Denna rapport sammanfattar forskning kring sambanden mellan städer, agglomerationsekonomier, det vill säga ekonomiska fördelar av täta miljöer, och näringslivs­dynamik. Ett särskilt fokus riktas mot hur värdet av agglomerationsekonomier skiljer sig åt mellan olika grupper av aktörer.

Städer är ofta trångbodda med höga hyror och har historiskt varit relativt ogästvänliga miljöer. Trots trängseln står företag och privatpersoner i kö för centrala kontrakt. Företagen tycks vara villiga att dels betala höga hyror för kontor och affärsfastigheter, dels betala höga nominella löner till arbetstagare som bor och verkar i eller i nära anslutning till stora städer. Detta gäller särskilt högteknologisk och kunskapsintensiv verksamhet inom såväl industrin som tjänstesektorn. Tillika gäller att städer, i synnerhet storstadsregioner, är centra för framväxt av nya företag och näringslivsdynamik. Nationalekonomins svar på denna observation är att det måste finnas ekonomiska fördelar med att verka i städer (J. V. Henderson, 1974). Om sådana ekonomiska fördelar – agglomerationsekonomier – inte föreligger skulle företag inte överleva i städerna, utan få problem med konkurrenter verksamma i glesare miljöer.

Syftet med denna rapport är att sammanfatta internationell forskning kring sambanden mellan städer, agglomerationsekonomier och näringslivsdynamik. Rapporten ämnar bringa klarhet i det växande, men ännu fragmentariska, internationella kunskapsläget kring de krafter som samverkar till att ”producera” staden och dess fördelar för olika verksamheter. Forskningsöversikten samlar internationella och svenska forskningsinsikter om agglomerationsekonomier. Ett särskilt fokus riktas mot hur värdet av agglomerations­ekonomier och täta städer (och stadsregioner) skiljer sig åt mellan olika grupper av aktörer (till exempel för olika branscher och yrken), samt vilken roll agglomerationsekonomier spelar för näringslivsdynamiken.

• Täta miljöer (städer) kan i ekonomisk mening betraktas som arenor för delning av investeringar med höga fasta kostnader, effektiv matchning på arbetsmarknaden, och lärande genom överspillnings­effekter av kunskap och information.
• Det generella sambandet mellan ekonomisk täthet och produktivitet är mycket starkt, dvs. aktörer i täta miljöer är mycket mer produktiva än aktörer i glesa miljöer.
• När korrigering sker för utbildning, branschstruktur, företagsstorlek och andra observerbara faktorer sjunker skillnaden i produktivitet (elasticitet) till ungefär 5 procent, dvs. när tätheten fördubblas tenderar produktiviteten att öka med 5 procent. Denna siffra är representativ för ett stort antal industrialiserade länder.
• När icke-observerbara faktorer beaktas krymper detta estimat till ungefär 2 procent. Även denna siffra följer ett tydligt internationellt mönster.
• Denna genomsnittliga uppskattning drivs till stor del av kunskapsintensiva och s.k. icke-rutinmässiga arbetsuppgifter. Dessa aktiviteter tjänar betydligt mer än genomsnittet på att befinna sig i täta miljöer: de har särskilt mycket att vinna på stadens effektiva ackumulation och spridning av ny kunskap.
• En del av stadens fördelar är så kallade kvarterseffekter, dvs. de avtar mycket snabbt med avstånd, även inom stadsdelar. Hit hör många av effekterna av lärande som ofta drivs av spridning ansikte mot ansikte. Inte bara täta regioner och städer, utan även täta kvarter, är således en viktig konkurrensfördel för kunskaps­intensiva branscher.
• Mot bakgrund av översikten föreslår rapporten i dess avslutande del viktiga områden för framtida forskning och pekar även ut behov gällande data och statistik för att driva forskningen och kunskaps­läget framåt.