Publicerad 17 december 2018

Främja kvinnors företagande
– gjorde programmet någon nytta?

Denna rapport utgör slutrapport i ramprojektet:
Programmet Främja kvinnors företagande – vilka är resultaten?

Kvinnor är underrepresenterade som företagare i många av näringslivets branscher och utgör bara omkring en tredjedel av företagarna i Sverige. Programmet ”Främja kvinnors företagande” som pågick 2011–14 hade till syfte att förändra detta. I denna rapport utvärderar vi resultatet av de olika satsningarna inom programmet. Vi konstaterar positiva effekter för deltagande företag men ser också att andelen kvinnor som startar och driver företag inte förändrats avsevärt.

Under år 2007 fick dåvarande Nutek (Verket för näringslivs­utveckling) regeringens uppdrag att främja kvinnors företagande. Arbetet pågick under åren 2007–09, samt under en förlängning år 2010. I mars 2011 fattade regeringen så beslut om ett nytt program för att främja kvinnors företagande, vilket byggde vidare på de insatser som tidigare hade genomförts. Uppdraget gick då till Tillväxtverket, som delvis hade ersatt Nutek efter dess avveckling år 2009. Motivet till satsningen var framförallt näringspolitiskt:

Underrepresentation av kvinnor bland Sveriges företagare innebär förlorade affärsmöjligheter och en begränsning av landets tillväxtpotential.
(Näringsdepartementet 2011)

Citatet ovan är hämtat från regeringsbeslutet från år 2011 där Tillväxtverket fick i uppdrag att samordna och genomföra ett nytt fyraårigt program för att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket tilldelades 65 miljoner kronor årligen under 2011–14 för att genomföra satsningen. Inom det program som Tillväxtverket sjösatte för att möta regeringsuppdraget ingick olika delprogram med en stor variation och bredd. Delprogrammen syftade till allt från att förändra normer om företagaren och på så sätt påverka unga kvinnors syn på företagande som karriärval, till affärsutveckling och checkar till företag som drevs av kvinnor. Med 2011 års regeringsbeslut tillkom även ett uppdrag om att ta fram en strategi för ett företagsfrämjande system på lika villkor, vilket Tillväxtverket arbetade med under programperioden och sedermera lanserade våren 2015.

I december 2012 fick Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera effekter och resultat av de delar av programmet Främja kvinnors företagande som Tillväxtverket drivit. Tillväxtanalys startade senare ett så kallat ramprojekt med utgångspunkt i uppdraget. Ett ramprojekt innebär en mångsidig belysning av ett utpekat område, som i detta fall belyser satsningens olika delprogram med olika metodansatser och ur olika vinklar. I denna rapport redovisas de samlade resultaten av ramprojektet som helhet.

Lönsamhet och inkomst i kvinnors företag

Affärsutvecklings- och innovationsinsatser har genererat positiva effekter för de företag som deltog. Företagen hade högre produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning än jämförbara företag som drevs av kvinnor, två år efter att de deltagit i insatsen. Fyra år efter deltagandet fanns fortfarande positiva effekter på produktionsvärde och förädlingsvärde medan sysselsättningen inte längre var mätbart högre. Det har tyvärr inte varit möjligt att studera effekterna av de olika aktiviteterna inom insatsen i detalj, detta på grund av vissa brister i beskrivningen av vad deltagarna tagit del av. Sett till helheten har programmet inneburit positiva effekter och målet att öka tillväxten i dessa företag har uppnåtts.

Sannolikheten att kvinnor startar företag

Tillväxtanalys kan inte avgöra om programmet har resulterat i att fler kvinnor startar företag. Svårigheterna beror delvis på frågans komplexitet och dels på den tröghet som finns i utvecklingen av nystartade företag. Att påverka djupt rotade normer, som till exempel att individer väljer utbildning och sysselsättning efter vissa mönster, förväntas ta lång tid. Då detta ramprojekt slutredovisas år 2018 har det endast gått fyra år sedan Tillväxtverkets program avslutades. Denna tidsrymd kan anses vara för nära inpå en del av programmets insatser för att dessa skall uppvisa mätbara effekter.

Det är metodmässigt svårt att säga om det är själva insatserna inom programmet som påverkat kvinnor att starta företag. Till exempel, av de individer som sökt sig till affärsutvecklings- och innovations­insatser är 27 procent företagare i någon form två år efter deltagandet. Vi vet att dessa individer haft ett genuint intresse för företagande, som kan antas vara starkare än hos kvinnor i Sverige generellt. De har sökt sig till programmet för att starta företag. Det är inte säkert att programmet i sig har haft en effekt på individernas företagsamhet men det är möjligt att det är så. Den tidigare utvärderingen av affärsutvecklings- och innovationsinsatser visade att en majoritet av deltagarna var nöjda med de verktyg och kunskaper de tillgodogjort sig under programmet (Ramböll 2015).

Med de genomförda delstudierna som grund har Tillväxtanalys kommit fram till ett antal rekommendationer:

Skapa förutsättningar för utvärdering

Tillväxtanalys rekommenderar att i ett tidigt skede innan ett program startar, skapa goda förutsättningar för en tillförlitlig och kostnadseffektiv utvärdering. Detta gäller både programmet i stort såväl som delprogram.¹

Följ upp och utvärdera lika bemötande igen

Företagsfrämjandets första bemötande av en individ bör utvärderas igen, efter att strategin för ett företagsfrämjande på lika villkor anses vara implementerad. Den utvärderingen som genomförts av Tillväxtanalys under 2015 bör användas som referenspunkt, från vilken man kan mäta en eventuell förändring.

Följ upp varför kvinnor avslutar sitt företagande

Tillväxtanalys föreslår att en kompletterande indikator över företagsavslut och de huvudsakliga faktorerna till varför individer väljer att avsluta sitt företagande, uppdelat på kön, tas fram och används vid policyformulering och uppföljning av näringspolitiken.

Utöver ovanstående rekommendationer har Tillväxtanalys identifierat ett antal frågor inom området som bör utredas vidare framöver. Exempel på dessa är:

  • Varför avslutar kvinnor sitt företagande i högre utsträckning än män? Beror det på särskilda förhållanden i de branscher där kvinnor är överrepresenterade som företagare? Väljer de att gå till en anställning eller startar de nya företag, varför i så fall?
  • Ytterligare studera bemötandet och affärsrelationen mellan aktörer i det företags­främjande systemet och företagare, till exempel avseende främjandesystemets kontaktnätverk, kommunikationskanaler och former för informationsspridning.
  • Har kunskaperna från det nationella programmet implementerats i det ordinarie (regionala) företagsfrämjande systemet? Hur och i vilken utsträckning har de regionalt utvecklingsansvariga byggt vidare på lärandet från satsningen?

¹ Detta är i linje med det förslag som Tillväxtanalys föreslår i PM 2018:13Förslag till förbättrad utvärdering av offentliga insatser”.

Titel
Främja kvinnors företagande – gjorde programmet någon nytta?

Serienummer
Rapport 2018:05

Diarienummer
2013/001

Ladda ner rapportenPDF