Publicerad 06 december 2018

Inkubatorer
– ett sätt att skapa tillväxt?

Denna rapport utgör slutrapport i ramprojektet: Hur kan staten bidra till innovation i nya och små företag genom inkubatorer?

I denna rapport studerar Tillväxtanalys effekterna av selektivt företagsstöd i form av företagsinkubatorer. I Sverige har inkubatorer funnits sedan slutet av 1990-talet. Sedan 2003 har också ett nationellt inkubator­program (NIP) stött utvecklingen i inkubatorer. I rapporten beskriver vi erfarenheterna av programmet, analyserar dem samt diskuterar vilka strategiska vägval staten bör göra för att även fortsatt främja innovation genom inkubatorer.

Över tid har antalet inkubatorer i programmet samt stödets omfattning ökat. Inkubatorerna har under perioden 2003 till 2014 omsatt närmare 1,2 miljarder varav 800 miljoner finansierat från offentliga källor.

Denna rapport presenterar och ställer samman med hjälp av nya och delvis unika mikro­data samt en genomgång av den internationella litteraturen och intervjuer med företrädare för inkubatorer, en samlad analys av erfarenheterna kring den svenska inkubatorpolitiken. Syftet är att diskutera den lämpligaste färdriktningen för statens främjande av inkubatorer.

Vi konstaterar att det över tid skett en vidgning (drift) av programmets intentioner från att ursprungligen främja forsknings­relaterade idéer till att i större utsträckning prioritera idéer från näringslivet med förhoppning om att företagen ska växa snabbt när de lämnat inkubatorn.

Vi observerar emellertid i de statistiska analyserna att det ekonomiska bidraget från inku­bator­företag i form av tillväxt, omsättning och sysselsättning är begränsat jämfört med en jämförelsegrupp med icke inkuberade företag. Däremot finner vi att inkubatorprocessen främjar en större innovationsgrad. Dessa båda resultat återfinns även i ny internationell forskning om inkubatorernas relativa tillväxt- och innovationseffekter.

Sammantaget visar våra resultat och de internationella forsknings­rönen att staten inte bör ha stora förhoppningar om snabb tillväxt i nya och unga examinerade företag, åtminstone inte på en sikt av 5–6 år. Syftet med inkubatorernas stöd bör således vara innovation och inte tillväxt.

Ekonomisk teori utgår från att staten bör främja nya och innovativa idéer som har tillräck­ligt hög privatekonomisk avkastning och potentiellt hög kunskapsöverspillning och där ett stöd i form av en inkubatorprocess kan göra skillnad. En hög kunskapsöverspillning skapar ett gap mellan den privatekonomiska avkastningen och den samhällsekonomiska avkast­ningen. Statens uppgift blir då att med olika insatser, genom inkubatorer eller andra former av stöd, främja områden med hög kunskapsöverspillning och med potential för tillväxt på längre sikt.

Vi diskuterar dels vilka typer av innovativa idéer som har en hög kunskapsöverspillning till andra företag, dels vilka hinder som föreligger för att dessa idéer i och omkring inkubato­rerna ska kunna realiseras i ekonomisk tillväxt. Tre områden som potentiellt har hög kunskapsöverspillningsfaktor finns omnämnda i forsknings­litteraturen. Dessa är:

  • Forskningsrelaterade idéer
  • Tillverkningsrelaterade idéer
  • Energi- och miljöteknikrelaterade idéer

En utmaning för att forskningsnära inkubering ska bli framgångsrik ligger i att idébäraren ofta är en forskare med begränsad erfarenhet av att bygga ett företag. Forskningsresul­ta­tens väg till kommersialisering kräver ofta kombinationer av andra upptäckter vilket med­för att kommersialiseringstiden kan bli lång innan företaget är moget att lämna inkuba­torn. De sex månader till 3 år som är vanliga för tillväxtrelaterade idéer är en kort tid för forsknings­relaterade idéer.

Tillverkningsrelaterade idéer möter ofta marknadshinder och utmaningar i form av att det behövs ett flertal kompletterande kompetenser för att nå fram till en säljbar pro­dukt. Det gäller exempelvis kompetens inom materialspecifikation, verktygs­utformning och produk­tionsteknik. När en ny produkt ska lanseras på marknaden behövs upprepade tester och experiment. Denna process är mer kostsam och tar längre tid för tillverkande företag än för många tjänstebaserade idéer. För dessa företag är problemet att få tillgång till leverantörer under och efter inkubation som kan erbjuda en utvecklingsrelation för att producera de första serierna. Demonstratorer, testbäddar, labb och etablerade stora tillverk­ningsföretag med egen FoU är centrala samarbetspartners för de inkuberade tillverknings­företagen.

Energi- och miljöteknik kräver ofta nära samarbete med universitet och högskolor innan de kan etableras på marknaden. Företaget möter stora etableringshinder i form av svårigheter att konkurrera på marknader som redan har stora investeringar nedlagda i existerande pro­duk­ter vilket ofta är fossilbaserade lösningar. En annan utmaning ligger i att relativpriserna mellan fossilbaserade lösningar och förnyelsebaserade lösningar inte är tillräckligt stora för att utveckla en tillräcklig efterfrågan på hållbara lösningar vilket medför att idéerna inte alltid är mogna att ta steget efter en kort tid i inkubatorn.

Vi argumenterar i rapporten för att de samhällsekonomiska effekterna kan bli stora, särskilt på längre sikt, för idéer med ursprung i forsknings-, tillverknings- och miljötekniska affärs­idéer då dessa har en större potential till kunskapsöverspillning än idéer som enbart är fokuserade på snabb företagstillväxt.

Mot bakgrund av analysen i rapporten formuleras följande rekommendationer som staten bör beakta vid utformning av insatser med syfte att bidra till innovation och tillväxt i nya och små företag genom inkubatorer.

  • Ett större fokus bör läggas i urvalet av idéer med hög innovationshöjd och stor poten­tial för kunskapsöverspillning vilket enligt analysen är forsknings- och innovations­relaterade idéer.
  • De inkubatorer som har nationell och offentlig finansiering bör i högre utsträckning utveckla företagsidéer som har särskilt stora svårigheter att nå kommersialisering. Det gäller företagsidéer som är forskningsrelaterade, tillverknings­relaterade samt energi- och miljörelaterade.
  • En ökad satsning på dessa tre områden kräver att länkarna och samarbeten med andra aktörer i det ekosystem som inkubatorerna verkar i behöver koordineras och utvecklas. Inte minst gäller detta behovet av kompletterande finansiella investeringar efter inkuba­tionstiden, bland annat större tillgång till expansionskapital.
  • I denna rapport har vi redovisat resultat från några första analyser av inkubatorer. Men som vår analys visar behöver inkubatorn ses som en del i ett ekosystem och därmed utvärderas i detta perspektiv. Tillväxt i innovativa företag efter en inkubationsprocess kan ta lång tid och vara beroende av andra offentliga insatser vilket måste beaktas vid framtida utvärderingar.

Titel
Inkubatorer – ett sätt att skapa tillväxt?

Serienummer
Rapport 2018:04

Diarienummer
2018/056

Ladda ner rapportenPDF