Publicerad 27 december 2011

Sveriges implementering av Small Business Act for Europe

– Hur långt har vi kommit?

I december år 2008 fattade EU:s medlems­länder genom det Europeiska rådet beslut om att anta Small Business Act for Europe (SBA). Beslutet innebar  att den gemensamma ambitionsnivån för EU-medlemsländernas arbete med att främja små- och medelstora företag höjdes ytterligare.

SBA är ett paket med olika policyförslag som samtliga syftar till att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag i Europa, och därigenom underlätta för företag att nå sin fulla potential och på så vis bidra till arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. SBA omfattar totalt 92 policyrekommendationer inom tio delområden, där vissa rekommendationer är riktade till medlemsländerna och vissa till EU-kommissionen. Åtgärdsförslagen i SBA varierar i omfattning och precision  – från att stimulera entreprenörskapstänkande i skolan, till att minimera företagens regelbörda.

I 2011 års regleringsbrev fick Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera den svenska implementeringen av SBA. Denna rapport utgör slutrapporteringen av detta uppdrag.

Utvärderingens syfte är att fastställa i vilken utsträckning Sverige har implementerat de policyåtgärder som föreskrivs i SBA samt i vilken omfattning det förekommer vita fläckar där Sverige förefaller ha behov av åtgärder men där implementeringen av SBA brister.

Med hänsyn till tillgänglig tid för uppdraget så har uppdraget avgränsats så att utvärderingen inte omfattar en utvärdering av effekterna av åtgärderna och inte heller hur effektiv implementeringsprocessen varit. Vidare har inte Tillväxtanalys tagit ställning till hur lämpliga åtgärderna är för att utveckla SME eller hur väl de fungerar med hänsyn till den ekonomiska och politiska kontexten i Sverige, utan det har antagits att åtgärderna är lämpliga för sitt syfte.

Utvärderingen har genomförts genom en kartläggning och analys av de åtgärdsförslag där medlemsstaterna ansvarar för genomförandet, som specificeras under de tio principerna i ursprungsversionen av SBA. Kartlägg­ningen har utgått från de enskilda åtgärdsförslagen och direkt undersökt de aktörer där en eventuell implementering borde skett. Utifrån kartläggningen görs därefter en bedömning om i vilken utsträckning Sverige har implementerat de olika SBA-förslagen.

Efter kartläggningen av den svenska implementeringen av respektive SBA-princip har en internationell jämförelse (benchmarking) gjorts. Den internationella jämförelsen syftar till att ge en ökad förståelse kring behoven av insatser inom respektive område, och kan på så vis nyansera förståelsen av den svenska implementeringen. Jämförelsen utgår i hög grad från de av EU-kommissionen sammanställda SBA Fact Sheets, där kommissionen genom ett omfattande arbete har sammanställt ett antal relevanta indikatorer för varje SBA-princip, som möjliggör en internationell jämförelse.

Av den genomförda kartläggningen av den svenska implementeringen framgår att hälften av alla åtgärdsförslag har i stor utsträckning implementerats, en  knapp  tredjedel av förslagen har i viss utsträckning implementerats, och en knapp fjärdedel  i liten utsträckning. Sett till de tio principalerna kan  fem  sägas ha implementerats i stor utsträckning, fyra till viss del och en i liten utsträckning. Sverige har kommit en bra bit på vägen med att implementera SBA, men fortfarande kvarstår ett antal åtgärder innan SBA är helt implementerat.

De inom SBA tre prioriterade områdena Finansiering, Inre marknaden och Tänk småskaligt först bedöms av utvärderingen  överlag ha  implementerats i hög grad,  och utvecklas överlag i rätt riktning över tid.  Ett undantag inom området inre marknaden är standardisering, där flera rekommendationer kvarstår.  Framöver bör Sverige se över möjligheterna att arbeta vidare med att implementera kvarvarande åtgärdsförslag inom dessa principer, samtidigt som genomförda åtgärder bör utvärderas noggrant, så att det kan säkerställas att vidtagna åtgärder leder till önskvärda resultat.

Det område där Sverige tydligast ligger efter övriga Norden och flera europeiska grannländer är princip II - En andra chans – som anger att medlemsländerna bör säkerställa att företagare som misslyckats ska kunna få en andra chans. Samtidigt är det på detta område som Sverige uppvisar lägst grad av implementering av SBA-rekommendationerna. Detta visar på ett behov som inte förefaller ha adresserats tillräckligt, trots att Sverige genom SBA åtagit sig arbeta mer med området.

Ett policyområde där Sverige står sig relativt väl i en internationell jämförelse, men där det ändå finns anledning att önska mer, är avseende området Offentlig upphandling och statligt stöd (princip V). Att döma av internationella siffror från 2008 har svenska små och medelstora företag en relativt stor del av den offentliga marknaden, men i förhållande till sin andel av näringslivet är de underrepresenterade. Undersökningar gjorda i Sverige visar på att många små företag indirekt stängs ute från marknaden, bland annat genom administrativt krångel som förefaller öka över tid.

Ytterligare ett område där det kan finnas anledning att vidareutveckla det svenska arbetet är internationalisering (princip X). Området omfattar endast en rekommendation, som jämfört med många andra SBA-rekommendationer är förhållandevis snäv. För att ytterligare stimulera en internationalisering bör Sverige  överväga fler spår än det som anges inom SBA för denna princip. På området har Sverige flera komparativa fördelar gentemot många andra länder vad gäller enkelhet och kostnad för internationell handel, men trots det är små och medelstora företag märkbart underrepresenterade i den svenska exporten (sett till värde).

Under genomförandet av denna utvärdering har ett antal metodologiska utmaningar uppkommit, och på olika vis hanterats. En grundläggande utmaning är att bedöma i vilken grad de olika åtgärdsförslagen i SBA har implementerats, något som är svårt på grund av förslagens varierande karaktär. Tillväxtanalys vill framhålla att en djupare kartläggning av det svenska implementeringsarbetet skulle kunna ha kommit fram till delvis andra slutsatser, men bedömer ändå att det underlag som tagits fram är av tillräcklig kvalitet för att uppnå det uppsatta syftet med utvärderingen.

I vissa avseenden kan även de utvalda indikatorerna brista i aktualitet och relevans i förhållande till de policys som studeras. Än vanligare är att det inte varit möjligt att alls hitta internationellt jämförbara indikatorer som uppfyller de grundläggande kvalitetskriterier som myndigheten ställt upp inför arbetet  – vilket fått till följd att de genomförda internationella jämförelserna inte ger en heltäckande bild i förhållande till åtgärdsförslagen. För att möjliggöra uppföljningar av implementeringen fortsättningsvis är det viktigt att relevanta och aktuella indikatorer finns  tillhanda, och för detta har EU-kommissionen ett stort ansvar att se till att jämförbara indikatorer finns tillgängliga.

Tillväxtanalys vill därtill framhålla att myndigheten för tillfället arbetar med rigorösa analyser av några av de insatser som förekommer i denna rapport, vilket innebär att kunskapsläget om insatsernas effekter kommer att stärkas framöver.

Titel
Sveriges implementering av Small Business Act for Europe – Hur långt har vi kommit?

Serienummer
Rapport 2011:13

Diarienummer
2011/194

Ladda ner rapportenPDF