Studieområde:

Styrmedel för en klimat- omställning av näringslivet

– Kartläggning av det klimatpolitiska ramverket

Tillväxtanalys har kartlagt det klimatpolitiska ramverket som syftar till en klimatomställning av näringslivet. Ramverkets kostnadseffektivitet och omställningstryck behöver skärpas för att åstadkomma en grön struktur­omvandling av näringslivet.

En förutsättning för en verksam och effektiv klimatpolitik för näringslivets omställning är en god förståelse för politikens verktygslåda på området. Som en del av Tillväxtanalys uppdrag inom ramen för det övergripande regeringsuppdraget Förut­sättningar för en grön strukturomvandling, ingår att analysera hur de befintliga styrmedlen på området påverkar näringslivet. Syftet med denna studie är att kartlägga statliga budgetmedel och styrmedel (det klimatpolitiska ramverket) för en klimatomställning av närings­livet; studiens ambition är att skapa en överblick snarare än att analysera ramverkets effektivitet. En ambition har dock varit att ta fram ett mått på de prissättande styrmedlens omställningstryck på näringslivet.

Generella styrmedel dominerar över specifika

Ett fyrtiotal styrmedel bidrar till en klimatomställning av näringslivet. Den vanligaste typen av styrmedel var både 2010 och 2013 de ekonomiska styrmedlen. Det vanligaste syftet med styrmedlen är att minska klimatpåverkan genom energieffektiviseringar. De flesta styrmedel är utbudsinriktade, det vill säga det är företag snarare än användare som agerar på styrmedlet. Närmare 90 procent av de statliga medlen (intäkter och utgifter) för näringslivets klimatom­ställning går till generella styrmedel, det vill säga styrmedel som påverkar alla branscher.

Varierade kostnader för koldioxidutsläpp och ett lågt omställningstryck från de klimatpolitiska styrmedlen

En stor majoritet av näringslivets utsläpp omfattas av antingen energi- och koldioxidskatt eller EU:s handelssystem för utsläpps­rätter. Koldioxidskattens kostnad per ton koldioxidutsläpp varierar dock stort mellan olika branscher som en följd av nedsättningar och undantag. Hälften av alla branscher betalar mindre än en tredjedel av koldioxidskatten per utsläppt ton.

Många av de branscher som har låga kostnader för koldioxidskatten omfattas av handeln med utsläppsrätter. Generellt sett har dock priset på koldioxid varit lågt inom handelssystemet och de flesta företag som omfattas har uppvisat ett överskott av utsläppsrätter.

För att skapa en uppfattning om koldioxidskattens omställningstryck, har vi beräknat hur stor kostnadsandel (av totala rörelsekostnader) som koldioxidskatten utgör. I genomsnitt utgör skatten 0,3 procent av företagens rörelsekostnader – även här är emellertid variationen stor.

Sammantaget innebär klimatpolitiken betydligt större intäkter än utgifter för staten

Kartläggningen av kostnader och intäkter för klimatpolitiken visar att styrmedlen för en klimatomställning av näringslivet överlag innebär en intäkt för svenska staten. De skattebaserade styrmedlen (skatteinkomster från generella styrmedel såsom koldioxidskatten och skatteutgifter) spelar monetärt sett en betydligt större roll på detta område, jämfört med de utgifter som avser anslags­finansierade styrmedel (stöd som kanaliseras genom exempelvis myndigheter).

Skatteinkomsterna från styrmedel för näringslivets klimatomställning var lägre 2013 än 2010. De lägre skatteinkomsterna 2013 är inte ett resultat av lägre skattesatser utan beror på mindre energianvänd­ning och användning av fossila bränslen inom berörda delar av närings­livet. Detta skulle kunna vara ett resultat av att företagen ställt om sin verksamhet, men kan även vara resultatet av konjunktur- eller temperatureffekter. Även statens utgifter för näringslivets klimatom­ställning var lägre 2013 än 2010. Det innebär sannolikt att staten under 2013 i detta avseende gav mindre stöd och lägre incitament för näringslivets klimatomställning, jämfört med 2010.

Fortsatt lärande och analys av det klimatpolitiska ramverket för en omställning av näringslivet

Syftet med studien har i första hand varit kartläggande och beskrivande. Den information som framkommit leder dock till analytiska frågeställningar som bör studeras vidare.

En övergripande frågeställning är om ambitionen att använda kostnadseffektiva styrmedel med omfattande undantag lett till att det klimatpolitiska ramverket i praktiken varken är kostnadseffektivt eller verksamt.

Vår kartläggning indikerar ett behov av att öka såväl kostnads­effektiviteten som verkningskraften i det klimatpolitiska ramverket genom att minska skillnaderna i kostnaden för koldioxidutsläpp mellan ekonomins aktörer samt genom att öka omställningstrycket och/eller incitamenten för en klimatomställning inom näringslivet.

Båda dessa åtgärder bör ta hänsyn till branschers och verksam­heters specifika förutsättningar och handlingsutrymme vilket inkluderar risken för koldioxidläckage. Ett samhällsekonomiskt effektivt klimatpolitiskt ramverk innebär avsteg från vad som skulle vara optimalt i teorin.

Styrmedel för en klimat- omställning av näringslivet – Kartläggning av det klimatpolitiska ramverket

Serienummer: Rapport 2014:10

Diarienummer: 2012/011

Ladda ner rapporten Pdf, 1.2 MB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev