Publicerad 26 april 2018

Hur kan staten främja användandet av digitaliseringens möjligheter i näringslivet?

Denna rapport utgör slutrapport i ramprojektet:
Hur kan staten främja användandet av digitaliseringens möjligheter i näringslivet?

Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den här rapporten visar att digitalisering driver produktivitet och tillväxt samt att graden av digitalisering skiljer sig mellan sektorer och företagsstorlekar. Utifrån detta föreslås i rapporten hur digitaliseringspolitiken kan utvecklas genom att i högre utsträckning anpassa den samlade stödbilden till företagens digitala transformation.

Sverige ligger på många områden bra till internatio­nellt sett när det gäller graden av digitalisering, inte minst gäller detta för det svenska näringslivet. Omfattande resurser läggs dock i de flesta utvecklade ekonomier på investeringar i informations- och kommunikations­teknologi (IKT). Inom EU lanserades till exempel år 2010 programmet ”The Digital Agenda” som syftar till att uppnå en rad ambitiösa mål vad gäller digitalise­ring inom EU. Som skäl till denna satsning anförs att en omfattande del av produktivitets­tillväxten kommer från investeringar i IKT och att den nya internetekonomin skapar många nya jobb. Tillväxtanalys har tidigare visat på just detta, att IKT-investeringar förklarar 42 procent av produktivitetstillväxten i det svenska närings­livet under perioden 2006–13.

Vad betyder detta för politiken? Vilken roll har staten i digitaliseringen? Behöver staten gynna digitaliseringen och i så fall med vilka styrmedel? I den internationella litteraturen implementeras digitaliseringspolitik som svar på ett antal marknadsmisslyckanden. Dessa kan, om de inte adresseras, resultera i mindre digital transformation än vad som är önskvärt ur ett samhällsperspektiv.

Tillväxtanalys har gjort två studier som ger kunskap om hur långt svenska företag har kommit på sin digitala resa. Den första visar att den digitala intensiteten skiljer mellan sektorer. Handeln, tillverkningsindustrin, IKT-företag och fastighetsbolag har kommit längst, medan byggindustrin, hotell och restaurang samt transportsektorn inte har kommit lika långt. Företagsstorlek är också avgörande och graden av digitalisering avtar med före­tagens storlek. För den övergripande digitala intensiteten är stora företag som grupp mer än dubbelt så mycket digitaliserade än små företag.

Digital intensitet fördelad på företagsstorlekar och användningskomponent

Tabell: Digital intensitet fördelad på företagsstorlekar och användningskomponent

I en annan studie bygger vi vidare på resultaten om digital intensitet och finner att det finns ett positivt samband mellan användning av digitala teknologier för intern styrning och produktivitet. Vi skattar också en branschspecifik produktivitetspremie och finner att storleken på premien förklarar cirka 40 procent av variationen i användandet av digitala teknologier. Ju mer lönsamt det är att digitalisera företaget, desto större är också sannolik­heten för att så skett.

Staten kan använda sig av olika typer av styrmedel för att stödja näringslivets digitalise­ring. En typ av styrmedel är selektivt stöd till företag, en annan typ är ramvillkor där till exempel lagar och regler kan göras mer digitaliseringsvänliga. För att det statliga stödet ska fungera väl gäller det att hitta rätt mix av olika styrmedel. Att få en sammanhållen bild av digitaliseringsstödet är svårt och tidskrävande. I ett försök att börja bygga kunskap om hur digitaliseringspolitiken implementeras har Tillväxtanalys studerat delen Industri 4.0 i strategin Smart industri. I mixen förs flera olika stöd till digital användning och innovation samman med ramvillkor som anpassas till den digitala eran. Resultaten visar att det finns utrymme för lärande för att förbättra spridningen av kunskap mellan de olika stöden i mixen som antingen fokuserar mer på digitala ledare eller mer på digitala eftersläntrare.

Tillväxtanalys olika delstudier ger kunskap om vilken roll den svenska digitaliserings­politiken kan ha. Tabellen nedan knyter ihop marknads- och systemmisslyckanden med våra studier som visar hur den svenska digitaliseringspolitiken kan utvecklas ytterligare.

Statens roll

Marknadsmisslyckande

Utmaningar där staten kan spela en roll

Förmågor och resurser

Organisatoriska förändringar för att dra nytta av nya teknologier.

Privata avkastningen på digitala innovationer är lägre än samhällsnyttan

Interaktionen mellan finansiärer som kan digitalisering och har stöd till digitala ledare och finansiärer som inte kan lika mycket om digitalisering och har stöd till eftersläntrare.

Samordning av insatser mellan olika politikområden.

Med våra studier som grund har vi tre rekommendationer:

Rekommendation 1

Företagsstöd bör i större utsträckning anpassas utifrån företagets digitala mognad. Mindre mogna företag bör få stöd att utveckla det digitala ledarskapet. Staten bör stödja den kunskap som behövs för att implementera de organisatoriska förändringar som behövs för att dra nytta av digitala teknologier.

Rekommendation 2

Utveckla implementeringen av politiken genom att förbättra interaktionen mellan finansiärer som har god kunskap om digitaliseringen och ger stöd till företag som leder den digitala utvecklingen samt finansiärer som har mindre kunskap om digitaliseringen och ska sprida kunskap till företag som är i början av sin digitala resa. Det behövs flera gränsöverskridande arenor mellan finansiärer med olika roller samt utökade möjligheter att paketera resultat så att dessa kan spridas mellan olika aktörer i innovationssystemet.

Rekommendation 3

Regering och myndigheter inom olika berörda politikområden behöver samverka och agera gemensamt för att uppnå ett effektivt främjande av användandet av digitaliseringens möjligheter i näringslivet

Utöver våra rekommendationer finns det naturligtvis en rad andra åtgärder som staten kan göra för att främja näringslivets användande av digitalisering. Vi har identifierat ett antal frågor som potentiellt viktiga men där vi ännu inte har tillräckligt med fakta för att kunna göra en rekommendation. Några av dessa frågor ämnar vi komma tillbaka till i framtida rapporter, andra ligger utanför vår kompetens.

Titel
Hur kan staten främja användandet av digitaliseringens möjligheter i näringslivet?

Serienummer
Rapport 2018:01

Diarienummer
2016/011

Ladda ner rapportenPDF