Publicerad 03 juni 2013

Lokalt näringslivsarbete

– förutsättningar och begränsningar

Den regionala tillväxtpolitiken har de senaste åren alltmer inriktats mot ett programbaserat arbetssätt, där regionerna fått större ansvar för såväl planering som genomförande av poli­tiken. Större fokus har lagts på att öka samarbetet mellan olika aktörer och nivåer inom systemet för att öka slagkraften i politiken. Regeringen anser att det är viktigt att i ökad utsträckning involvera den kommunala nivån i det regionala tillväxtarbetet. Denna rapport fokuserar på vad staten skulle kunna göra för att stärka de mindre kommunernas förutsätt­ningar för lokalt tillväxtarbete. En naturlig beståndsdel har också varit att undersöka vad den kommunala organisationen kan göra för att bidra till ett positivt näringslivsklimat.

Näringslivsklimatet består av en mängd olika faktorer som bestäms på internationell eller nationell nivå. Kommunerna kan enbart påverka en mindre del av dessa faktorer. Förut­sättningarna för ett bra lokalt näringslivsklimat är därför beroende av en rad samverkande faktorer. Kommunernas arbete för att påverka näringslivsklimatet kräver insatser inom flera områden som anpassas efter de lokala förutsättningarna och de enskilda företagens behov. Inte minst förmågan att samarbeta med olika aktörer på olika nivåer i samhället framstår som en allt viktigare fråga, särskilt för de mindre kommunerna.

Inom uppdraget har Tillväxtanalys genomfört företagsintervjuer med ett urval företagare i tre kommuner, Mark, Orsa och Boden. En gemensam nämnare för de tre kommunerna är att de alla aktivt arbetar för att förbättra sitt lokala näringslivsklimat. Avsikten med företags­intervjuerna var att få en bild av hur företagen själva värderar den kommunala nivåns betydelse för sina utvecklingsmöjligheter. Avsikten har också varit att få en bild av vilka kommunala verksamheter företagen anser vara särskilt viktiga för sina företags fram­tida utveckling. Resultaten pekar på att företagen generellt värdesätter korta hand­läggningstider, korrekta besked och beslut och att kommunerna arbetar för förbättringar i infrastrukturen. Likaså anses det viktigt att kommunerna, både politiker och tjänstemän, arbetar med förbättrade attityder till företagande. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning inom området.

Det har även gjorts intervjuer med kommunledningarna i de tre kommunerna. Dessa inter­vjuer har delvis använts för att spegla företagens uppfattningar. Avsikten har varit att under­söka om kommunledningarnas uppfattningar överensstämmer med företagens. Den generella bilden är att kommunledningarnas och företagens uppfattningar stämmer relativt väl med varandra. Vanligtvis sätter dock kommunledningarna högre värde på vilken bety­delse det kommunala agerandet har för företagens utvecklingsmöjligheter än vad företagen själva anger. En annan tydlig skillnad ligger i att kommunledningarna värderar olika typer av kontaktverksamhet (exempelvis företagsfrukostar) som mer betydelsefull än vad företa­gen gör. Även rollen som utvecklingsaktör tillmäts större betydelse av kommunledning­arna. Starkt förenklat värderar företagen ”hårda” faktorer högre än kommunledningarna som mer betonar ”mjuka” faktorer som kontaktverksamhet och rekryterings- och inflytt­ningskampanjer.

