Publicerad 09 juni 2016

Resultatutvärdering av regionala strukturfonds­program 2007–13

De regionala strukturfondsinsatserna ska leda till ökad sysselsättning genom fler växande och konkurrens­kraftiga företag i programområdena. Tillväxtanalys redovisar här en resultatutvärdering av de här insatserna under åren 2007–13. Därtill analyserar vi utvalda tematiska områden som haft stor strategisk betydelse och som bedöms ha hög relevans för nuvarande program­period.

De regionala strukturfondsinsatserna ska leda till fler växande och konkurrenskraftiga företag i program­områdena som kan generera sysselsättning. Resultaten visar att vi har fått fler konkurrenskraftiga företag i programområdena, men inte så många fler snabbväxande företag. En slutsats från tidigare utvärderingar är att man inte uppnått förväntningarna med näringslivets och företagens medverkan. Tillväxtanalys delar den upp­fattningen och här finns det en hel del som behöver göras för att förstärka den delen under nästa program­period.

Stora resurser har satsats på större strategiska projekt med fokus på att förstärka program­områdenas innovativa förmåga och innovationssystem. Tillväxtanalys studie visar att dessa projekt uppnått målet att producera kunskaper och utveckla nya samverkanskonstellation­er, men vi är mer tveksamma till om insatserna leder till regional näringslivs­utveckling. Tillväxtanalys uppfattning är att förmågan att skapa näringslivsresultat skiljer sig ganska mycket mellan olika projekt.

Tillväxtanalys vill också uppmärksamma att köns­skillnaderna verkar vara störst inom kluster- och inkubatorsatsningar och att det finns behov av att arbeta mera med sådana hållbarhetsfrågor i samband med genomförande av den pågående programperioden. Tillväxt­analys har ingen bra förklaring till varför det ser ut som det gör utan det är ett resultat som ändå visar att den här typen av hållbarhets­problem är fortsatt synliga inom de klustersatsningar som genomfördes under program­perioden 2007–13.

Ett problem med att bedöma insatserna är att vi vet för lite om företagen som deltagit, vilka de är och hur de har utvecklats under en längre tidsperiod. Bättre resultat­underlag behövs i utvärderingarna av företagens tillväxt och överlevnadsförmåga för att se hur de deltagande företagen påverkas. Tillväxtanalys har dock försökt överbrygga detta problem med hjälp av ett antal för­djupningar. Det kan konstateras från fördjupningsstudien att det är många etablerade företag som deltar i strukturfondsprojekten. I forsknings- och näringslivs­inriktade klusterprojekt och i entreprenörskapsprojekt var medianåldern på företagen kring tio år med ett genomsnitt på 10–25 anställda beroende på vilket projekt som undersöktes.

Tillväxtanalys har i samverkan med Kontigo gjort ett försök att identifiera de deltagande företagen i ett urval av strategiska projekt och se hur de har utvecklats i relation till en kontrollgrupp. Tillväxt­analys kan dock konstatera att de redovisade resultaten inte riktigt håller. Det har varit svårt att få tag i företagens organisations­nummer i projekten. Data­tillgången och kvaliteten på data har varit starkt begränsad, vilket innebär att vi inte har fått fram några säkra resultat på hur företagen utvecklats i samband med att de har deltagit i dessa strategiska projekt.

Ett viktigt område som kan förbättras är hur man ska stärka programmens förutsättningar för att generera bättre näringslivs­resultat. Tillväxtanalys ser ett flertal förbättrings­områden under pågående programperiod inom detta område.

Ett annat viktigt utvecklingsområde är att skapa ett sammanhållet system för lärande. Erfarenheter från såväl denna som tidigare utvärderingar pekar på ett antal brister, till exempel svårigheter att identifiera deltagande företag, varierande tillgång till projekt­utvärderingar och varierande kvalitet på utvärderingar. Inte minst finns det behov av att stärka kunskapsuppbyggnaden hos såväl berednings­funktioner som beslutsgrupper som är kopplade till programmens genomförande, det vill säga skapa ett sammanhållet system som ger möjligheter att dra slutsatser från tidigare satsningar, för att därigenom kontinuerligt kunna förbättra programgenom­förandet. För att kunna skapa ett fungerande sammanhållet system för lärande behövs därför ett antal olika insatser och förbättringar inom hela kedjan.

Men det finns också lärdomar från programperioden som är värda att fortsätta med, bland annat:

  • Satsningarna mot befintliga företag och andra befintliga verksamheter som visat sig fungera. Tillväxtanalys menar att det är bättre att fortsätta att bygga vidare på något som redan fungerar än att i allt för stor utsträckning försöka vara nyskapande och unik på regional nivå.
  • Koncentrera resursinsatserna till programområdenas styrkeområden. Det kan finnas ett behov av att programområden gör mer noggranna analyser kring sina styrkeområden för att se hur man kan utveckla dessa styrkeområden i samverkan med andra program­områden.
  • Lärande behöver även i fortsättningen vara en del i utvecklingen av den regionala tillväxtpolitiken. I många av dessa områden behövs mer kunskaper om specifika insatser och förbättrad tillgänglighet till sådana kunskaper.

Tillväxtanalys ger följande rekommendationer för programperioden 2014–20:

  • Man bör se till att projekten har en tydlig näringslivs­koppling och att det privata närings­livet tidigt får delta i arbetet med att planera och utveckla projekten.
  • Arbetet med ett mer resultatorienterat arbetssätt under den pågående programperioden bör ha fortsatt fokus på att stärka lärande.
  • De kärnindikatorer som används under denna programperiod behöver bli tillförlitliga.
  • Projektens slututvärderingar och andra utvärderingar behöver bli mer tillgängliga och lätt åtkomliga på internet. Vidare behövs tydligare kategoriseringar av olika typer av insatser som vi kan börja samla kunskaper om.
  • Utvärderingsstrategierna och indikatorsystemen inom de gränsöverskridande program­men behöver ses över för att öka jämförbarheten mellan programmen. Erfarenheterna från den föregående programperioden 2007–13 är att det har varit svårt att utvärdera resultaten och måluppfyllelsen då målen för programmen har varit allt för oprecisa.

Titel
Resultatutvärdering av regionala strukturfonds­program 2007–13

Serienummer
Rapport 2016:04

Diarienummer
2015/016

Ladda ner rapportenPDF