Publicerad 25 juni 2012

Nuläge och trender kring offentliga innovations- och forskningssatsningar

i USA, Japan, Sydkorea, Kina, Nederländerna, Brasilien och Indien

De länder som beskrivits i rapporten har trots rådande ekonomiska bekymmer, fortsatt att finansiera betydande  offentliga investeringar i forskning, utbildning och innovation. I andra fall uppvisar länderna stora ökningar av investeringarna. Anledningarna till detta är att:

  1. forskning, utbildning och innovation ses som en mycket betydelsefull drivkraft för att  långsiktigt stärka och utveckla  den ekonomiska tillväxten och medborgarnas välfärd
  2. investeringar i forskning och innovation, som dessutom är tätt sammanflätade med varandra, krävs för  att möta såväl regionala som globala samhällsutmaningar
  3. de ekonomiskt snabbväxande  länderna  (Brasilien,  Indien, Sydkorea, Kina) såväl  som de mer ekonomiskt mogna (USA, Nederländerna, Japan)  anser offentliga och privata investeringar i forskning och innovation vara ett centralt instrument för att stärka den  företagens  konkurrenskraft i en allt mer internationaliserad värld
  4. ekonomiskt snabbväxande länder som Kina  använder investeringar i FoU/I som  det  centrala medlet för att skifta  industriell och  samhällelig utvecklingsmodell
  5. excellenta  universitet  och högskolor  som utvecklar nya  finansierings- och organisationsformer är nödvändiga förutsättningar  för att forskning och innovation skall få de önskvärda samhälleliga effekterna
  6. globalt attraktiva  förhållanden för  forskning och företagande, oberoende av storlek och bransch, med gynnsammare möjligheter till  kvalificerade samarbeten med universitet och myndigheter, är nödvändigt för att utveckla de inhemska företagen och för att locka fler utländskt ägda företag till landet på en alltmer globaliserad och internationell spelplan.

Olika investeringsfilosofier

Som nämnts ovan ser länderna i samtliga fall FoU/I-investeringar som  centralt för konkurrenskraften, antingen för att  stärka sitt  nationella och internationella  ledarskap (USA, Japan, Nederländerna) eller för att ”komma ikapp” (Kina, Brasilien, Indien).  Investeringsfilosofierna skiljer sig åt såtillvida att exempelvis USA sedan länge investerat avsevärda offentliga medel  i långsiktig forskning, medan  bland annat Sydkorea, som tidigare primärt hade ett tillämpat fokus, först på senare tid  på allvar  börjat  investera i grundläggande forskning. Investeringsfilosofierna  varierar beroende på ländernas ekonomiska struktur, utmaningar samt investeringarnas syfte och tidshorisont.  Detta innebär att den ”optimala” policymixen är unik för varje land och måste skapas utifrån dessa förutsättningar.

Fortsatt höga satsningar på forskning och innovation

USA, Japan och vissa europeiska länder bibehåller en hög investeringsnivå även i ekonomiska kristider. I USA, världens i särklass största forskningsnation, har budgetnedskärningarna inte medfört så stora minskningar för FoU/I som först befarades. Landets världsandel har  dock  på senare år minskat, till stor del beroende på ökande investeringar i ekonomiskt snabbväxande länder och viss stagnation i de egna investeringarna. Kina gick 2011 om Japan som världens näst största forskningsnation i termer av investeringar. [1] En illustration av hur Storbritannien ser på betydelsen av de offentliga FoU/I-investeringarna är att man i absoluta termer skyddade dessa från de stora neddragningar som utfördes i den offentliga budgeten 2010. [2]

Stora ansträngningar för att mäta effekterna av FoI-investeringar

FoU/I-investeringarnas  effekter diskuteras i så gott som alla länder och flera försök att mäta dessa pågår i bland annat USA och Storbritannien. Exempel är utvecklingen av STARMETRICS-systemet i USA vilket leds av National Science Foundation (NSF) och National Institutes of Health (NIH), och det nya brittiska utvärderingssystemet Research Excellence Framework [3] (REF) där universiteten i framtiden ska visa exempel på hur forskningen lett till samhällseffekter. En stor utmaning vid utvecklingen av sådana system är självklart  de långa tidslinjer forskningen arbetar inom och bristen på indikatorer som mäter innovationernas utveckling och betydelse för den ekonomiska tillväxten. Det internationella  och öppna  arbetssätt som stora delar av forskningen  och framtagning av innovationer numera  använder sig av bidrar också till svårigheter i att på nationell nivå mäta forskningens ”avkastning”.

