Publicerad 20 december 2012

Hur fördelas statsanslag till forskning och utbildning

– en omvärldsanalys

Utvärderingsbaserad direkt finansiering av universitet och högskolor har införts i Sverige och kommer att vidareutvecklas och fördjupas under de närmaste åren. Formerna för rättvisa, effektiva och ändamålsenliga utvärderingar av lärosätenas verksamhet är dock inte okomplicerade.

På uppdrag av Utbildningsdepartementet har Tillväxtanalys översiktligt beskrivit vilka metoder olika länder, delstater och provinser använder sig för utvärderingar och finansiering av basanslagen till utbildning och forskning. Några observationer är:

  • Hur verksamheten utvärderas, finansieringsmodellerna och omfattningen av den utvärderingsbaserade finansieringen varierar kraftigt mellan länderna.
  • I Japan och Ontario begränsar sig den utvärderingsberoende finansieringen exempelvis till någon procent av den totala statliga basanslaget medan hela det statliga anslaget i Tennesse baseras på resultat.
  • Flera amerikanska delstater och kanadensiska provinser har under senare år reducerat den statliga finansieringen av lärosäten och ökat studentavgifterna. En lärdom från de intervjuer som genomförts är att det kan vara svårare att bibehålla acceptansen för ett resultatbaserat system i en nedåtgående finansieringstrend.
  • Vad som utvärderas varierar kraftigt och spänner från enbart utbildningsrelaterade faktorer, via forskningsanslag, citeringar och samhällspåverkan, till utbildningars tillgänglighet, studentavgifter och budgetdisciplin. I vissa fall utvärderas lärosäten i relation till sina strategiska planer.
  • Antalet indikatorer och utvärderingskriterier kan variera kraftigt och i extremfallet bestå av ända upp till 80 sammanvägda indikatorer.
  • Det nya engelska systemet, Research Excellence Framework, var till en början avsett att primärt vara indikatorlett. Detta har av flera skäl visat sig svårt att genomföra och systemet som ska vara färdigt 2014 kommer att använda sig av peer review kombinerat med vissa indikatorer.

Erfarenheterna från framför allt USA visar på att den resultatbaserade finansieringen inte bör vara alltför liten för att påverka så att de underliggande målen uppfylls. Exakt var brytpunkten ligger, är dock osäkert.

Observationerna visar på komplexiteten i att skapa ett transparent, rättvisande, kostnadseffektivt och av alla relevanta aktörer accepterat utvärderings- och resursfördelningssystem. I flera av de fall där resultatbaserade system avskaffats så har detta skett till följd av att systemen varit alltför komplexa, byråkratiska och tidskrävande. Erfarenheterna visar även att hänsyn måste tas till att lärosätena anpassar sig till de utvärderingskrav som ställs.

Baserat på de korta systemstudier som gjorts anser Tillväxtanalys att vissa rekommendationer kan göras. I många fall överensstämmer dessa med rekommendationer från experter som intervjuats under projektet.

  • Lärosätena bör involveras tidigt i utvecklingen av ett nytt utvärderingssystem och vara delaktiga i hela processen.
  • Utvecklingen av ett nytt system bör få ta tillräcklig tid vilken uppgår till flera år. Metodutvecklingen bör ske iterativt och metoderna testas ingående.
  • Utvärderingskriterier, indikatorer och metoder måste vara transparenta, förutsägbara och de önskvärda effekterna tydliga. Förtroendet för systemet, dess stabilitet samt dess förutsägbarhet är centrala framgångsfaktorer.
  • Antalet utvärderingskriterier bör vara så litet som rimligt möjligt och dessas gradering och användning tydlig. Byråkrati och "tungroddhet" bör undvikas så långt möjligt.
  • Utvärderingarnas frekvens bör diskuteras. Eventuellt kan ett system med rullande utvärderingar och/eller utvärderingar med olika djup och metodik vara av intresse.
  • Troligen måste en tillräcklig del av finansieringen baseras på utvärderingar och resultat för att avsedda effekter ska nås. Det är dock inte självklart att samma faktorer alltid ska användas för samtliga lärosäten. I synnerhet inte om utbildningsrelaterad finansiering konkurrensutsätts i framtiden.

Titel
Hur fördelas statsanslag till forskning och utbildning – en omvärldsanalys

Serienummer
Svar Direkt 2012:07

Diarienummer
2011/315

Ladda ner rapportPDF