Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, fick i regleringsbrev 2012:02 i uppdrag att utreda vad globala värdekedjor är och vilka konsekvenser dessa har för Sveriges ekonomi. I denna rapport sammanfattas två års arbete kring globala värdekedjor.

När produktionsprocesser som tidigare var samlokaliserade i Sverige delas upp och sprids över flera länder innebär det en omvandling av Sveriges ekonomi med stora effekter på jobb och företagande och som inte fångas med existerande statistik och traditionella kategorier.

Svenska företag deltar i globala produktionsnätverk i framställningen av allt från bilar till datorspel. Så kallade globala värdekedjor (GVK) utgör en viktig, och växande, del av Sveriges ekonomi. Närmare en tredjedel av Sveriges alla privata jobb finns numera i företag som kämpar om att hitta gynnsamma positioner i de globala värdekedjorna.

Hitintills har de svenska företagen klarat omställningen bra. Men precis som med alla strukturomvandlingar följer både nya möjligheter och nya utmaningar för individer, företag och Sverige som nation. När produktionsprocesser som tidigare var samlokaliserade i Sverige delas upp och sprids över flera länder innebär det en omvandling av Sveriges ekonomi med stora effekter på jobb och företagande och som inte alltid fångas med existerande statistik och traditionella kategorier.

Syftet med rapporten är att precisera den terräng som många företag numera arbetar i och diskutera vilka effekter detta får för den karta som skall ligga till grund för tillväxtpolitiken under de kommande åren. I rapporten summerar Tillväxtanalys resultatet av olika studier av globala värdekedjor och dess inverkan på Sveriges ekonomi.

Ett första konstaterande är att sammanflätningen av Sveriges ekonomi med övriga länders ekonomier har ökat betydligt. Det ökade deltagandet i globala värdekedjor innebär att det totala värdet på den svenska exporten har ökat, men att en mindre del av värdet härrör från Sverige. Det medför att för att behålla sin konkurrenskraft har Sveriges ekonomi blivit alltmer beroende av andra länders ekonomier. En konsekvens är att handel med insatsvaror blivit viktigare för vår konkurrenskraft; vi måste inte längre bara kunna exportera utan också importera på ett effektivt sätt för att stärka vår konkurrenskraft. Vi är således alltmer beroende av hur väl företag i andra länder fungerar för att svenska jobb och företag ska kunna utvecklas.

Ett andra konstaterande är att Sveriges ekonomi framgångsrikt har utnyttjat de möjligheter som deltagande i globala värdekedjor innebär. Vi ser att de GVK-aktiviteter som förläggs till Sverige i ökande utsträckning är de mest värdeskapande stegen, de som ligger i början eller i slutet av värdekedjan, såsom forskning och utveckling, design, logistik och marknadsföring. Sveriges ekonomi har blivit alltmer specialiserad mot högspecialiserade aktiviteter och arbetstillfällen.

Ett tredje konstaterande är att det blivit svårare att förstå och analysera ett svenskt innovationssystem där branscher och enskilda företag är nationellt svårdefinierbara. Det räcker inte längre med att tänka att vad som är bra för Volvo är bra för Sverige. En utmaning är att utveckla ett förhållningssätt till innovations- och näringspolitik som inte bygger på antaganden om att företagen och branscherna är nationella; det är vad som sker i Sverige som är av intresse, snarare än vem som äger företagen.

De globala värdekedjorna har även medfört en förskjutning av vilka aktörer som bidrar till värdeskapandet och var värdeskapandet sker geografiskt i Sverige.

• Den största delen av GVK-jobben finns i de befolkningstäta regionerna. Stockholm, Västra Götaland och Skåne län står tillsammans för över hälften av de svenska GVK-jobben.
• En dryg tredjedel av de svenska GVK-jobben finns numera i små företag (färre än 20 anställda) och där den största andelen finns i affärsnära tjänster och uthyrning.

Dessutom visar en analys av Sveriges konkurrenskraft på stora skillnader om man mäter med utgångspunkt från ett GVK-perspektiv jämfört med det traditionella bruttoexportperspektivet.

Dessa observationer visar på vikten av att inte tänka i färdiga kategorier (exempelvis små och stora företag, tjänster eller tillverkning, nyindustrialisering eller avindustrialisering) när man ska förstå hur en ekonomi som ingår i värdekedjor utvecklas.

Utvecklingen mot ett större deltagande i globala värdekedjor tillåter inga enkla tillväxtpolitiska rekommendationer. Tillväxtanalys har argumenterat för att tillväxt- och innovationspolitiken bör formuleras med utgångspunkt i kombinationer av åtgärder och insatser (s.k. policymix) som kan främja starka svenska positioner. En implikation av globala värdekedjor är ett ökat behov att föra en tillväxtpolitik som skär över företagens och departementens organisatoriska gränser. Diskussionen ovan pekar på behovet av att förstärka den existerande tillväxtpolitiken för att förbättra ramvillkoren för investeringar i kunskap, entreprenörskap och kompetensutveckling. Viktiga element i detta är fortsatta och långsiktiga satsningar på forskning och utveckling, regelsystem som stimulerar nya innovativa företag samt utvecklingen av en internationell främjarstrategi mot de snabbväxande nya marknaderna utanför Europa.

De globala värdekedjorna innebär en utmaning genom dess effekter på individen och sammanhållningen inom Sverige. Principen att värna individen, och inte företaget, är antagligen högst relevant i dag – men med vissa skillnader jämfört med tidigare strukturom­vandlingar. Arbetsmarknadsmässigt är utmaningen inte främst en geografisk omflyttning inom Sverige, utan en uppgradering av kompetensnivåer för att motsvara förändringen i efterfrågan. Finansiellt är utmaningen att upprätthålla ett funktionellt omställningsskydd i en miljö där företagen blir alltmer lättrörliga över nationsgränser.

Utöver detta finns även andra frågor som behöver belysas under kommande år:

Tjänster och GVK

• Vi har inte gjort direkta studier av hur dynamiken i tjänstevärdekedjor ser ut, vilket är en viktig del av vår förståelse av globala värdekedjor och deras vikt för Sverige.

Vilket är sambandet mellan forskning och utveckling och tillverkning?

• Tillverkning flyttas ut, men hitintills ligger forskning och utvecklingen till stor del kvar i Sverige. Är detta långsiktigt, och i så fall hur klarar företagen av att långsiktigt koordinera tillverkning och forskning på olika platser?

Globaliseringen av forskning och utveckling

• Om forskning och utveckling specialiseras på liknande sätt som tillverkning, hur ser då framtidens FoU landskap ut? Kommer regioner att utvecklas med hänsyn till forskningsexpertis, och vilken är Sveriges plats?

Vart kommer jobben att försvinna: utomlands eller in i en maskin?

• Var finns den största framtida potentialen för att strukturera om svensk arbetsmarknad– i globala värdekedjor eller i automatisering? Kommer framtidens jobb att försvinna utomlands eller in i maskiner?

Hur ser framtidens kreativa förstörelse ut och håller våra sociala skyddsnät?

• Är våra nuvarande system anpassade för att hjälpa individen att hantera effekterna av omstruktureringar? Håller den svenska principen att värna individen och inte jobben i framtidens kreativa förstörelseprocesser?