Nya prioriteringar och nya FoI-politiska styrnings- och finansieringsmodeller

Ett flertal länder arbetar mer strategiskt än tidigare för att öka och tydliggöra avkastningen från de offentliga forsknings- och innovationsinvesteringarna. Detta sker dock på olika sätt kopplat till landets FoU/I-historik och den nuvarande strukturen.

I länder som Sydkorea och Japan betonas att en ökad samordning av de egna initiativen är önskvärd. I Japan går man i riktning mot att, relativt sett,  bli  mer frågestyrda i forskningsprioriteringarna även om landet av allt att döma även i framtiden kommer ha en mycket hög andel  fri forskning. Sydkorea satsar mer på grundforskning  än tidigare samtidigt som Nederländerna delvis överger principen att inte diskriminera genom att utse ett antal breda tematiska och prioriterade områden. Även USA uppvisar ett mer sammanhållet strategiskt tänkesätt än tidigare och har identifierat ett antal områden där ytterligare insatser krävs (exempelvis energi, läkemedelsutveckling och nanoteknologi). Den amerikanska situationen är dock som alltid heterogen och man gör inte någon tydlig åtskillnad mellan grund- och tillämpad forskning.

Flera initiativ syftar till att stimulera till banbrytande vetenskaplig, teknisk och industriell utveckling genom nya sätt att arbeta på. Exempel är nya finansieringsformer för enskilda forskare/forskargrupper, regulatoriska förändringar  och områdesspecifika strategiska satsningar. Stora strategiska satsningar genomförs inom exempelvis energi, nanoteknologi och hälsa samt  på forskningsinfrastruktur. Några exempel är det amerikanska National Nanotechnology Initiative, brittiska Francis Crick institute och sydkoreanska Institute for Basic Science.

Fler initiativ för samarbete och samverkan mellan olika vetenskapliga områden eller mellan olika typer av organisationer (universitet, företag, välgörenhetsorganisationer, myndigheter m.m.) skapas.  Flera  av dessa har drag av ”öppen innovation” vilket kan innebära prekompetitiva vetenskapliga samarbeten, att man delar med sig av resurser eller resultat, eller att man sammanför  forskare, företag och andra organisationer  i nya konstellationer. Translation 4 av forskningsresultat är i fokus i många länder och är troligen mest tydligt  inom livsvetenskaperna och på energiområdet (fysik, kemi).  Ett  intressant exempel inom livsvetenskaperna är skapandet av ett nytt institut, National Center for the Advancement of Translational Science (NCATS), vid National Institutes of Health (NIH) i USA.

Internationalisering av forskning och innovation högt på den politiska agendan

Internationellt FoU/I-samarbete framhävs i de flesta länder och ökar i betydelse både vad gäller akademisk forskning och industrinära innovation.  Detta är i sig är en utmaning givet att styr- och finansieringssystem i de flesta fall är nationella eller regionala. En djupare diskussion av internationellt FoU/I-samarbete publicerades av Tillväxtanalys under våren 2012 (WP/PM 2012:03).

Några lärdomar för Sverige

Forsknings- och innovationssystemets  aktörer blir fler och förekommer på fler platser i världen. Det betyder att FoU/I-politiken i mycket högre grad än hitintills behöver utformas i ett globalt sammanhang. Det betyder inte att den nationella politiken minskar i betydelse utan snarare ges en ökande vikt eftersom dess effekter kan växlas upp beroende på hur väl den är anpassad till kunskapssystemets globalisering. Vilka  mål Sverige har med samarbeten och vilka  instrument, resurser, organisation och styrmedel som internationalisering av forskning och innovation kräver är en viktig framtidsfråga  att diskutera för svensk FoU/I-politik.

Exemplen i rapporten visar att det sker ett betydande mått av experimenterande kring hur FoU/I skall finansieras och organiseras för att få de förväntade ekonomiska effekterna. Det kommer att vara fortsatt viktigt att denna ”strukturomvandling” i FoU/I-systemen (framför allt inom universitet och i samarbetet mellan universitet och näringsliv) som observeras i de studerade länderna också bejakas i det svenska systemet.

Alla de studerade länderna liksom många andra ser offentliga FoU/I-investeringar och goda villkor för forskning och innovation som centralt för den nationella konkurrenskraften och den framtida välfärden. I viss mån kan sägas att en internationell ”skönhetstävling” pågår för att attrahera forskande företag, kvalificerade individer och ha de bästa förhållandena för FoU/I. Detta är något som Sverige måste ta hänsyn till i den fortlöpande policyformuleringen.

Titel
Nuläge och trender kring offentliga innovations- och forskningssatsningar i USA, Japan, Sydkorea, Kina, Nederländerna, Brasilien och Indien

Serienummer
Svar direkt 2012:04

Diarienummer
2012/153

Ladda ner rapportPDF