Publicerad 11 september 2009

Kundvalsmodeller för företags­rådgivning

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser – Tillväxtanalys – har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett kunskapsunderlag rörande kundvalsmodeller. Rapporten ger internationella exempel på insatser rörande kundval inom företags­rådgivning, skildrar erfarenheter från kundvalsmodeller inom andra områden i Sverige och beskriver översiktligt rådgivnings­systemen i Storbritannien, Danmark, Finland och USA.

Stöd till företag och då särskilt småföretag (SME:s) sker i många olika former både på nationell nivå och inom ramen för internationellt samarbete. Någon samlad bild om förekomsten av kundval inom företagsrådgivning i andra länder är dock svår att få på grund av bl.a. brist på gemensamma definitioner och statistik.  Näringsdeparte­mentet har givit Tillväxtanalys i uppdrag att i två delar ta fram ett kunskapsunderlag rörande kundvalsmodeller. Denna rapport utgör första delen och består i enlighet med uppdraget av tre moment:

I moment ett visas exempel på länder eller regioner som valt offentliga rådgivningsmodeller eller insatser som omfattar någon form av kundvalselement, t.ex. genom att man använt sig av upphandlingsförfarande eller checkar.

Moment två visar exempel på olika typer av kundvalsmodeller inom andra områden. Moment tre beskriver kortfattat företagsrådgivnings­systemens generella karaktärsdrag i Storbritannien, Danmark, Finland och USA. I uppdragets andra del kommer Tillväxtanalys senast 15 november 2009 att redovisa förslag på hur arbetet med en helhetsutvärdering av företagsrådgivnings-systemet skulle kunna genomföras.

Näringsdepartementet har givit Tillväxtanalys i uppdrag att i två delar ta fram ett kunskapsunderlag rörande kundvalsmodeller. Denna rapport utgör första delen och består i enlighet med uppdraget av tre moment: I moment ett visas exempel på länder eller regioner som valt offentliga rådgivningsmodeller eller insatser som omfattar någon form av kundvalselement, t.ex. genom att man använt sig av upphandlingsförfarande eller checkar. Moment två visar exempel på olika typer av kundvalsmodeller inom andra områden. Moment tre beskriver kortfattat företagsrådgivnings­systemens generella karaktärsdrag i Storbritannien, Danmark, Finland och USA. I uppdragets andra del kommer Tillväxtanalys senast 15 november 2009 att redovisa förslag på hur arbetet med en helhetsutvärdering av företagsrådgivningssystemet skulle kunna genomföras.

Näringsdepartementet har givit Tillväxtanalys i uppdrag att i två delar ta fram ett kunskapsunderlag rörande kundvalsmodeller. Denna rapport utgör första delen och består i enlighet med uppdraget av tre moment: I moment ett visas exempel på länder eller regioner som valt offentliga rådgivningsmodeller eller insatser som omfattar någon form av kundvalselement, t.ex. genom att man använt sig av upphandlingsförfarande eller checkar. Moment två visar exempel på olika typer av kundvalsmodeller inom andra områden. Moment tre beskriver kortfattat företagsrådgivnings­systemens generella karaktärsdrag i Storbritannien, Danmark, Finland och USA. I uppdragets andra del kommer Tillväxtanalys senast 15 november 2009 att redovisa förslag på hur arbetet med en helhetsutvärdering av företagsrådgivnings-systemet skulle kunna genomföras

Av slutsatserna i denna rapport framgår att:

• Kundval inom företagsrådgivning utgör ett  intressant komplement till andra statliga insatser på området. Det är dock svårt att bedöma hur vanligt fenomenet är internationellt.

• Debatten i Sverige runt kundvalslösningar inom företagsrådgivning verkar ha kommit relativt långt i ett internationellt perspektiv.

