Syftet med rapporten är att granska det svenska innovationssystemets utveckling och fungera som en plattform och bakgrund till mer detaljerade studier. En sådan studie kommer OECD, på uppdrag av Närings­departementet, att genomföra under 2011 och 2012 där syftet är att utvärdera och ge en översyn av den svenska innovationspolitikens innehåll och utformning.

Föreliggande rapport studerar vissa specifika delar av det svenska innovationssystemet med särskild betoning på näringslivets och universitetens forsknings- och innovationsverksamhet. En utgångs­punkt har varit att problematisera och nyansera ett antal påståenden och myter om det svenska innovationssystemets relativa styrkor och svagheter.  Studien bygger på användning av ett antal jämförbara indikatorer, olika former av internationell statistik och komparativ analys länder med liknande strukturella förhållanden och drag som Sverige. Resultaten visar på antal övergripande breda teman som kännetecknar den svenska utvecklingen.

• Vid en jämförelse mellan Sverige och sju andra länder finns inga belägg för att Sveriges  innovationssystem presterar undermåligt. Snarare är situationen tvärtom vilket också bekräftar Sveriges höga placering i en mängd olika rangordningslistor på innovations- och konkurrensförmåga.
• Påståenden om förekomsten av en Svensk "paradox" där Sverige inte får avkastning för höga FoU-insatser stämmer inte. Om det finns en svensk paradox så finns det också en dansk och en Schweizisk sådan. Förmodligen bygger sådana påståenden på analyser där Sverige inte jämförs med jämförbara länder, alternativt byggs dessa påståenden på förenklade (linjära) samband mellan vissa partiella indikatorer och innovationssystemet som helhet.
• Analyserna och tolkningen av innovations­statistiken visar att Sverige och dess företag idag ingår i en alltmer komplicerad struktur av handelsutbyten något vi i rapporten kallar för globala värdekedjor. Att exempelvis använda graden av "högteknologisk" export som en indikator på framgång i innovationssystemet blir därför otillräckligt och kan leda till felaktig diagnos om var svagheterna ligger i systemet.
• Ett exempel på en viktig länk i de globala värdekedjorna är det nära samspelet mellan tillverkning och tjänster, där de kunskapsintensiva tjänsteföretagen i hög utsträckning investerar i immateriella investeringar för sin innovativa utveckling.
• Det finns idag ett överflöd av internationella innovationsrelaterade indikatorer som ger nya möjligheter att spåra styrkor och svagheter i Sveriges innovationssystem. Rapportens ansats att jämföra Sverige med några liknande länder ger en indikation på att Sverige kan lära av Danmark beträffande snabbväxande företag samt Schweiz och Nederländerna samt Danmark kan ge idéer hur man kan utveckla universiteten.