Iakttagelserna från de genomförda intervjuerna leder oss in på frågan vad den kommunala nivån egentligen kan göra för att förbättra det lokala näringslivsklimatet. För att få ökad kunskap om det, och om hur lokalt näringslivsklimat kan definieras och förstås, innehåller också rapporten en litteraturöversikt. I översikten föreslås att det lokala näringslivsklimatet kan definieras som förutsättningar som påverkar det lokala näringslivets konkurrenskraft och ekonomiska aktiviteter. Litteraturöversikten pekar på att följande faktorer är av bety­delse för det lokala näringslivsklimatet:

  • Kvaliteten på offentlig service och myndighetsutövning
  • Tillgången till infrastruktur
  • Inställningen till entreprenörskap och möjligheterna att utveckla affärsidéer
  • Utbildning och humankapital
  • Näringslivets sammansättning och förekomsten av kunskapsspridning

Enligt litteraturöversikten är den offentliga servicen, utbildningsverksamheten och den kommunala infrastrukturen faktorer som i stor utsträckning är påverkbara för den enskilda kommunen. Detsamma gäller kommunernas möjligheter att vara en sammanhållande aktör i det lokala utvecklingsarbetet. Kommunerna har också vissa möjligheter att främja ut­byggnad av infrastruktur för digital kommunikation och bidra till utvecklingen av det lo­kala humankapitalet. De har även vissa möjligheter att påverka attityder och förutsätt­ningar för entreprenörskap samt bidra till utvecklingen av en lokal marknad och ett diversi­fierat näringsliv. Tillgången till nationell infrastruktur är dock begränsat påverkbar. I frå­gan om vad kommunerna bör prioritera framhålls områden där det går att mobilisera enga­gemang från flera olika aktörer. Vad som är möjligt styrs av de lokala förutsättningarna. Kommunerna bör satsa på generella åtgärder som stärker näringslivsklimatet och gör det intressant för fler företag att etablera sig i kommunen, vilket kan förväntas bidra till ett diversifierat näringsliv.

För att sätta in frågorna i ett jämförande perspektiv finns också utblickar till Norge, Fin­land och Danmark. Även exempel på svenska initiativ finns med. Avsikten med utblick­arna är att undersöka om det i dessa länder finns nationella initiativ som riktar sig till den kommunala nivån. Inslag från dessa utblickar bedöms som intressanta ur ett svenskt per­spektiv.

Utvecklingsbehov

Rapporten identifierar utvecklingspotentialer på olika nivåer i systemet, från kommunal, mellankommunal/regional till nationell nivå.

Kommunal nivå

På den kommunala nivån indikerar resultaten från företagsintervjuerna att det finns ett behov av att ytterligare öka samsynen mellan kommunens förvaltningar. En viktig lärdom är således att arbetet för ett bättre näringslivsklimat inte får stanna i ett näringslivskontor eller motsvarande.

Tillväxtanalys bedömer också att det finns möjligheter för kommunerna att förbättra det lokala näringslivsklimatet genom att arbeta med de verksamheter som företagen anser som viktigast för sina utvecklingsmöjligheter.

Detta illustrerar två viktiga aspekter. Dels nödvändigheten av att kommunen arbetar som en samlad aktör snarare än som självständiga nämnder och förvaltningar, dels behovet av en kommunal lyhördhet gentemot näringslivets specifika behov.

Mellankommunalt samarbete och regional nivå

Rapporten pekar också på ett behov av utvecklat samarbete mellan den kommunala och regionala nivån. De svenska kommunerna är många gånger för små för att själva kunna genomföra större investeringar eller tillväxtåtgärder av betydelse. Utvecklingsinriktade insatser behöver därför göras i samverkan med andra aktörer för att öka chanserna att kunna påverka utvecklingen.

I de tre fallstudier som ingår i denna rapport har ingen av kommunerna lyft samarbetet med regionerna som ett viktigt inslag i sitt lokala tillväxtarbete. Däremot nämns vissa tematiska eller mellankommunala samarbeten. En tolkning kan vara att kommunerna inte spontant ser samarbetet med regionen/länet som ett viktigt verktyg i det dagliga näringslivsarbetet. Även om viss försiktighet bör iakttas i tolkningen förefaller det inte finnas ett samlat sys­tematiskt samarbete som omfattar lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor i de beskrivna kommunerna.