• Trenden är att söka koppla samman näringsliv och akademi. Ett instrument för att uppnå detta är s.k. innovationscheckar vilka  är vanligt förekommande. Ofta är dessa begränsade geografiskt liksom till på förhand auktoriserade forskningsinstitutioner. Den framtida utvecklingen går dock mot att checkarna i ökad utsträckning ska kunna användas för köp av kunskap även hos privata konsulter. Det arbete som pågår inom EU-kommissionen kring innovationscheckkonceptet är därför värdefullt.

• Koncepten avseende t.ex. konsultcheckar skiljer sig åt mellan länderna och gemensamma definitioner saknas. Auktorisation av utförare är vanligt men fritt val förekommer också. Ett exempel på konsultcheck som även kan användas för innovation är ”SME wallet” i den belgiska regionen Flandern.

• En gemensam nämnare för de framgångsrika exemplen är i de flesta fall användandet av Internet för bl.a. ansökan och avrapportering. 

• Syftet med att införa en kundvalsmodell inom andra områden i Sverige har ofta varit att konkurrensutsätta så att både den offentliga och privata verksamheten bedrivs mer effektivt. Intressant i det sammanhanget är att konkurrensutsättning, i majoriteten av de utländska exemplen, inte uppges som främsta skäl till införande av ett kundvalsliknande system. Istället anges oftast syftet till att ge SME:s en bredare palett av stöd för att i förlängningen öka regionens eller landets sysselsättning och tillväxt.

• Internationellt verkar det heller inte vanligt med upphandling av företagsrådgivning. Ett intressant undantag utgör emellertid det engelska Business Link nätverket. Flertalet av de utländska exempel rapporten tar upp visar sig ha utvärderats. Resultaten pekar mot att kundvalssystemen uppskattas i stort av alla inblandade parter.

• Gemensamt för rådgivningssystemen i Storbritannien, Danmark och Finland är att en konsolidering sker och att utvecklingen går mot att sammanföra de offentliga aktörernas tjänster. Man strävar också efter att på olika sätt inkludera privata aktörer. 

• Företagsrådgivningen i USA kännetecknas av  decentralisering genom att mycket av den federala politikens praktiska genom­förande delegerats till regional och lokal nivå. Karaktäristiskt är också att volontärarbete spelar stor roll. Frågan man kan ställa är om detta skulle fungera på samma sätt i Sverige där man mera sällan ser inslag av volontärarbete? 

• Några fördelar med införande av kundvalssystem skulle kunna anges till effektivare verksamhet, större valfrihet för brukaren och ökade etableringsmöjligheter för SME:s. Nackdelar kan tänkas vara risk för ökad administration från det offentligas sida samt ökade krav på kvalitetssäkring. 

• Intressanta erfarenheter av genomförda kundval finns inom svenska sektorer som skolan och hemtjänsten där privata företag ska konkurrera om den peng som tilldelas från det offentliga. Inom företagsrådgivning är det dock till skillnad mot friskolan inte intressant att ge deltagare betyg. Däremot kan det finnas andra liknande sätt att konkurrera, t.ex. att utmåla att företaget kommer att göra stor vinst vilket skulle kunna leda till ett ökat risktagande. Det offentliga har här ett ansvar som marknadsskapare för att garantera tjänsternas kvalitet och att lagstiftning och etiska riktlinjer följs. Det krävs också att informationen är allmänt tillgänglig så att konsumenterna kan göra informerade val.

• Vid införandet av kundvalsmodeller måste hänsyn tas till realiteter som befolkningsmängd och företagsdensitet, särskilt i ett glesbefolkat land som Sverige. Det kan helt enkelt vara svårt att få en mångfald av företag, speciellt i små regioner vilket skulle kunna hota effektiviteten av kundvalsmodellen. i denna rapport framgår att:

• Kundval inom företagsrådgivning utgör ett  intressant komplement till andra statliga insatser på området. Det är dock svårt att bedöma hur vanligt fenomenet är internationellt.

• Debatten i Sverige runt kundvalslösningar inom företagsrådgivning verkar ha kommit relativt långt i ett internationellt perspektiv.

