Publicerad 04 februari 2016

Regional tillväxt 2015

– trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Sverige står inför ett antal stora utmaningar som behöver bemötas utifrån de styrkor och tillväxt­potentialer som finns i alla delar av landet. Den här rapporten beskriver tillstånd och utveckling utifrån prioriteringarna i En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2015–20 och kan ses som ett viktigt faktaunderlag för det regionala policyarbetet på samtliga beslutsnivåer.

Sverige har haft en stark ekonomisk utveckling de senaste två decennierna vilket också avspeglas i regionernas tillväxt. Efterverkningar av den djupa lågkonjunkturen år 2008/09 och en förändrad efterfrågan på naturresurser och tjänstehandel har dock lett till en mer splittrad regional bild av tillväxten. Trots en påtagligt god återhämtnings- och anpassningsförmåga i regionerna kommer utmaningar såsom klimat-, miljö- och energifrågor, globalisering, social sammanhållning och demografisk utveckling att kräva ett fortsatt engagemang av samtliga aktörer för att stärka konkurrenskraften regionalt. Dessa utmaningar, som pekas ut i En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020, möts genom att prioritera tillväxtarbetet på fyra områden: (1) attraktiva miljöer och tillgänglighet, (2) innovation och företagande, (3) kompetens­försörjning och (4) internationellt samarbete. Samtliga prioriteringar, förutom den sistnämnda, beskrivs i rapporten Regional tillväxt 2015.

Regional attraktivitet är summan av många, ofta svårfångade, faktorer. Människors flyttströmmar och boendepreferenser ses dock som en någorlunda rättvisande generell indikator på en regions attraktivitet. Enbart 9 av 60 FA-regioner har ett positivt inrikes flyttnetto, vilket här används som ett övergripande mått på regional attraktivitet. Det är större regioner som visar sig vara mer attraktiva och som lockar till sig människor. Den omfattande invandringen de senaste åren har visserligen skapat ett befolkningstillskott och större mångfald i samtliga FA-regioner, men invandrarnas senare omflyttning bidrar även till större flyttunderskott i många mindre, avlägset belägna regioner. Positivt är att utflyttningen av unga vuxna från mindre FA-regioner relativt sett blivit något mindre frekvent, men gruppen genererar fortfarande stora underskott av män och ännu högre underskott av kvinnor i mer avlägset belägna regioner.

Tillgängligheten till service är viktig för att kunna bo och verka i olika delar av landet. I avlägset belägna landsbygdsområden med en hög andel befolkning koncentrerad i få tätorter blir median­avståndet något bättre jämfört med i FA-regioner med mer utspridd befolkning. Relativt långa avstånd för en mindre del av befolkningen i FA-regioner samvarierar ofta med andra socio-ekonomiska nackdelar såsom till exempel högre andel äldre och lägre inkomster. Sammanlagt 152 000 personer har mer än 10 minuters bilfärd till närmaste butik. Trots en god övergripande standard på IT-infrastrukturen kvarstår stora regionala skillnader vad gäller utbyggnaden av bred­band. I många mindre FA-regioner i Norrlands inland, Småland och norra Skåne har mindre än 30 procent av befolkningen möjlighet att använda bredband med 100 Mbit/s. Tillgänglighet genom transportsystemet uttrycks med indikatorerna andel befolkning med mindre än 1 km till närmaste busshållplats och befolkningens avstånd till drivmedelsstationer. Medianavståndet till drivmedels­stationer totalt ligger på 1600 meter och har inte förändrats nämnvärt sedan år 2009. Skillnaderna mellan olika delar av landet är dock stora. Avstånden i vissa avlägset belägna FA-regioner är mer än dubbelt så stora som i FA-regioner med mer gynnsamma strukturer. Liknande regionala mönster framkommer när det gäller tillgänglighet till kollektivtrafik, men generellt gäller sämre tillgänglig­het i norra Norrland.

Rättelser 2016-05-20

Sida 25, figur 14: medianålder istället för medelålder.
Sida 36, figur 31: årlig genomsnittlig är tillagt
Sida 37, figur 32: medianavstånd istället för genomsnittliga medianavstånd
Sida 37, figur 33: medianavstånd istället för genomsnittliga medianavstånd
Sida 38, figur 34: kompletterad med FA-regioner
Sida 38, figur 35: kompletterad med FA-regioner
Sida 40, figur 38: kompletterad med (koordinatsatt statistik)
Sida 40, figur 39: kompletterad med (koordinatsatt statistik)
Sida 40, figur 40: kompletterad med (koordinatsatt statistik)
Sida 41, figur 41: medianavstånd istället för genomsnittliga medianavstånd
Sida 42, figur 42: kompletterad med förändring av befolkningens tillgänglighet till grundskolor 2004–14 (medianavstånd)
Sida 49, figur 54: kompletterad med andel sysselsatta
Sida 55, figur 64 och figur 65 hade bytt plats
Sida 69, figur 88: 2003–13 ändrat till 2003 och 2013

Omslagsbild

Titel
Regional tillväxt 2015 – trender och analyser om hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Serienummer
Rapport 2016:01

Diarienummer
2015/037

Ladda ner rapportenPDF