I Tillväxtanalys uppdrag att utvärdera statligt finansierad företagsrådgivning genomfördes fyra effektutvärderingar med gemensam metod. Slutrapporten behandlar lärdomarna av att använda en gemensam utvärderings­metod på olika insatser inom policyområdet.

Uppdraget

Tillväxtanalys har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en metod för att effektutvärdera insatser för statligt finansierad företags­rådgivning och applicera metoden på ett antal olika insatser.

Företagsrådgivning är en central del i regeringens företagsfräm­jande politik. Samtidigt finns få effektutvärderingar av företags­rådgivning av hög vetenskaplig kvalitet. Syftet med uppdraget är att föreslå en metod för att effektutvärdera statliga företagsfrämjande insatser, och som ett led i detta även göra ett antal empiriska effektutvärderingar av statligt finansierade rådgivningsinsatser.

Rapporten riktar sig till den som är intresserad av hur man kan effektutvärdera olika typer av företagsfrämjande insatser. Vidare beskrivs vilka förutsättningar som är nödvändiga för att kunna genomföra en effektutvärdering. Rapporten diskuterar även i vilken mån dessa förutsättningar funnits för olika rådgivningsinsatser. Utifrån detta drar vi slutsatser om vilken typ av insatser som är lämpliga att utvärdera med den föreslagna metoden.

Resultaten kan användas för att formulera tydligare mål, mer precisa förändringsteorier och bättre uppföljningsinstrument, för att i framtiden kunna göra bättre effektutvärdering av olika typer av företagsfrämjande insatser. Sådana utvärderingar är en nödvändig förutsättning för att kunna dra slutsatser om effektiviteten i olika insatser.

Resultat

Utvärderingen tillämpade den utarbetade utvärderingsmetoden på fyra insatser av statligt finansierad företagsrådgivning: Konsult­checkar inom ramen för Regionalt bidrag för företagsutveckling, Nyföretagarcentrums rådgivning till blivande företagare, delar av Almis rådgivningsverksamhet, samt rådgivningsinsatser inom ramen för Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund. De olika insatserna representerar olika former av statligt finansierad företagsrådgivning. Uppgifterna om deltagare i olika rådgivnings­insatser samlades in speciellt för detta uppdrag och ingår nu i Tillväxtanalys mikrodatabas över statliga stöd till näringslivet (MISS), som en särskild typ av statligt stöd.

Företag som ingår i studien och som har deltagit i de här studerade statligt finansierade rådgivningsinsatserna under den studerade perioden har högre tillväxt i förädlingsvärde (det vill säga summan av löner och vinster), sysselsättning och överlevnad två år efter insatsen än liknande företag i jämförelsegruppen. Möjligheten att generalisera utifrån dessa resultat varierar dock mellan insatserna.

Relativt omfattande insatser där syftet med insatsen är tydligt i relation till effektmålen, har en positiv inverkan på företagens tillväxt i förädlingsvärde och sysselsättning. Konsultcheckar inom ramen för Regionalt bidrag till företagsutveckling exemplifierar denna typ av insats i studien. Även små insatser, som är riktade till väl avgränsade grupper och med en relativt tydlig förändringsteori och samstämmig­het mellan deltagarnas mål och policymålen, har en positiv effekt på förädlingsvärde och överlevnad. Denna typ av insats exemplifieras av Nyföretagarcentrums rådgivning.

Det går inte att dra några generella slutsatser vad gäller övriga insatser med den använda metoden. Rådgivningsinsatser inom Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund hade få deltagare i den avsedda målgruppen, vilket gör det svårt att få statistiskt säkerställda resultat. Almis rådgivningsverksamhet är exempel på en insats som riktar sig till en bred målgrupp och som är av relativ liten omfattning för det enskilda företaget. Syftet med rådgivning kan variera mycket mellan olika företag. Till exempel kan syftet med rådgivningen för företagets del lika gärna gälla expansion som konsolidering. Den stora variationen i tillväxt mellan företag som fått rådgivning innebär att de genomsnittliga effekterna inte blir statistiskt säkerställda.

Slutsatser

Det finns få effektutvärderingar av hög kvalitet inom området företagsrådgivning. Ett av bidragen med de utvärderingar som genomfördes inom ramen för uppdraget är att ge en grov uppskattning av den förväntade effekten av insatser inom företags­rådgivning. När vi nu har en uppfattning om effektstorleken, är det lättare att på förhand bedöma vilka insatser som kan vara meningsfulla att utvärdera med den metod som använts inom uppdraget.

Utvärderingsmetoden lämpar sig bäst för insatser där företagen får ta del av relativt omfattande stöd. Det är även viktigt att insatsen har en tydlig logisk koppling mellan insatsens innehåll och det utfall som insatsen utvärderas mot (förändringsteori). Små insatser till breda målgrupper är inte lämpliga för effektutvärdering mot relativt övergripande policymål, utan bör utvärderas mot relativt konkreta resultatmål. Det bör även finnas ett relativt stort antal deltagare i den insats som ska utvärderas. Data bör vara av god kvalitet och innehålla information om deltagare, typ av insats, tidpunkt och storlek på insats i monetära termer eller tidsåtgång.

Metoden inte är lämplig för att utvärdera mindre omfattande insatser med få deltagare, där syftet med insatsen för den enskilda deltagaren är oklart och möjligen skiljer sig från utvärderingsmålen. Den förväntade effekten av insatsen torde vara liten, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser.

Även om en effektutvärdering inte alltid kan ge svar på frågan om en insats har effekt eller inte, kan den ändå fylla en funktion. Arbetet med effektutvärderingen ger i sådana fall värdefull information om hur förberedande arbete och uppföljning av insatsen kan förbättras, för att i framtiden ge bättre förutsättning för att göra en meningsfull effektutvärdering. En sådan effektutvärdering är en nödvändig förutsättning för att kunna avgöra om en insats är kostnadseffektiv.

Förslag och rekommendationer

Tillväxtanalys föreslår att regeringen fastslår riktlinjer för hur uppföljning av företagsfrämjande insatser ska vara utformade. Sådana riktlinjer bör innehålla nödvändiga deltagaruppgifter och grundkrav på data samt en tydlig förändringsteori för insatsen.