• Trenden är att söka koppla samman näringsliv och akademi. Ett instrument för att uppnå detta är s.k. innovationscheckar vilka  är vanligt förekommande. Ofta är dessa begränsade geografiskt liksom till på förhand auktoriserade forskningsinstitutioner. Den framtida utvecklingen går dock mot att checkarna i ökad utsträckning ska kunna användas för köp av kunskap även hos privata konsulter. Det arbete som pågår inom EU-kommissionen kring innovationscheckkonceptet är därför värdefullt.

• Koncepten avseende t.ex. konsultcheckar skiljer sig åt mellan länderna och gemensamma definitioner saknas. Auktorisation av utförare är vanligt men fritt val förekommer också. Ett exempel på konsultcheck som även kan användas för innovation är ”SME wallet” i den belgiska regionen Flandern.

• En gemensam nämnare för de framgångsrika exemplen är i de flesta fall användandet av Internet för bl.a. ansökan och avrapportering. 

• Syftet med att införa en kundvalsmodell inom andra områden i Sverige har ofta varit att konkurrensutsätta så att både den offentliga och privata verksamheten bedrivs mer effektivt. Intressant i det sammanhanget är att konkurrensutsättning, i majoriteten av de utländska exemplen, inte uppges som främsta skäl till införande av ett kundvalsliknande system. Istället anges oftast syftet till att ge SME:s en bredare palett av stöd för att i förlängningen öka regionens eller landets sysselsättning och tillväxt.

• Internationellt verkar det heller inte vanligt med upphandling av företagsrådgivning. Ett intressant undantag utgör emellertid det engelska Business Link nätverket.

• Flertalet av de utländska exempel rapporten tar upp visar sig ha utvärderats. Resultaten pekar mot att kundvalssystemen uppskattas i stort av alla inblandade parter.

• Gemensamt för rådgivningssystemen i Storbritannien, Danmark och Finland är att en konsolidering sker och att utvecklingen går mot att sammanföra de offentliga aktörernas tjänster. Man strävar också efter att på olika sätt inkludera privata aktörer. 

• Företagsrådgivningen i USA kännetecknas av  decentralisering genom att mycket av den federala politikens praktiska genom­förande delegerats till regional och lokal nivå. Karaktäristiskt är också att volontärarbete spelar stor roll. Frågan man kan ställa är om detta skulle fungera på samma sätt i Sverige där man mera sällan ser inslag av volontärarbete? 

• Några fördelar med införande av kundvalssystem skulle kunna anges till effektivare verksamhet, större valfrihet för brukaren och ökade etableringsmöjligheter för SME:s. Nackdelar kan tänkas vara risk för ökad administration från det offentligas sida samt ökade krav på kvalitetssäkring. 

• Intressanta erfarenheter av genomförda kundval finns inom svenska sektorer som skolan och hemtjänsten där privata företag ska konkurrera om den peng som tilldelas från det offentliga. Inom företagsrådgivning är det dock till skillnad mot friskolan inte intressant att ge deltagare betyg. Däremot kan det finnas andra liknande sätt att konkurrera, t.ex. att utmåla att företaget kommer att göra stor vinst vilket skulle kunna leda till ett ökat risktagande. Det offentliga har här ett ansvar som marknadsskapare för att garantera tjänsternas kvalitet och att lagstiftning och etiska riktlinjer följs. Det krävs också att informationen är allmänt tillgänglig så att konsumenterna kan göra informerade val.

• Vid införandet av kundvalsmodeller måste hänsyn tas till realiteter som befolkningsmängd och företagsdensitet, särskilt i ett glesbefolkat land som Sverige. Det kan helt enkelt vara svårt att få en mångfald av företag, speciellt i små regioner vilket skulle kunna hota effektiviteten av kundvalsmodellen.

Titel
Kundvalsmodeller för företags­rådgivning

Serienummer
Rapport 2009:04

Diarienummer
2009/110

Ladda ner rapportenPDF