Publicerad 10 juni 2011

Uppföljning av EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP)

EU:s innovationsinriktade finansieringsinstrument syftar till att förbättra konkurrenskraften inom den europeiska industrin och särskilt hos SME:s. Ramprogrammet för konkurrenskraft och Innovation (CIP) är ett av dessa instrument. Tillväxtanalys har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att ta fram ett kunskapsunderlag inför förhandlingarna om det kommande programmets omfattning och inriktning.

Inför förhandlingarna om en uppföljare till  EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) har Tillväxtanalys getts i uppdrag att förse Näringsdepartementet med ett underlag rörande Sveriges hittillsvarande användning av medel från CIP-programmet och tänkbara behov inför framtiden. Sverige förefaller tillhöra genomsnittet bland länderna även om det är svårt att göra en exakt bedömning. Ett område där svenskt deltagande skulle kunna vara betydligt större är inom Eco-innovation. Deltagande av fler svenska mellanhänder inom de finansiella instrumenten borde vara önskvärt, även om ende nuvarande representant, Chalmers Innovation, varit mycket framgångsrik i sig. Intressanta lärdomar kan även dras från andra EU-länders erfarenheter och framgångsfaktorer för utnyttjande av programmets resurser. Spanien har exempelvis varit lyckosamt inom Ecoinnovation där bl.a. ett väl utbyggt nätverk för information till företag visat sig avgörande. Koordinering och samordning av de olika delprogrammen är också en viktig komponent för framgång och här är Nederländerna är ett intressant exempel. Av slutsatserna framgår bl.a. att:

  • För att öka svenskt deltagandet inom framför allt Eco-innovation bör en målsättning vara att under nästa programperiod göra CIP mindre tungrott och mer flexibelt, t.ex. vad avser användningen av tilldelade medel. 
  • Bättre koordinering mellan programmets delar och gentemot andra finansieringsinstrument såsom EU:s ramprogram för forskning och utveckling liksom strukturfonderna kan möjliggöra synergier.
  • Ökad samordning inom och mellan berörda svenska myndigheter och departement är viktigt för att stärka det svenska deltagandet under nästa programperiod. 
  • Informationsspridning runt möjligheter till finansiering genom CIP är en nyckelfaktor. Särskilt gäller detta riktat mot SME:s  för Eco-innovation. Utnyttjande av olika former av nätverk och organisationer såsom EEN, handelskammare eller svenska regionkontor i Bryssel skulle kunna göras effektivare.
  • Inom Intelligent Energy programmet bör ytterligare fokus på SME:s övervägas under nästa programperiod.
  • För ICT-PSP programmet kan mer koordinering gentemot andra relevanta delar av CIP vara effektivt.
  • Frågan om huruvida lånegarantier genom EIF (SMEG) behövs i Sverige och i så fall hur potentiella mellanhänder såsom svenska banker skulle kunna lockas att delta behöver utredas vidare.
  • Möjligheten till nätverksbyggande är ett starkt argument för svenska aktörers deltagande i CIP vilket bl.a. illustreras av exemplen Innovationsbron och Energikontor Sydost.
  • Formerna för hur SME:s i framtiden lättare ska kunna få bankgarantier, exempelvis vid deltagande i Eco-innovation projekt, bör ses  över inklusive möjligheten att svenska staten garanterar dessa.
  • I andra länder tycks inte förekomst av planeringsbidrag vara avgörande för att öka antalet ansökningar men det kan ändå vara ett bra sätt att underlätta för svenska SME:s med begränsad budget att kunna delta i CIP. Former och villkor för marknadsföring och mottagande kan dock behöva revideras.
  • Med europeiska länder som förebild kan det vara intressant att i ökad grad sträva mot samordning av olika typer av främjandearrangemang där information kring finansieringsmöjligheter från CIP:s delprogram kombineras med motsvarande på nationell eller tematisk nivå. Detta sker t.ex. i Nederländerna i samband med den s.k. Energy parade.

Titel
Uppföljning av EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP)

Serienummer
Svar direkt 2011:03

Diarienummer
2010/314

Ladda ner rapportPDF