Publicerad 01 november 2017

The global mobility of skilled workers – lessons for Sweden

Den internationella rörligheten av högkvalificerad arbetskraft är en viktig faktor när det gäller innovation, forskning och tekniköverföring. Detta pm sammanfattar några av de senaste forskningsresultaten som bygger på globala bilaterala migrationsdatabaser utvecklade av OECD och Världsbanken. Rapporten presenterar även nya resultat som har särskild betydelse för Sverige.

Under de senaste decennierna har vi fått se en snabb ökning av det globala talangflödet tillsammans med en hårdnande konkurrens mellan företag, universitet och länder där alla är intresserade av att locka till sig de bästa förmågorna. Detta pm sammanfattar några av de senaste forskningsresultaten som bygger på globala bilaterala migrationsdatabaser utvecklade av OECD och Världsbanken. Rapporten presenterar även nya resultat som har särskild betydelse för Sverige.

Sverige attraherar internationell kompetens

Överlag består Sveriges utrikes födda befolkning av relativt välutbildade personer, åtminstone i jämförelse med övriga länder i studien (Finland, Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland och Nederländerna). Detta gäller både för män och kvinnor. Sverige får också in mer humankapital än man förlorar genom den internationella migrationen och landet utmärker sig vad gäller attraktion av högkvalificerade kvinnor. På sikt (1990–2010) tenderar den utrikes födda populationen att vara mer välutbildad även om den trenden åtminstone tillfälligt kan ha brutits under 2015–16 till följd av de relativt lågutbildade grupper som under den perioden kom till Sverige. Med utgångspunkt från svenska register­data, är det sammanlagda invandrarflödet till Sverige ganska litet när det gäller den högsta kompetensnivån, det vill säga disputerade. Denna trend delas i de övriga nordiska länderna.

Kompetensen utnyttjas ofta dåligt

Vid en jämförelse med andra länder förefaller Sverige ligga i den undre delen när det gäller att effektivt utnyttja den utrikes födda befolkningen på arbetsmarknaden. Den relativt låga anställnings­graden för utrikes födda jämfört med inrikes födda gäller för både män och kvinnor i Sverige, oavsett utbildningsnivå. Tidigare studier har fastställt särskilda faktorer som gör det svårare för utrikes födda att assimileras i Sverige – till exempel höga minimi­löner, få tillgängliga arbeten för lågutbildade samt strikta anställningsskydds­lagar. Trots dessa hinder tenderar alla grupper av invandrade människor efter en viss tid i Sverige att förbättra sysselsättnings­graden, att få högre löner och att flytta uppåt i hierarkin.

Policy har betydelse

Trots bristen på ett perfekt recept för att locka till sig högkvalificerad arbetskraft från andra länder, finns det ett par generella regler för länder som vill dra till sig och behålla hög­kvali­ficerade personer. För det första behöver man ”låta dem komma”, vilket innebär att skapa en mindre restriktiv immigrationspolitik, åtminstone när det gäller högkvalificerade personer. Flera nordiska länder har ganska restriktiva principer som minskar företagens möjligheter att vid behov anställa kvalificerad arbetskraft från utlandet. För det andra behöver man ”låta dem stanna”. Det måste alltså finnas tydliga vägar till permanent uppehållstillstånd och så småningom medborgarskap för högkvalificerade personer som kommer till Sverige med tillfälliga arbetstillstånd.

Andra överväganden handlar bland annat om att skapa möjligheter till arbete för inter­nationella studenter efter examen. Många länder välkomnar utländska studenter, men saknar planer på hur man ska kunna behålla dessa nyutbildade personer när de väl är klara för arbetsmarknaden. Slutligen är det viktigt att inse att många utrikes födda tenderar att ständigt vara underutnyttjade på värdländernas arbetsmarknader. Skälen till detta är bland annat svårigheter med arbetstillstånd, språkkrav och så vidare. Genom att ta hänsyn till dessa faktorer och minska deras inverkan med väl utformade policyer, möjligheter till språkutbildning och andra resurser kan invandringens positiva effekter ökas.

Titel
The global mobility of skilled workers – lessons for Sweden

Serienummer
PM 2017:14

Diarienummer
2017/054

Ladda ner rapporten (på engelska)PDF