I den här syntesrapporten beskriver Tillväxtanalys EU-programmet Espon 2013 och dess relevans för Sverige och svenska regioner utifrån ett svenskt policy­perspektiv. Rapporten ska bidra till en fortsatt diskussion och till lärandet om hållbar regional tillväxt i Sverige.

Det är viktigt att bevaka omvärlden för att bättre förstå sina egna komparativa styrkor och svagheter. Detta gäller i synnerhet för ett land som Sverige, med liten befolkning och en öppen ekonomi som är beroende av handel och kunskapsutbyte med andra länder i Europa och världen i övrigt.

Ett sätt att göra detta är att studera de utmaningar som Sverige står inför utifrån jämförbar europeisk kunskap. För att ta ett steg i denna riktning sammanför denna rapport Espon-resultat och sätter in dem i ett svenskt perspektiv. Med Espon som utgångspunkt går det att se Sverige och dess regioner ur ett europeiskt perspektiv och använda denna kunskap som komplement till ett svenskt inifrån-perspektiv. Espon är varken tänkt eller lämpat för att ersätta mer detaljerade nationella eller regionala studier.

Förståelsen av Sverige i en europeisk kontext

Den ekonomiska krisen har hämmat utvecklingen mot territoriell sammanhållning i Europa. Skillnaderna ökar, både mellan länder och mellan olika regioner. Denna territoriella dynamik har lett till, respektive bekräftat, följande mönster:

• Europas polycentriska stadssystem utgör grunden för en stor mångfald där olika platser bidrar till den övergripande utvecklingen, och mångfalden baseras på dessa platsers specifika egenskaper och utvecklingsmöjligheter.
• Regioner i Europas kärna, i de nordiska länderna och delvis även i Storbritannien är överlag rikare än andra delar av Europa. Dessa regioner kämpar mindre med åter­hämtningen från den ekonomiska krisen och är bättre anpassade till informations- och kunskapssamhället. De presterar dessutom bättre än andra europeiska regioner när det gäller grön tillväxt och är generellt mindre sårbara för pågående klimatförändringar.
• I Central- och Östeuropa är den ekonomiska tillväxten främst koncentrerad till stor­stads­områdena, och då särskilt huvud­städerna. Utvecklingsfokus i dessa länder ligger främst på att öka förmågan att etablera sig långsiktigt i den internationella tjänste­ekonomin och att förflytta sina ekonomier uppåt på den ekonomiska värdeskalan.
• Finanskrisen har vidgat det ekonomiska gapet mellan å ena sidan länder i södra Europa (Grekland, Portugal, stora delar av Spanien och södra Italien) och i viss utsträckning Irland, och å andra sidan Europas mer välmående kärna, de nordiska länderna samt i viss utsträckning även delar av östra Europa.

Sverige ur ett europeiskt perspektiv

Utifrån ett europeiskt perspektiv står Sverige och dess städer och regioner inför en rad utmaningar respektive möjligheter. Tematiskt kan dessa komparativa utmaningar och möjlig­heter sammanfattas så här:

