Publicerad 30 september 2015

Innovationsklimatet i Sverige

– en analys av Innovation Union Scoreboard

Sverige rangordnas som EU:s främsta innovationsland men avståndet mellan Sverige och övriga innovations­ledande länder minskar. Sammantaget har avståndet mellan Sverige och övriga länder minskat i elva indikatorer, varit oförändrat i sju och ökat i ytterligare sju. I denna rapport beskriver Tillväxtanalys det svenska innovationsklimatet med hjälp av EU:s indikatorer för innovation. Vi redogör för samtliga 25 indikatorer och jämför Sverige med sju avancerade innovationsländer.

Sverige rangordnas som EU:s främsta innovationsland. Inkluderar man även andra europeiska länder är dock Schweiz mer framgångs­rikt. Sveriges utveckling i den övergripande innovationsindikatorn har dock varit låg sedan 2006.

Överlag har avståndet mellan Sverige och övriga innovations­ledande länder minskat. Sett till den särskilda indikatorn för innovations­resultat är Tyskland i dag det ledande landet medan Sverige är nummer ett sett till samtliga indikatorer.

Sammantaget har avståndet mellan Sverige och övriga länder minskat i elva indikatorer, varit oförändrat i sju och ökat i ytterligare sju. Både ökningar och minskningar har främst förekommit inom indikatorområden över företagsaktiviteter och så kallade konsekvenser av innovation enligt EU:s terminologi.

Sveriges framgång, i det som indikatorerna fångar, förklaras av två omständigheter. Den ena är att Sveriges näringsstruktur med avancerade ingenjörsbaserade näringar medför höga nivåer i flera innovationsindikatorer, till exempel patentansökningar och FoU i näringslivet. Den andra är att Sverige är det land som har den största bredden. Inget annat land har så höga nivåer i så många innovationsindikatorer.

Att avståndet minskar till många EU-länder i några indikatorer har sannolikt att göra med att det är relativt enkelt att öka nivån i flera indikatorer. Exempel på detta är andelen ungdomar med gymnasie­utbildning, registrering av varumärken och formgivning. Vi kan dock konstatera att även ledande innovationsländer enligt vissa indikatorer haft en positiv utveckling där Sverige i stället tycks stagnera, och detta gäller Danmark, Tyskland och viss mån Nederländerna.

En slutsats man kan dra av rapporten är att Sveriges innovations­politik måste ha ett ökat fokus på effektivitet. Offentliga insatser bör ha välformulerade mål som med ökat lärande kan specificeras mer över tid i syfte att nå tydliga resultat.

Tillväxtanalys bedömer att några områden som EU:s innovations­indikatorer pekar ut är särskilt väsentliga att uppmärksamma för att se hur effektiva de svenska offentliga insatserna är. Det gäller följande områden:

  • Kvaliteten i offentligfinansierad forskning har sjunkit mätt som andelen högt citerade forskningspubliceringar.
  • Antalet patent inom området samhällsutmaningar har sjunkit jämfört med våra konkurrentländer. Överhuvudtaget minskar patentbenägenheten i Sverige.
  • De små och medelstora företagens FoU-intensitet har minskat.
  • Utbudet av riskkapital i tidiga skeden har minskat.
  • Svensk export av hög- och medelteknologiska industrivaror och kunskapsintensiva tjänster utvecklas sämre än våra konkurrentländer, framför allt jämfört med Tyskland.

Vår genomgång av EU:s olika indikatorer för innovation visar att Sveriges höga värden på innovationsförmåga beror på att vi har många indikatorer med en hög nivå snarare än att vi är på topp i alla dimensioner. Man kan eventuellt dra slutsatsen att det svenska innovationssystemet inte har några stora luckor som måste åtgärdas och att det därmed inte finns lågt hängande frukter att plocka för att förbättra resultaten.

Det är även fullt möjligt att indikatorerna inte speglar det nya näringslivet. Den viktigaste forsknings- och innovationspolitiska utmaningen är kanske att fråga sig om den rådande institutionella strukturen är den bästa i ett kraftigt förändrat näringsliv med företag såsom Klarna, Spotify och Uber.

Rapportbild

Titel
Innovationsklimatet i Sverige – en analys av Innovation Union Scoreboard

Serienummer
Rapport 2015:06

Diarienummer
2014/004

Ladda ner rapportenPDF