Den här rapporten handlar om statligt stöd till näringslivet år 2010. Syftet är att beskriva det statliga stödet under det gångna året samt visa en historisk utveckling av stödet i enlighet med EU-kommissionens
redovisningskrav. Rapporten utgör också underlag för
världshandelsorganisationen WTO:s rapport för 2010.

År 2010 uppgick summan av alla stöd till 56,6 miljarder kronor inklusive åtgärder mot finanskrisen, vilket motsvarar en minskning med 10 procent jämfört med föregående år. Om man bortser från det krisrelaterade stödet ökade det offentliga stödet med 0,6 procent i jämförelse med 2009 och uppgick till 27,9  miljarder kronor. Stödkategorier som ökade under 2010 var arbetsmarknadsstöd med 43,3 procent, energistöd med 10,1 procent samt skatteutgifter vid användning av energi med 3,8 procent. Noteras bör att nettokostnaden för stöd till små företag minskade kraftigt, trots att större finansiella resurser mobiliserades under året jämfört med 2009. Regionalt stöd (-13,6) samt FoU stöd (-4,2) i form av bidrag sjönk under 2010. De andra stödkategorierna inom övrigt stöd sjönk med 44 procent. Den överlägset största stödkategorin är skatteutgifter vid användning av energi. 

I ett särskilt avsnitt beskrivs kortfattat den fortsatta ekonomiska krisen, de direkta effekterna för Sverige och EU:s ekonomier vad avser stödnivåer samt de stödinstrument som länderna i första hand har förlitat sig på för att möta effekterna av krisen under 2010. Det visade sig att Sveriges ekonomi återhämtade sig snabbt under 2010 jämfört med 2009 när tillväxten i BNP var negativ. Sveriges ekonomiska politik var också av stor betydelse för att motverka de negativa effekterna av den ekonomiska krisen. 

Resultaten visar också att den svenska stödgivningen under 2010 och som tidigare meddelats (med undantag för krisåtgärder), följer EU:s råd ”att öka sina insatser för att minska den allmänna statliga stödnivån, genom att flytta tonvikten från ad hoc stöd eller stöd till individuella företag/sektorer till att satsa på branschövergripande mål av gemenskapsintresse, som t.ex. sysselsättning, regional utveckling, utbildning, forskning och miljö”. 

EU kommissionen betonade att medlemsstaterna är skyldiga att anmäla alla åtgärder till kommissionen innan de genomförs. I förenklingen av reglerna för statligt stöd under handlingsplanen för statligt stöd från 2005  tas hänsyn till ett delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna. Det vill säga att det finns ett gruppundantag för stöd av mindre betydelse, som gör det möjligt att bevilja stöd utan förhandsanmälan till kommissionen. Det är stödkategorier som inte har några betydande konsekvenser för konkurrensen på EU-nivå, men de bidrar till uppnåendet av mål av  gemensamt intresse. Detta gäller inte för stöd för särskilda ändamål som måste anmälas individuellt. 

I år har Sverige rapporterat statligt stöd som beviljats till näringslivet till EU-kommissionen genom det nya verktyget SARI (State aid Reporting Interactive). SARI är en online databas vilken också förenklar systemet att samla in stöddata från medlemsländerna. Det nya systemet ersätter  SANI (State Aid Notification Interactive). Syftet med det nya verktyget är att förenkla och underlätta  stödrapportering till EU-kommissionen från medlemsstaterna.