• Globalisering: Sverige är ett av Europas mest globaliserade länder med en mycket export­beroende ekonomi. Ur ett europeiskt perspektiv har svenska städer och regioner trots detta en låg sårbarhet för globaliseringstrender, och har kapacitet att snabbt anpassa sig till globala förändringar. En utmaning är dock att stärka förmågan för inter­nationell handel utanför Norden och EU28.
• Internationalisering (privat sektor): Stockholms näringsliv är mycket väl integrerat i internationella företagsnätverk, men Sveriges sekundära och mindre städer har en svagare profil än vad som är fallet i många andra länder. En utmaning är att stödja närings­livet i sekundärstäder så att det blir mer integrerat i olika internationella företags­nätverk och städerna kan stärka sin roll den internationella handeln.
• Tillgänglighet: I ett europeiskt och internationellt perspektiv kännetecknas svenska städer och regioner av låg tillgäng­lighet. Det gäller även Stockholm medan däremot Skåne står sig lite bättre, främst på grund av närheten till Kastrup. Samtidigt är den ekonomiska utvecklingen i svenska regioner bättre än vad som skulle kunna förväntas utifrån den relativt låga tillgängligheten. Det gäller att även fortsättningsvis ligga i fram­kant inom strategiska utvecklingsområden för att kompensera för landets modesta internationella tillgänglighet. Annars kan den relativt sett lägre tillgängligheten på sikt hämma utvecklingen i Sverige.
• IKT: Trots sin glesa struktur kännetecknas Sverige av en bra bredbandstäckning jämfört med andra delar av Europa. Detta ger basen för landets höga dator- och internet­­användning, med en stark e-handel och hög sysselsättning inom it-sektorn. Sverige kan sannolikt ytterligare förbättra sin position i ett europeiskt perspektiv och minska de fortfarande stora skillnaderna mellan stad och land när det gäller it-användningen.
• Kunskap och innovation: Internationellt sett har Sverige höga nivåer av FoU-investeringar, som gör att landet ligger i framkanten av en kunskapsbaserad ekonomisk utveckling. I ett europeiskt perspektiv beskrivs svenska regioner som ”tillämpade forsknings­regioner” och ”smarta teknologiska applikationsområden”. Innovations­processer är dock komplexa och kräver långsiktiga satsningar. En utmaning för Sverige är att behålla sin framstående position även framöver.
• Entreprenörskapsinriktad regional utveckling: Omstruktureringen av den naturresurs­baserade ekonomin i Sveriges perifera regioner ger utrymme för att utveckla nya regionala tillväxtmotorer. En utmaning är att stärka regionernas endogena krafter och förutsättningar för att främja den lokala utvecklingen, med fokus på entreprenörskap.
• Miljödriven näringslivsutveckling och energi: Sverige har rika naturtillgångar och många andra goda förutsättningar, vilket ger en internationell konkurrensfördel för Sverige inom grön tillväxt. Utmaningen är att stimulera en efterfrågan så att nya företag kan startas och växa i konkurrens med etablerade verksamheter – inte minst i glest befolkade och perifera regioner.
• Besöksnäring: Svenska regioner är endast måttligt attraktiva sett till antalet inom­europeiska och övriga internationella besökare. Samtidigt ligger de i toppskiktet när det gäller inhemska turister per invånare. Det tyder på att besöks­näringen kan utvecklas mer, framför allt när det gäller internationella turister.
• Tjänster av allmänt intresse:Sverige kännetecknas av en hög ambition när det gäller att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse (inte minst sociala tjänster). Ändå är till­gången till sådana tjänster ur ett europeiskt perspektiv bara måttlig, i synnerhet på lands­bygden. Här finns en potential för förbättringar, inte minst med tanke på den snabba utvecklingen när det gäller e-tjänster.
• Attraktivitet och inflyttning: När det gäller inflyttningen från Europa är Sverige mindre attraktivt än många andra europeiska länder. Liksom i en del andra länder finns nationella flyttningar från landsbygden till städerna, vilket bidrar till en växande obalans och åtföljande utmaningar såväl för landsbygden som för städerna.
• Internationalisering (offentlig sektor):Svenska regioner och städer uppvisar ett starkt engagemang för internationellt samarbete inom den offentliga sektorn, till exempel genom olika Interreg-projekt. Samtidigt finns få, om ens några, permanenta sam­arbeten inom Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) i Sverige.

Detta är några exempel på hur Espon-resultat kan användas för att berika nationella och regionala diskussioner med ett utifrån­perspektiv. Med denna rapport hoppas vi kunna stimulera en dialog mellan nationella och regionala aktörer kring nyttan av Espon. Rapporten kan också användas som ett underlag för att identifiera kunskapsmassa och eventuella kunskapsluckor utifrån den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft.