Publicerad 28 september 2018

Den globala jakten på
kompetens – statens roll

Denna rapport utgör slutrapport i ramprojektet: Vad kan staten göra för att underlätta kunskapsintensiva industriers attraktion av internationell kompetens?

Att Sverige och svenska företag kan attrahera internationell kompetens är viktigt för landets tillväxt. I denna rapport sammanställer Tillväxtanalys resultaten från fyra studier på ämnet invandring av högkvalificerad arbetskraft. Vi konstaterar att Sverige som land står sig väl i konkurrensen om internationell kompetens men vi ser också att både generella och riktade statliga insatser skulle kunna stärka landets attraktivitet ytterligare.

Det globala flödet av högkvalificerad¹ arbetskraft och högskole­studenter har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt har också konkurrensen mellan företag, universitet och länder som vill locka till sig de skickligaste individerna ökat. En liten öppen ekonomi som Sverige, som ligger i den vetenskapliga och teknologiska framkanten, har behov av inter­nationellt humankapital. Att Sverige och svenska företag ska kunna attrahera kompetens till Sverige är ett prioriterat område för regeringen, vilket framgår både i nyindustriali­serings­strategin och i exportstrategin.

I denna slutrapport sammanställs de fyra underlagsstudierna från Tillväxtanalys ramprojekt Vad kan staten göra för att underlätta kunskapsintensiva industriers attraktion av inter­natio­nell kompetens? som pågått under åren 2017–18. Huvudsyftet med ramprojektet är att studera faktorer som hindrar eller möjliggör för svenskt näringsliv att attrahera internatio­nellt rörlig, högkvalificerad arbetskraft.

Globala migrationsflöden

Under perioden 1990–2010 dominerar de engelskspråkiga länderna USA, Storbritannien, Kanada och Australien som destinationsländer för högkvalificerade arbetstagare. Även om Sverige har en nackdel i ett jämförelsevis litet språk har landets nettoinvandring varit positiv under samma period. Framför allt har Sverige varit bra på att attrahera högkvalifi­cerade kvinnor. Både i Sverige och globalt kan konstateras att de högkvalificerade invandrarna koncentreras till huvudstäder och andra starka centra, vilket leder till att det i vissa geografiska områden samlas en stor andel migranter av en viss profession.

Internationella studenter en underutnyttjad potential

Svenska lärosäten attraherar jämförelsevis få internationella studenter. Av dem som tog examen 2013 var 20 procent av studenterna och 40 procent av doktoranderna sysselsatta i Sverige två år senare.

Sverige har jämförelsevis generösa regler när det gäller att tillåta internationella studenter att arbeta under studietiden. Däremot har studenter förhållandevis kort tid på sig att hitta ett arbete i Sverige efter studietiden. Sverige ligger efter flera andra OECD-länder i att attrahera internationella studenter till landets näringsliv. En för­klaring till detta kan vara att lärosätena inte har något uttalat uppdrag att arbeta strategiskt med att underlätta för studenter att stanna kvar efter avslutade studier.

Få arbetskraftsinvandrare stannar länge

Vår analys av flödena av högt kvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige visar en stadig ökning under perioden 2010–15. Antalet från EU/EES ökar snabbare än antalet från tredjeland, det vill säga resten av världen. Vi ser även att antalet tredjelands­medborgare som får arbetstillstånd från Migrationsverket är betydligt högre än antalet som folkbokför sig, vilket tyder på att många redan från början endast planerat att arbeta i Sverige under en kortare period. Huvuddelen av dem som kommer på korta kontrakt är dataspecialister som vanligtvis arbetar i utlandet på dotterbolag eller hos under­leverantörer till svenska företag.

Liten men viktig del

Den huvudsakliga kompetensförsörjningen i Sverige sker genom inhemsk arbetskraft. Tillväxtanalys beräkningar visar att arbets­givare i Sverige år 2015 rekryterade cirka 50 000 högkvalificerade individer som var nyinträdda på arbetsmarknaden, det vill säga kom från studier, arbetslöshet eller utlandet. Endast cirka 5 000 av dessa var högkvalificerade arbets­krafts­invandrare. Om man även tar hänsyn till inflödet av utländsk arbetskraft som arbetar tillfälligt i Sverige i kortare projekt blir antalet högre.

Även om högt kvalificerade arbetskraftsinvandrare alltså inte utgör en så stor andel av den svenska arbetsmarknadens långsiktiga rekryteringsbehov är de viktiga för tillväxten av flera skäl: för företag som söker nischade spetskompetenser, för dem som rekryterar till brist­yrken och för att underlätta näringslivets internationalisering.

Ris och ros från dem som stannar

Vår genomgång av litteraturen om hur den internationellt högkvalificerade arbetskraften upplever Sverige ger en brokig bild av landets attraktivitet. Sverige erbjuder dock överlag ett attraktivt paket för dem som väljer att bosätta sig permanent i landet. Särskilt attraktivt är det för högt kvalificerade kvinnor som menar att möjligheten att balansera arbete och föräldraskap är bättre i Sverige än i många andra länder. Som kontrast lyfts svårigheter att hitta lämpliga bostäder fram som en svaghet. Arbetstagarnas bild av Sverige stämmer väl överens med den bild som framkom under våra intervjuer med arbetsgivare.

Migrationspolitiken är en viktig attraktionsfaktor

Hur attraktivt ett land är som destination för arbetskraftsinvandring påverkas också av utformningen av migrationspolitiken. Dels handlar det om att skapa enkla och flexibla tillståndsprocesser, dels handlar det om vilka rättigheter som följer på ett uppehållstillstånd för arbete eller studier.

För högkvalificerad utländsk kompetens finns det olika vägar till Sverige, beroende på om personen kommer från EU/EES eller andra delar av världen, eller vilken kategori av arbets­kraft som personen tillhör. Samarbetet inom EU, till exempel inom reglerade yrken, har underlättat för medborgare i andra medlemsstater att komma till Sverige för att arbeta och innebär ökade möjligheter för svenska arbetsgivare att anställa arbetskraft från EU/EES-området.

Inom EU finns också gemensamma regler för olika kategorier av högkvalificerad arbets­kraft från tredjeland, bland annat i form av så kallat EU-blåkort för högkvalificerade anställningar och så kallat ICT-tillstånd för företagsinterna förflyttningar. Vid genom­förandet har Sverige valt att i stor utsträckning behålla nuvarande regler för arbetskrafts­invandring. Det innebär att det finns olika typer av arbetstillstånd som delvis överlappar varandra.

Enklare att få arbetstillstånd, men en osäkrare ställning på arbetsmarknaden

Sverige har ett generellt system för arbetskraftsinvandring från tredjeland, det vill säga i princip samma regelverk för alla kategorier av arbetskraftsinvandrare, oberoende av utbildningsnivå och yrkeskunnande. Det svenska regelverket innebär att tidsbegränsade arbetstillstånd beviljas för som längst två år i taget och dessutom binder arbetstagaren till en arbetsgivare och ett yrke under de första två åren. Om arbetstillståndet förlängs efter de första två åren kan arbetstagaren byta arbetsgivare men inte yrke. För att få tillgång till hela arbetsmarknaden behövs ett permanent uppehållstillstånd, vilket är möjligt att ansöka om när man har arbetat i landet i fyra år.

Andra länder är mer restriktiva vad gäller utfärdande av arbets­tillstånd för yrken med låga kvalifikationskrav och vill främst locka till sig högkvalificerade arbetskraftsmigranter eller arbetskraft till bristyrken. Flera av jämförelseländerna medger högkvalificerade arbets­krafts­invandrare större möjligheter att byta arbetsgivare eller yrke. Sverige är också tämligen ensamt om att göra en omprövning av arbetstillstånden och pröva anställnings­villkoren på nytt vid varje förlängning av ett arbetstillstånd.

Statliga insatser kan öka attraktiviteten

Sverige som land står sig väl i konkurrensen om den internationellt rörliga gruppen av högkvalificerad arbetskraft, men olika policyåtgärder kan ytterligare stärka Sveriges attraktivitet. Det handlar både om generella och riktade statliga insatser. Här vill Tillväxt­analys särskilt peka på följande möjliga förbättringsåtgärder:

  • Regeringen bör ge studenter och forskare längre rådrum för att hitta jobb i nivå med sin kompetens och tydliggöra för lärosätena att de bör bidra till att underlätta för studenter att etablera sig på arbetsmarknaden.
  • Regeringen bör överväga ytterligare åtgärder för att snabba på processen till svenskt personnummer och folkbokföring så att berörda statliga myndigheter ges rätt förutsätt­ningar för att samtliga steg till anställning ska ske utan onödiga fördröjningar.
  • Regeringen bör överväga att ge högkvalificerade arbetskrafts­invandrare längre tillståndstider och stärka deras möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden. Att ge högkvalificerade arbetskraftsinvandrare större säkerhet om framtiden bedömer vi är en viktig åtgärd för att stärka Sveriges attraktionskraft.
  • Regeringen bör överväga att ge en eller flera myndigheter i uppdrag att ge stöd till arbets­givare som vill rekrytera tredjelandsmedborgare men som saknar egna internationella nätverk, detta för att bredda gruppen av arbetsgivare som rekryterar utländsk arbetskraft.
  • Regeringen bör möjliggöra framtida utvärderingar av expertskatten. Att utveckla expertskatten är ett exempel på en insats som skulle kunna förbättra inkomst­läget för utländska högkvalificerade arbetstagare i Sverige. Bristen på data från Forskar­­skattenämnden omöjliggör dock en utvärdering av dess effekter. Därför kan vi inte här ge konkreta rekommendationer om hur instrumentet kan utvecklas.

¹ Högkvalificerade är personer som har minst ett års högskoleutbildning och ett högkvalificerat yrke enligt Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK.

Titel
Den globala jakten på kompetens – statens roll

Serienummer
Rapport 2018:03

Diarienummer
2017/054

Ladda ner rapportenPDF