Statlig nivå

Tillväxtanalys bedömer att det finns ett behov av att stärka kopplingarna mellan den kom­munala, regionala och statliga nivån. Genom en starkare samverkan skulle ökad slagkraft kunna uppnås i genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken. En viktig förutsättning för detta är att det finns tillräcklig kapacitet och kompetens på den kommunala nivån.

En iakttagelse från några svenska initiativ som riktas till den kommunala nivån visar att det i regel handlar om korta, tidsbegränsade satsningar. Trots dessa satsningar bedömer Tillväxt­analys att grundproblemet kvarstår. De mindre kommunerna är inte långsiktigt rustade för att kunna bidra i det lokala och regionala tillväxtarbetet på ett effektivt sätt.

Det ligger i statens intresse att utvecklingspotentialer i hela landet kan tas tillvara. Material från denna, och tidigare rapporter, indikerar att främst mindre kommuner har svårigheter att kunna genomföra insatser som tar tillvara de tillväxtpotentialer som finns. Ur ett statligt perspektiv bör det därför vara motiverat att ta initiativ för att stärka de mindre kommuner­nas förutsättningar att arbeta med tillväxtfrågor för att på så sätt bättre tillvarata hela lan­dets tillväxtpotential.

Förslag

Om regeringen önskar gå vidare med konkreta initiativ för att förbättra de mindre kommuner­nas förutsättningar att bidra i det regionala tillväxtarbetet, skissar rapporten på några möjligheter.

  • Tillväxtanalys föreslår att regeringen överväger ett statligt initiativ för att långsiktigt stärka kapaciteten för mindre kommuner i tillväxtfrågor. Några grova utgångspunkter skulle kunna vara:
  • Tillväxtverket bör ges i uppdrag att, i samråd med SKL, utforma ett förslag till nation­ellt program i syfte att höja de mindre kommunernas långsiktiga kapacitet och kompe­tens i tillväxtfrågor.
  • Viktiga utgångspunkter bör vara långsiktighet, bredd och styrning mot ökat samarbete mellan främst den lokala och den regionala nivån.
  • I programmets genomförande bör konkret tillväxt- och utvecklingsarbete kombineras med olika former av kompetensutveckling primärt riktade till den kommunala nivån (även regional nivå bör kunna ingå). Exempelvis genom seminarier, kurser och olika typer av samlingar där aktörer från olika myndigheter kan delta.
  • Initiativet bör innehålla medel för att möjliggöra deltagande från de mindre resurssvaga kommunerna. Det kan handla om medel för kompetensutveckling, resor, eller för att täcka kostnader för eventuella vikarier. I syfte att stimulera mellankommunalt sam­arbete skulle möjligheterna att söka medel kunna villkoras med att ansökan bör om­fatta minst två kommuner.
  • För att stimulera ett ökat samarbete mellan den lokala och regionala nivån bör medlen kanaliseras genom den regionala aktör som har det regionala tillväxtansvaret. Kommu­nerna skulle då ges möjlighet att söka medel från regionerna (och länen) som i sin tur skulle erhålla statliga medel för satsningen. Beredning av ansökningar, som bör vara fri­villiga, kan med fördel ske gemensamt mellan kommunerna och regionen. Stort spel­utrymme bör lämnas till den lokala och regionala nivån när det gäller utform­ningen av de olika projekten inom initiativet.
  • Tillväxtverket bör vara en naturlig ansvarig nationell myndighet. Andra statliga myn­digheter bör på olika sätt bli berörda och involverade. En viktig samarbetspart är SKL som behöver engageras i såväl en eventuell beredning av ett mer utvecklat förslag som vid genomförandet av själva programmet.
  • Programmet bör i ett första skede löpa under en tidsperiod på fem till tio års sikt. Det är troligt att det finns behov av fortsatta insatser även efter denna första fas.


Titel
Lokalt näringslivsarbete – förutsättningar och begränsningar

Serienummer
Rapport 2013:10

Diarienummer
2012/013

Ladda ner rapportenPDF