Studieområde:

En fallstudie om styrmedels betydelse för livsmedelsindustrin och -handelns klimatarbete

Den nationella politikens utmaning är i dag att skapa ett tillräckligt starkt omställningstryck för en grön omställning samtidigt som företagens konkurrenskraft värnas i en global kontext där de hållbara spelreglerna i hög utsträckning saknas. Nuvarande klimatpolitiska styrmedel räcker inte för att åstadkomma en grön omställning av livsmedelsindustrin och -handeln. En konsekvent politik skulle kunna stödja en grön omställning och skapa ökade ekonomiska värden – ”En grön tillväxt”. De största utmaningarna är brist på överstatliga regleringar, en fragmenterad global värdekedja och internationell lågpriskonkurrens.

För att regeringens miljö- och klimatpolitiska mål ska kunna nås parallellt med en positiv ekonomisk utveckling krävs det en grön omställning av näringslivet. Tillväxtanalys har utifrån detta perspektiv genomfört två fallstudier. I den första fallstudien analyserades skogsindustrin. I denna rapport redovisas resultatet av den andra fallstudien – om livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln.

Det övergripande syftet med fallstudien är att söka kunskap om vad som möjliggjort och drivit livsmedelsindustrin och -handelns hittillsvarande gröna omställning – definierad i studien som minskad klimatpåverkan. Vilka styrmedel och andra faktorer har varit viktiga? Hur har aktörerna agerat på dessa drivkrafter? Vilken roll har innovationer och gröna entreprenörer spelat? Går det att dra några generella lärdomar?

Frågeställningarna har besvarats genom intervjuer med livsmedelsindustrin och -handelns aktörer samt baserats på två litteraturöversikter och statistik.

Nuvarande klimatpolitiska styrmedel utövar ett lågt omställningstryck på livsmedelsindustrin och -handeln

Omställningstrycket från befintliga klimat- och energipolitiska styrmedel är lågt. För livsmedelsindustrin och -handeln utgör koldioxidskatten cirka 0,1 procent av företagens totala rörelse­kostnader. Genomsnittet för det svenska näringslivet är 0,3 procent.

Drivkrafterna för branschens klimatarbete är riskminimering samt en tydlig hållbarhetsnorm

Livsmedelsindustrin och -handelns indirekta energianvändning och koldioxidutsläpp är höga. En viktig drivkraft för branschens klimat­arbete är att minska sin sårbarhet för prisökningar på energi och fossila bränslen. En annan viktig drivkraft är att hållbarhet, inklusive klimatomställning, har blivit norm och något man vill associeras med.

Klimateffektivare köldmedium och effektiviseringar viktiga åtgärder

De åtgärder som bidragit till minskad klimatpåverkan är fjärrvärme­utbyggnaden, byte till miljövänligare och effektivare köldmedium, lock på frysar samt i viss mån effektivare transporter.

Få klimatinnovationer och gröna entreprenörer

Minskad klimatpåverkan är i huvudsak inte resultatet av innovationer eller av gröna entreprenörer utan i första hand resultatet av att befintlig klimateffektivare teknik tagits i bruk. Internet har dock skapat förutsättningar för nya affärsmodeller.

Grön omställning ur ett konkurrenskraftsperspektiv

Sveriges höga ambitionsnivå på miljöområdet och speciellt djurhållningsreglerna anses av respondenterna i studien utgöra en konkurrensnackdel. Samtidigt utgör reglerna inte någon drivkraft för en grön omställning utan har istället lett till en ökad import. Många respondenter menar dock att den svenska livsmedelsindustrin och -handeln har goda förutsättningar för en grön tillväxt men att det kräver en konsekvent politik. Samma respondenter menar också att Sverige inte har förutsättningar att konkurrera på en internationell lågprismarknad.

Slutsatser

Nuvarande klimatpolitiska styrmedel utgör inte tillräckliga drivkrafter för en grön omställning av livsmedelsindustrin och -handeln. I dags­läget befinner sig branschen i en situation där starka krafter drar åt olika håll. Hållbarhet är norm och efterfrågan på hållbara produkter ökar. En än starkare kraft är dock den internationella lågpris­konkurrensen och den utgör en utmaning för en politik för grön omställning. Fragmenteringen av de globala värdekedjorna utgör ytterligare en utmaning för den nationella politiken.

Förslag och rekommendationer

Tillväxtanalys föreslår att det genomförs en systematisk genomgång av vilka regelverk och styrmedel som skulle behöva revideras för att åstadkomma ett institutionellt ramverk som innebär att regeringens mål för livsmedelspolitiken uppnås.

En fallstudie om styrmedels betydelse för livsmedelsindustrin och -handelns klimatarbete

Serienummer: Rapport 2014:09

Diarienummer: 2012/011

Ladda ner rapporten Pdf, 1.8 MB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev