Publicerad 12 november 2012

Privat riskkapital och Cleantech

– förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv

Studien  omfattar privata riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag i tidiga skeden och tillväxtskeden (venture capital, eller VC),  och  även investeringar i onoterade bolag i mogna faser (buyout). Avgränsningen innebär att studien inte behandlar andra typer av riskkapital, såsom affärsänglar och företags egna investeringar samt internationellt kapital. Inte heller statliga och kommunala investeringar omfattas av studien.

Studien tar upp frågor som: Vilka är  riskkapitalisternas  drivkrafter och  hinder för att investera i cleantech? Vad skulle kunna få dem att investera mer i cleantech?

Frågeställningarna analyseras med hjälp av (1) en statistisk beskrivning av den formella riskkapitalmarknadens  utveckling mellan 2007 och 2012 och (2) intervjuer med åtta svenska riskkapitalister med investeringar inom Cleantech.

Riskkapital står för en liten andel av de totala investeringarna i Sverige, mindre än en procent.  Totalt investerades cirka  31 miljarder kronor per år från 2007 till 2012 varav ungefär 872 miljoner per år var inom cleantech. Trots den relativt sett ringa omfattningen kan riskkapitalinvesteringar ha stor betydelse för kommersialisering av innovationer, vilket i sin tur kan bidra till strukturomvandling och ekonomisk tillväxt. Riskkapitalets styrka är att det söker identifiera innovationer med hög tillväxtpotential.

När formella riskkapitalister går in i nya eller snabbt växande företag  präglas relationen mellan riskkapitalist och entreprenör av informationsasymmetri. För att ”säkra” sina investeringar tar riskkapitalisten därför ofta en aktiv roll i det företag som de investerat i. Riskkapitalinvesteringarna  blir därigenom relativt långsiktiga och  bidrar till att utveckla investeringsobjekten.

Vilka är drivkrafterna för att investera i cleantech?

Riskkapitalister intresserar sig för investeringar i cleantech därför att segmentet präglas av höga förväntningar om en kraftig marknadsexpansion.

Empiriska data över de totala riskkapitalinvesteringarna (VC och buyout), oavsett bransch, under perioden 2007–2012 visar  att det skett en dramatisk minskning av riskkapitalinvesteringar i onoterade bolag – speciellt i de tidigare faserna. Denna allmänna minskning har dock inte slagit mot cleantech i lika hög omfattning. Tvärtom har cleantech ökat sin andel av riskkapitalinvesteringarna (VC) något sedan 2010. Cleantech som andel av riskapitalmarknaden (VC), har sedan toppåret 2008 tappat 18 procent att jämföra med övriga segment som tappat 32 procent. Denna trend  vittnar om en potentiellt stabilare investeringsvilja i cleantech än för övriga segment, men bör tolkas med försiktighet då cleantech-segmentet utgör en mycket liten del av riskkapitalet.

Investerare upplever att värderingar av investeringsobjekt inom segmentet har börjat vända nedåt till rimliga nivåer, att det finns en vilja inom industrin att investera i samhällsnyttig teknik och att segmentet kommer  att  bli viktigt i takt med ökade krav på energi- och resurseffektivitet. Förtroendet för långsiktiga politiska initiativ är dock låg.

Vilka är hindren för riskkapitalinvesteringar?

Generella hinder för riskkapitalinvesteringar, som får konsekvenser även för investeringar i cleantech, utgörs huvudsakligen av finansiell oro  och en svag konjunktur, som innebär minskade riskkapital­investeringar på bred front, och en riskaversion som innebär att riskkapitalet generellt rör sig mot mindre riskabla utvecklingsfaser.

Utvecklingen bekräftas i intervjuer med investerare som menar  att finanskrisen fört med sig lägre tillgång till riskkapital och  högre riskaversion, som slagit även mot  cleantechsegmentet. De rapporterar också att de istället återvänt till investeringssegment där riskerna bedöms mindre och de tidigare framgångsrikt investerat.

Statistiken från  SVCA 2007  – 2012 visar att investeringarna i den tidigaste fasen, såddfasen,  nästan  helt  har  försvunnit från det formella riskkapitalsegmentet (VC). Investeringar i  ”start-up” minskade kraftigt mellan 2007 och 2010 och har sedan ökat något igen. Investeringarna i expansionsfasen har under samma period tagit över investeringarna i sådd och ”start-up”.

