Publicerad 12 januari 2016

Den strategiska forskningens frontlinjer

– en omvärldsanalys av internationella finansiärers inriktning och stödinstrument

Tillväxtanalys studerar här hur finansiärer i olika länder tänker kring strategisk forskning. Resultaten visar att excellent forskning och nyttiggörande i framtiden måste gå ännu mer hand i hand för att klara de samhälls­utmaningar som politiken sätter högt på den kommande
dagordningen.

Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) att göra en omvärldsanalys som beskriver framtidens strategiska forskning. Tidsperspektivet ligger cirka 5–10 år framåt i tiden.

Rapporten beskriver den strategiska forskningens framtid och fokuserar på:

  1. strategier och styrning
  2. prioriterade områden
  3. stödinstrument.

Strategisk forskning har blivit ett allt viktigare område i de studerade länderna. Kina och Sydkorea gör exempelvis kraftiga satsningar på att bygga ut sina forskningssystem där strategisk forskning, d.v.s. industriella och samhälleliga problem som behöver beforskas för att lösas, ökar i betydelse. En ännu större förnyelse kan observeras utanför det rena forskningspolitiska området, i gränsytorna mot andra områden. Forskningspolitiken i de flesta av de studerade länderna tvinnas samman med näringspolitik för att stimulera tillväxt och med utvecklingen av den offentliga sektorn för att adressera samhällsutmaningar. Den traditionella strategiska forskningens strategier, styrformer och stödinstrument utmanas därmed och vi observerar hur de olika organisationerna försöker att anpassa sig till dessa nya förhållanden.

Internationellt finns en tydlig inriktning mot att forskningen blir alltmer strategisk och därmed också mot sökandet efter nya stödinstrument. Förhoppningen är att skapa en brygga mellan grundforskning och nyttiggörande och minska den tid det tar för, till exempel, en ny produkt att nå marknaden.

Ökad flexibilitet kräver kortare planeringshorisonter

Resultaten från omvärldsanalysen visar att de flesta forskningsfinansiärer har relativt korta planeringshorisonter på cirka 3–5 år. Den framtida inriktningen hos finansiärerna styrs till stor del av ländernas politiska agendor som vanligtvis också följer 3- till 5-årscykler. Korta planeringshorisonter gör det möjligt för finansiärerna att snabbt förändra sina strategier för att möta nya behov som dyker upp. En majoritet av finansiärerna vill ha ett rörligare och effektivare finansieringssystem. Detta verkar hänga ihop med att förändringstrycket ökar i en alltmer komplex och snabbt föränderlig omvärld.

Balansen mellan grundforskning och behovsmotiverad forskning

Omvärldsanalysen visar också hur de olika forskningsfinansiärerna ständigt balanserar mellan å ena sidan den egna regeringens forskningsprioriteringar och å andra sidan den fria forskningen där forskarna själva bestämmer inriktningen och där medel beviljas baserat på så kallad ”peer review”. För att få statliga forskningsmedel behöver finansiärerna ofta visa att de kommer att implementera politiska prioriteringar i sina satsningar. När de politiska prioriteringarna ändras styrs ofta existerande forskningsmedel om så att en ny politisk inriktning kan implementeras. I Kina och Sydkorea, till exempel, genomförs för tillfället stora forskningspolitiska förändringar som även kommer att förändra stora delar av finansieringssystemet.

Breda teman snarare än specifika forskningsområden

En stor del av de forskningsprioriteringar som finansiärerna gör i sina strategier går att spåra i respektive nations politiska styrdokument. De områden som pekas ut i de politiska styrdokumenten är breda och har i en del fall karaktären av samhällsutmaningar snarare än av avgränsade ämnesområden. Detta medför att finansiärerna i sin tur sällan prioriterar klart avgränsade ämnesområden i sina strategier utan formulerar breda nationella utmaningar för att förenkla kommunikationen med policysfären och visa att politiken implementeras.
Resultaten från omvärldsanalysen visar att de breda teman som återkommer är:

  • digital transformation
  • grönare material och produktion
  • livsvetenskaper som fokuserar på komplexa och vårdintensiva områden.

Samtidigt finns det en dualism i beskrivningarna av vilka prioriteringar som är viktiga. Å ena sidan är de teman och breda områden som framhålls i forskningspolitiken viktiga. Å andra sidan uppger en stor del av finansiärerna att de vill vara mer flexibla i framtiden och omprioritera existerande medel när behov uppstår. I det fall finansiärernas framtida prioriteringar till stor del påverkas av politiska prioriteringar beskrivs processen som ”top-down”. När inriktningen på den forskning som finansiärerna avser att stödja i framtiden till stor del bestäms av forskarna själva beskrivs processen som ”bottom-up”. Omvärlds-analysen visar att prioriteringsprocesserna är komplexa och har inslag av både ”top-down” och ”bottom-up” på samma gång.

Lös koppling mellan strategier och stödinstrument

Den evidens som presenteras i den här rapporten tyder på att det ofta finns en ganska klar koppling mellan de styrande policydokumenten och finansiärernas strategier, men att samstämmigheten med stödinstrumenten är bristfällig. Det finns en lös koppling mellan strategier och stödinstrumenten. I stora drag är strategierna mer nydanande än stöd-instrumenten. Trots detta visar omvärldsanalysen att de flesta finansiärerna inte kommer att förnya stödinstrumenten i någon högre grad under den kommande 5–10-årsperioden.

Stort behov av nya stödinstrument för nyttiggörande

När forskningen blir alltmer strategisk ökar finansiärerna retoriken kring sökandet efter nya stödinstrument. Förhoppningen i strategierna är ofta att skapa en brygga mellan grundforskning och nyttiggörande för att minska den tid det tar för en ny produkt att nå marknaden. Det betyder ökade krav på att vetenskapliga resultat, framtagna inom ramen för de olika typerna av stödinstrument, ska nå nyttiggörande och kommersialisering och därigenom bidra till den ekonomiska tillväxten.

De områden som diskuteras i de framtida strategierna, men som ännu inte implementerats fullt ut i stödinstrumenten, är bland annat:

  • PPP-samarbeten med såväl små som stora företag
  • samhällsutmaningar som kräver medverkan från många olika aktörer såsom företag, offentlig sektor och tvärdisciplinära forskningsteam
  • design av strategiska forskningsinitiativ som klarar av att skapa en brygga mot nyttiggörande och kommersialisering
  • rekrytering av talangfulla programledare
  • definition av forskningsfrågorna tillsammans med relevanta intressenter såsom medborgare, patienter, användare och företag.

Sammanfattningsvis visar omvärldsanalysen att de olika strategiska forskningsfinansiärerna ser ett förändrat forsknings- och industriellt landskap växa fram som utmanar traditionella strategiska designideal, organisationsmodeller och instrument. Vi konstaterar att medvetenheten att förändras är utbredd bland de olika finansiärerna men också att man brottas med vilka organisationsmodeller och instrument som är mest lämpliga i det nya landskapet.

Rapportomslag

Titel
Den strategiska forskningens frontlinjer – en omvärldsanalys av internationella finansiärers inriktning och stödinstrument

Serienummer
Rapport 2015:09

Diarienummer
2015/143

Ladda ner rapportenPDF