Publicerad 31 oktober 2013

Statliga forskningsinsatser

– ett effektutvärderingssystem för Rise-instituten

Regeringen har under senare år stärkt och förnyat de svenska industriforskningsinstituten. På bara några år har det statliga stödet till instituten, via nätverket Rise AB, mer än fördubblats. Med ökande anslag följer större krav på redovisning och Tillväxtanalys har därför fått i uppdrag att utforma ett effektutvärderingssystem för Rise AB.

I olika politiska underlag framgår att institutens roll är att vara en brygga mellan akade­misk och företagsnära forskning, det vill säga att verksamheten bedrivs i området mellan akademisk forskning och nya sätt att skapa värde i företag. Tillväxtanalys föreslår i denna rapport ett effektutvärderingssystem som kan hjälpa Rise att styra verksamheten mot denna position.

Den svenska regeringen har under senare år stärkt och förnyat de svenska industri­forskningsinstituten. På bara några år har det statliga stödet till instituten ökat från cirka 200 miljoner år 2009 till närmare 500 miljoner år 2013. Det statliga stödet går till Rise AB som består av ett nätverk av svenska industriforskningsinstitut som samlats i fyra grupper: SP, Swedish ICT, Swerea och Innventia. Med ökade anslag följer större krav på redovis­ning av institutens arbete, samt hur statens bidrag i form av så kallade strategiska kompe­tensmedel används.

Tillväxtanalys har i 2013 års regleringsbrev fått i uppdrag att utforma ett effektutvärde­ringssystem för Rise AB.

Tillväxtanalys uppmärksammar tre områden i effektutvärderingssystemet som är speciellt viktiga för att kunna beskriva och mäta verksamheten vid forskningsinstituten: 

  • Att välja projekt
  • Att följa projekt
  • Att spåra och mäta effekterna av projekt

Att välja projekt

Det är viktigt att användningen av statligt stöd inom industriforskningsinstituten ligger i linje med regeringens förväntningar som de uttrycks i regeringens riktlinjer för det kom­mande verksamhetsåret. Tillväxtanalys kartläggning visar emellertid att institutens strate­gier för användningen av statliga medel läggs innan regeringens riktlinjer för det kom­mande verksamhetsåret finns tillgängliga. Tillväxtanalys förordar därför en gemensam strategiprocess för hela Rise verksamhet som stödjer den inriktning som pekas ut av rege­ringen. För att åstadkomma detta behövs ett bättre uppföljningssystem än det nuvarande och en alternativ modell för fördelningen av de strategiska kompetensmedlen som mot­svarar regeringens intentioner.

Att följa projekt

Tillväxtanalys kartläggning av hur Rise verksamhet bedrivs i dag visar att inom respektive institutsgrupp finns IT-baserade system som styr och dokumenterar verksamheten. Pro­blemet är att var och en av de fyra institutsgrupperna har ett eget sådant system. Det inne­bär att de inte har insyn i varandras. Dessutom har inte ägarbolaget Rise insyn i något av institutsgruppernas system. Denna situation försvårar för instituten i arbetet med att för­bättra spårbarheten och för staten att mäta effekterna av de offentliga insatserna.   

För att Rise verksamhet ska bli transparent behövs ett gemensamt uppföljningssystem för hela verksamheten. Ägarbolagets insyn i institutsgruppernas verksamhet är i dag liten. Tillväxtanalys föreslår därför ett gemensamt uppföljningssystem, eller ett så kallat projekt­administrativt system, för samtliga fyra institutsgrupper och ägarbolaget. Syftet med systemet är att beskriva projekten som instituten genomför samt att möjliggöra en uppfölj­ning även efter projektavslut.

Att spåra och mäta effekterna av projekt

Verksamheten inom Rise-koncernen är komplex varför en enskild metod inte kan användas för att mäta de samhällsekonomiska effekterna av statens insatser. Tillväxtanalys föreslår därför att effekterna kan mätas genom att tillämpa en rad beprövade utvärderings­metoder. Det behövs en typ av metod för att beskriva den öppna forskningen, där resultaten publice­ras fritt i form av artiklar som är tillgängliga för alla företag. Den slutna uppdragsforsk­ningen kräver andra metoder då resultaten ofta omfattas av sekretess och därför inte sprids på samma sätt. Nedan följer en beskrivning av de fyra metoder som tillsammans kan ut­värdera hur väl institutens verksamhet stärker förnyelsen i svenskt näringsliv.

Tillväxtanalys föreslår ett utvärderingssystem som omfattar följande metoder:

  • Beskrivning av citeringar, patent och IP-rättigheter
  • Uppföljningsundersökning till institutens kunder (nöjd kund-undersökning)
  • Kvasi-kontrollgruppsundersökning
  • Benefit-cost-analys

Att fördela strategiska kompetensmedel

I den nuvarande så kallade noms-modellen fördelas de statliga medlen baserat på omsätt­ning. Det finns i dag ingen urskiljning mellan olika typer av verksamheter som genererar omsättningen. Detta medför att alla typer av intäktskällor är en grund för att få statliga medel oavsett om intäkten kommer från forskningsaktiviteter eller rena teknikkonsult­uppdrag. Principen bör vara att fördelningen av statliga medel premierar att medlen an­vänds till samhällsekonomiskt betydelsefulla verksamheter i enlighet med regeringens intentioner. Tillväxtanalys diskuterar därför två olika förslag på en utvecklad fördelnings­modell.

Med bakgrund i hur OECD beskriver vad som räknas som forskningsaktiviteter föreslår Tillväxtanalys att RISE förändrar sin nuvarande modell där olika intäktskällor behandlas likvärdigt till en modell som betonar öppen FoI och uppdragsforskning framför ”tekniska tjänster”.

Titel
Statliga forskningsinsatser – ett effektutvärderingssystem för Rise-instituten

Serienummer
Rapport 2013:11

Diarienummer
213/029

Ladda ner rapportenPDF