Vilka är de specifika hindren för investeringar i cleantech?

De intervjuade riskkapitalisterna angav följande specifika hinder inom cleantech-området:

  • Att avkastningen inte  är högre inom  cleantech än i andra segment, samtidigt som riskerna är större. Historiskt låg lönsamhet, med mycket få lönsamma avyttringar, har också gjort det svårare att attrahera kapital till riskkapitalfonder.
  • Att många investeringar i cleantech, i högre grad än inom de flesta andra segment, är beroende av politikens inriktning. Det innebär att den så kallade ”regleringsrisken” är hög. Lönsamheten i investeringar i förnyelsebar energiteknik kan till exempel vara helt avhängig nivån på koldioxidskatten.
  • Att cleantech associeras med kapitalintensiva investeringar inom energisystemet innebär en inträdesbarriär för riskkapitalbolag som inte har tillräckligt stort kapital och då istället föredrar att investera i mindre kapitalintensiva projekt.
  • Cleantech uppfattas också som en långsiktig investeringskategori förknippad med höga utvecklingskostnader och därmed mer riskfyllt än kortsiktigare investeringar.
  • De kapitalintensiva investeringarna bedöms generellt som kostsamma att ”skala upp” – det är kostsamt att öka produktionen. Detta kan jämföras med den mogna IT-sektorn som framhålls som förhållandevis attraktiv på grund av kortare ledtider och väsentligt lägre uppskalningskostnader.

Hur ser investerarnas beslutsprocess ut?

Investerarna anger att cleantech-investeringar  bedöms  på samma sätt som andra investeringar.

För många riskkapitalbolag, speciellt de som är inriktade på tidiga faser, utgör dock kapitalintensiva investeringar ett ingångskriterium som innebära att investeringen inte blir föremål för investeringsbedömningar.

De kriterier som därefter anses vara de avgörande är oavsett investeringstyp:

  • Stark underliggande organisk tillväxt inom marknadssegmentet
  • Stark potentiell marknadsposition med potentiell konkurrensfördel
  • Kompetent och driven ledningsgrupp i de företag man avser investera i

Vilken typ av offentliga insatser skulle öka investerares intresse för cleantech?

Även om syftet med denna studie inte har varit att analysera vilken specifik typ av offentlig insats som skulle kunna öka investeringarna i cleantech ger dock intervjuerna en inblick i investerarnas uppfattning om den offentliga sektorns roll utifrån deras perspektiv.

De investerare som intervjuats anger att de inte fäster så stor vikt vid offentliga insatser utan lyfter i stället fram de generella kriterierna för ett investeringsbeslut. Primärt uppger de att alla former av selektiva offentliga insatser kan vara hämmande om det innebär svårigheter att förutse framtida avkastning. Anledningen är att man inte vet om stöd och regler finns kvar över de politiska mandatperioderna.

Riskkapitalisterna  angav att de istället föredrar  generella insatser riktade mot att  främja entreprenörskap och VC-branschen i allmänhet.  Av bland annat den anledningen rapporterar de intervjuade investerarna att riskkapitalavdraget som föreslås i regeringens budgetproposition skulle kunna bidra till att investeringsutbudet ökar, framför allt genom att fler kan bli affärsänglar. Detta anses kunna bidra till  ökade investeringar även inom cleantech-segmentet.

Övergripande slutsats

De intervjuade ger uttryck för att cleantech, företrädesvis energisektorn, är mindre attraktiv för privat riskkapital. Orsaken är att investeringarna inom cleantech-segmentet, och då i första hand energisektorn, upplevs som kapitalintensiva, långsiktiga, dyra att skala och att risker kopplade till teknik och politik är högre. Privata riskkapitalister med begränsad tillgång till kapital föredrar därför enligt de intervjuade mindre kapitalintensiva investeringar som ger snabbare avkastning och där risker är lägre.

En fråga att analysera vidare är hur  offentliga insatser inom miljöteknikområdet skulle kunna se ut och hur olika finansierings­former och stöd på bästa sätt kan komplettera varandra om nuvarande investeringsvolymer bedöms vara för låg.

[1] Cleantech definieras som miljöteknik som utöver miljönytta dessutom har kommersiell potential.

Titel
Privat riskkapital och Cleantech – förutsättningar och hinder utifrån investerarnas perspektiv

Serienummer
Rapport 2012:10

Diarienummer
2012/011

Ladda ner rapportenPDF