Publicerad 01 juli 2010

eHälsa och patientcentrerade processer i Japan: en förstudie

Japansk sjukvård är av hög standard med  vissa tydliga kännetecken: höga egenavgifter, extremt många sjukhus, universell tillgång till vård och service utan grindvakts­mekanismer (nödvändighet att patient går via primär­vård). Och framför allt - Japan spenderar på grund av ett antal sociala faktorer ovanligt lite på sjukvården.

Detaljstyrning av avgifter är en central mekanism i det japanska sjukvårdssystemet vilket hjälpt till att hålla kostnader inom sjukvården nere. Detaljstyrningen har dock en baksida och det är att den kan leda till minskad innovationskraft. Det japanska hälso- och sjukvårdssystemet står framöver inför kapacitetsproblem på grund av en krympande och åldrande befolkning. Den allmänna opinionen bland japaner  vad gäller deras hälso- och sjukvårdssystemet är överlag positiv men med en tydlig oro för framtiden.

Japansk telemedicin och robotik sticker ut som applikationsområden inom eHälsa, men det är inom medicinsk informatik de mest intressanta förändringarna liksom största påverkan på vården äger rum. Medicinsk informatik i Japan har långsamt rört sig från ren bokföring till mer patientcentrerade applikationer. Elektroniska patientjournaler och datoriserade orderhanteringssystem står nu i centrum för japanska investeringar inom eHälsa. 

Trots höga ambitioner är datoriseringen av vården i Japan försenad och Japan släpar efter många utvecklade länder. Anledningen är  framför allt höga initiala kostnader. Där adoption av elektroniska patientjournaler skett är resultaten positiva. Standardisering och konsolidering krävs i Japan liksom på andra marknader och öppna standarder kan vara en väg framåt.

Sex konsekvenser för Sverige och för fortsatta studier:

  1. Närmare undersöka om specifika japanska kontrollmekanismer för kostnader kan införas i Sverige, men med stor hänsyn tagen till risken för negativ inverkan på innovationskraft. 
  2. Informera svenska företag verksamma inom eHälsa om att den stora japanska marknaden fortfarande befinner sig i en investeringsfas med avseende på eHälsatillämpningar i stor skala. 
  3. Fortsätta lära från de bästa exemplen på implementerade japanska eHälsatillämpningar. Dessa finns i ett fåtal större sjukhus och även enskilda kliniker. 
  4. Följa upp möjligheterna till att i Sverige införa en Hälsoteknikercertifiering.
  5. Följa förändringar i japansk lag vad gäller patientdata för att hitta den rätta balansen i sekundär användning av kliniska data för evidensbaserad medicin.
  6. Studera och dra lärdomar från den omfattande förebyggande vården i Japan inklusive årliga hälsokontroller för att skifta från reaktiv till mer förebyggande vård. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att lära sig vilka incitament som fungerar.

Titel
eHälsa och patientcentrerade processer i Japan: en förstudie

Serienummer
Rapport 2010:08

Ladda ner rapporten (skriven på engelska)PDF