Publicerad 03 shkurt 2012

Regionalpolitiska effekter av sänkta socialavgifter

Nedsättningen av socialavgifter används som ett regionalt stöd i hela Europa. De flesta utvärderingar av dessa stöd fokuserar på sysselsättningseffekter och det finns från dessa och annan forskning få tecken på  att denna typ av stöd har några effekter på sysselsättningen.

Sänkta socialavgifter som  ges till ett företag kan användas till  det som företaget finner mest lämpligt. Därför riskerar en utvärdering som begränsas till sysselsättningseffekter att inte fullständigt fånga stödets effekter. Vi utökar därför analysen till att omfatta effekter på nettoomsättning, sysselsättning, löneinkomster, bruttoinvesteringar, långfristiga skulder och rörelseresultat.

De flesta studierna utvärderar effekterna av sänkningen av socialavgifterna efter några få år efter att stödet lanserades. Stödet infördes 2002 och vi följer företagen fram till och med 2009 vilket ger oss möjlighet att följa effekterna över en åttaårsperiod.

Slutligen föreslås en metod som  är lämplig vid utvärdering av regionalpolitiska insatser. Eftersom företagen är  inbäddade (nested) inom t.ex. kommuner eller branscher kan en traditionell ekonometrisk metod, med hjälp av dummyvariabler för att fånga regionala och branschvisa heterogeniteter,  leda till missvisande resultat. För att hantera detta problem tillämpas i utvärderingen en flernivåmodell som gör det möjligt att inte bara kontrollera för regional heterogenitet, utan också i viss mån mäta betydelsen av dessa kontextuella faktorer. Resultaten indikerar att  en stor del av variationen i  utfallsvariablerna faktiskt kan förklaras av kommunens egenskaper, t.ex. sammansättningen av befolkningen och dess egenskaper, regional tillväxt, m.m.

Resultaten i denna utvärdering följer en tydlig affärslogik: På kort sikt ökade både lönsamheten och omsättningen. Ökningen i vinst  används senare för att öka lönerna (inklusive ägarens uttag). Senare under observationsperioden (efter sju år) finns tecken på att stödet ger effekt på investeringarna. Slutligen visar resultaten att nedsättningen av socialavgifter ökar resultatet inledningsvis men effekten minskar över tid och är nära noll vid utvärderingsperiodens slut. Precis som tidigare utvärderingar hittar vi inte några betydande effekter på sysselsättningen.  Sammantaget visar utvärderingen på att stödet har kortsiktiga effekter som minskar med tiden och de långsiktiga effekterna är osäkra. Eftersom stödet till företagen är ganska litet är det inte rimligt att förvänta sig några stora effekter och ett problem i sammanhanget är att det är svårt att identifiera små effekter med hjälp av existerande data. Detta understryker behovet av att ha ett utvärderingsperspektiv redan när åtgärder initieras, så att det går att på förhand konstruera mätverktyg och utvärderingsdesign så att små effekter kan identifieras och mätas.

Dessutom visar resultaten i denna studie tydligt på behovet att beakta flera utfallsvariabler vid utvärderingar av företagsstöd som fritt kan disponeras av företaget. Detta innebär att man måste vara specifik vid utformningen av företagsstöd för att uppnå särskilda effekter på t.ex. sysselsättningen.


Titel
Regionalpolitiska effekter av sänkta socialavgifter

Serienummer
Rapport 2012:01

Diarienummer
2010/010

Ladda ner rapportenPDF