Publicerad 01 oktober 2012

Statistik och indikatorer om näringslivets gröna omställning

– ett förslag till en Miljöteknikstatistik­portfölj

I den här rapporten redovisar Tillväxtanalys regeringsuppdraget att vidareutveckla statistiken över den svenska miljöteknik­sektorn. I uppdraget ingår också att förvalta den statistik som tidigare tagits fram av Sveriges miljöteknikråd, Swentec. Denna, statistik täcker dock endast de så kallade miljöföretagen som bara utgör någon procent av alla företag.

För att få en bättre bild av den gröna strukturom­vandlingen förslår Tillväxtanalys  kompletterande statistik som täcker in fler delar av strukturomvandlingen: innovationskraften inom miljöteknikområdet, kommersialiseringen och implementeringen av gröna innovationer, den gröna exportens utveckling och  hela  näringslivets miljöeffektivitet. Samtidigt är ambitionen att möta efterfrågan på statistik som rör den traditionella miljö- sektorn [1].

Förslaget är en så kallad ”miljöteknikstatistikportfölj” som innehåller statistik över

  • miljöteknikpatent
  • näringslivets växthusgasintensitet
  • miljöföretagens utveckling och export
  • miljöföretagens export uppdelad på varugrupper

Miljöpatentdata är den vanligaste indikatorn på innovativitet. En brist är dock att metoden bara fångar upp tekniska innovationer. Jämförelser mellan länder är också problematiska eftersom skillnader kan bero på olikheter i patenteringsbenägenhet etc. Metoden har dock hög pålitlighet på så sätt att samtliga miljöpatent­ansökningar räknas. Både OECD och Tillväxtanalys menar att patent  är en  rimlig  indikator på  innovativitet och  ekonomisk utveckling.

Statistiksammanställningen visar att svenska företag har höga värden när det gäller miljö- teknikinnovationer. Sett till antalet miljöteknikpatentansökningar i förhållande till BNP är Sverige femte främsta land i världen, efter  Luxemburg, Japan, Danmark och Tyskland. Sådana patentjämförelser speglar i viss mån ländernas näringslivsstruktur. En hög andel av de svenska och tyska patenten 2009 återfanns inom kategorin ”utsläpps- och bränsleeffektivitet rörande transport” medan majoriteten av patenten i Danmark liksom i Spanien hör till kategorin ”energiproduktion från förnyelsebara och icke-fossila källor”.

Ett av målen med en grön omställning är att öka näringslivets miljöeffektivitet, och för att mäta detta föreslås statistik över näringslivets växthusgasintensitet. Statistiken över växthusgasintensiteten redovisas per sektor  och kompletteras med kunskap om sektorernas tekniska utveckling, och då ökar träffsäkerheten så att statistiken indikerar utvecklingen över tiden.

Statistik över olika branschers växthusgasutsläpp per förädlingsvärde visar att näringslivets växthusgasintensitet minskade med 42 procent under perioden 1993–2008. Det finns också data över perioden 1970–1990 som visar att strukturomvandling inte var någon viktig förklaring för den minskade växthusgasintensiteten. I stället beror den huvudsakligen på en förändrad energimix och bättre energieffektivitet inom de respektive branscherna.

Det är svårt att identifiera vilka företag i Sverige som är miljöteknikföretag, dvs. brukare eller producenter av ”teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ”. En källa är dock SCB:s miljöföretagsdatabas som  i huvudsak omfattar den så  kallade traditionella miljösektorn, men också miljöområden såsom hållbart jordbruk och fiske samt förnyelsebar energi. Sektorn står dock bara för någon procent av den totala företags­populationen och det är inte självklart vad en ökning eller minskning av miljösektorn betyder för den gröna strukturomvandlingen. Statistiken utgör dock en del av den föreslagna miljöteknikstatistikportföljen.

Statistik om miljöföretagen har tidigare publicerats i två [2] separata statistikrapporter, varför miljöföretagens utveckling bara kort sammanfattas i denna rapport. Värt att nämna  är att miljöföretagens export  under perioden 2003–2010 ökade  med cirka 60 procent, medan Sveriges totala export ökade med 50 procent.

Miljöteknikstatistikportföljen  inkluderar  statistik över  miljöföretagens export på varugruppsnivå, vilket ger en inblick i miljöteknikexportens varuinnehåll. Via statistik på varugruppsnivå går det dessutom att redovisa  det  övriga näringslivets export av dessa varugrupper.

Sammanställningen visar att på den grövsta varugruppsnivån bestod drygt hälften av varuexporten av icke-elektriska [3] samt elektriska maskiner och apparater [4] .

Inom några varukategorier utgör ”avfall och skrot” av olika slag en betydande exportandel, och 2010 omfattade ”avfall och skrot” nästan 19 procent av den totala miljöteknikexporten. Varugrupp har dessutom ökat kraftigt sedan 2003 då andelen var 7 procent.

Den sammantagna bilden är att Sverige presterar relativt bra inom miljöteknikområdet och svenska företag ligger högt placerade när det gäller miljöteknikinnovationer mätt som antal patent inom miljöteknikområdet. Svenskt näringsliv har också blivit klimateffektivare, sett till växthusgasintensitet. Miljöföretagen har mellan 2003 och 2010 blivit fler, antal sysselsatta har ökat liksom förädlingsvärde och export.

Tillväxtanalys bedömer att miljöteknikstatistikportföljen kompletterar statistiken om miljö- sektorn och ger en bättre bild av utvecklingen inom miljöteknikområdet jämfört med tidigare statistik.

[1] Företag inom vatten-, luft- och avloppsrening samt avfallshantering

[2] Statistik om Miljösektorn 2003-2010, Tillväxtanalys 2011:08 och Statistik om miljösektorn – Kompletterande rapport om antalet sysselsatta år 2010 samt produktions- och förädlingsvärden 2003-2010, Tillväxtanalys 2012:02

[3] Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor.

[4] Elektriska maskiner och apparater, elektriska material samt delar till sådana varor, apparater för inspelning eller återgivning av ljud etc.

Titel
Statistik och indikatorer om näringslivets gröna omställning – ett förslag till en Miljöteknikstatistik­portfölj

Serienummer
Rapport 2012:07

Diarienummer
2011/220

Ladda ner rapportenPDF