Publicerad 30 maj 2017

Utländska uppköp i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet?

I den här rapporten granskar Tillväxtanalys hur utlands­ägandet i Sverige har utvecklats på senare år. Hur fördelas det regionalt och vilka är de viktigaste ägar­länderna? Under 2000-talet har många mindre svenska företag blivit uppköpta av just utländska företag. Vi studerar därför vilka effekter dessa uppköp har haft på sysselsättning, löner och produktivitet i de förvärvade företagen.

Under de senaste 20 åren har direktinvesteringarna vuxit snabbare än både export och produktion. I Sverige steg andelen anställda i utlandsägda företag kraftigt under 1990-talet men under 2000- och 2010-talet har denna utveckling avstannat. Det betyder inte att det numera enbart skulle ske ett fåtal utländska uppköp och nyetablering­ar i det svenska näringslivet varje år. Snarare har tillkomsten av nya utländska företag per år varit högre efter millennieskiftet än före. Däremot har det på senare tid inte skett lika många spektakulära utländska uppköp av stora svenska multi­nationella företag som under slutet av 1990-talet.

Jämfört med andra OECD-länder är utlandsägandet i Sverige tämligen högt och det är högre i industrin än i tjänstesektorn. De viktigaste ägarländerna utgörs av stora utvecklade ekonomier, som USA, och grannländer, som de nordiska. På senare år har Kina vuxit fram som ett viktigt ägarland och en del mycket små länder med förmånlig skattelagstiftning, som Luxemburg och Guernsey, har fått en mer framträdande roll.

Utlandsägandet är koncentrerat till storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, och koncentrationen till dessa har ökat. De flesta som arbetar i utlandsägda företag gör det som ett resultat av förvärv, men nyetablering är den vanligaste etableringsformen.

Utlandsägda företag är mer produktiva än andra företag

Utlandsägda (multinationella) företag är mer produktiva än de nationella företagen och skillnaderna i produktivitet är − även när hänsyn tas till kontrollerbara faktorer som kan påverka produktiviteten − betydande (31 procent). En förklaring till den höga produktivi­tetspremien är att utlandsägda (multinationella) företag har ägarspecifika tillgångar som gör dem mer produktiva. Det kan handla om en unik produkt eller produktionsprocess, starka varumärken, rykte om god kvalitet eller tillgång till internationella produktions- och marknadsföringsnätverk.

Utländska uppköp har positiva produktivitetseffekter

När svenska företag köps upp av utländska företag rör det sig vanligen om företag som redan är relativt produktiva och har en hög andel kvalificerad arbetskraft (russin­plockning). Det verkar också som om produktiviteten i det uppköpta företaget ökar efter förvärvet (direkta produktivitetseffekter). En förklaring till detta skulle kunna vara teknologi- och kunskapsöverföringar från det förvärvande utländska multinationella företaget till det uppköpta företaget. En annan är att det sker produktivitetshöjande omstruktureringar − exempelvis ökade investeringar i maskiner och utrusning och ökad import av insatsvaror − i samband med uppköpet. Förutom de direkta effekterna förefaller det också förekomma indirekta produktivitets­effekter i form av kunskapsspillovers från utlandsägda företag till omgivande inhemska företag. Det gäller i synnerhet företag som befinner sig uppströms i produktionskedjan i förhållande till det uppköpta företaget.

. . . och sysselsättningseffekter

Den ekonometriska analys som genomförts av effekterna på sysselsättningen i företag som köps upp i samband med utländska förvärv tyder på att den (med undantag för större tillverknings­företag) ökar, och att de största effekterna på sysselsättningen sker i tjänste­sektorn. Sammansättningen av de anställda förändras i den meningen att andelen kvalificerad arbetskraft stiger. Förklaringar till detta skulle kunna vara att den relativa efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar i de uppköpta företagen på grund av kunskaps- och teknologiöverföringar från de förvärvande utlandsägda multinationella företagen eller som ett resultat av organisatoriska förändringar som uppköpen ger upphov till i de upp­köpta företagen.

Lönerna stiger i uppköpta företag

I den ekonometriska analysen framkommer en tydlig positiv effekt av utländska uppköp på genomsnittslönen i de förvärvade företagen. Ett skäl till detta är naturligtvis att andelen kvalificerad arbetskraft ökar. Ett annat skulle kunna vara att den personal som rekryteras från nationella företag till utlandsägda företag får förhållandevis höga lönepåslag jämfört med de som byter jobb från ett nationellt företag och börjar arbeta i ett annat nationellt företag. Däremot påverkas lönen efter uppköp endast marginellt för individer som arbetar i företag som blir uppköpa av utländska företag och sedan fortsätter att arbeta i samma företag.

Utlandsägda företag betalar högre löner men jobben är osäkrare

Att utlandsägda företag är mer produktiva än nationella företag ger dessa möjligheter att betala högre löner. Ett motiv för detta kan vara att man vill minska omsättningen av arbetskraft i företaget och med detta risken för att företagsspecifik kunskap sprids till konkur­renter när anställda flyttar till andra företag. Lönepremien i utlandsägda företag i förhållande till nationella företag varierar mellan ungefär 6,5 procent och 3,5 procent beroende på om man kontrollerar för företagskarakteristika, som storlek och andel högutbildade, där individen arbetar. Den är klart högre för kvalificerad arbetskraft. Noter­bart är också att såväl löne- som produktivitetspremien är betydligt högre i små företag (färre än 50 anställda). Det finns tecken på att jobben i utlandsägda (multi­nationella) företag är osäkrare än i nationella företag. Ett annat skäl till varför utlandsägda (multi­nationella) företag betalar högre löner skulle därför kunna vara att kompensera för detta.

Subventionera tveksamt – främja motiverat

Positiva effekter av utländska uppköp, både på produktivitet och på löner, är argument för att välkomna snarare än att begränsa ingående direktinvesteringar.

Däremot är det mera tveksamt om subventioner kan vara ett medel att locka till sig sådana. Visserligen finns studier som pekar på förekomst av kunskapsspillovers, och därmed skäl för att subventionera, men dessa är på intet sätt entydiga. Dessutom finns alltid problemet vid en subvention att det är svårt att avgöra huruvida en investering hade kommit tillstånd utan denna insats (dödvikts­effekten). I den mån ett land ska konkurrera om utländska direkt­investeringar med andra länder bör man göra det med att tillhanda­hålla bra förutsätt­ningar för att bedriva verksamhet i landet, exempel­vis god tillgång på kvalificerad arbets­kraft, bra infrastruktur och väl fungerande institutioner.

Mindre kontroversiellt är att det offentliga engagerar sig i investeringsfrämjande åtgärder. Syftet med dessa är att minska kostnaderna för att investera i ett land genom att tillhanda­hålla information om affärsmöjligheter och villkor för att bedriva verksamhet i värdlandet. I investeringsfrämjande aktiviteter brukar också ingå att hjälpa utländska investerare med att hantera olika former av byråkratiska förfaranden i värdlandet. I Sverige bedrivs idag offentligt finansierat investeringsfrämjande av Business Sweden. Om detta ligger på en lämplig nivå och bedrivs effektivt diskuteras inte i rapporten.

Titel
Utländska uppköp i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet?

Serienummer
PM 2017:12

Diarienummer
2016/228

Ladda ner rapportenPDF