Publicerad 29 oktober 2013

The Brazilian Health Care System

– possibilities for collaboration

Den här rapporten ger dels en översikt av det brasilianska hälso- och sjukvårdssystemets historiska bakgrund, dels är den en genomgång av den nuvarande organisationen, både privat och offentlig. Därtill beskriver och diskuterar den dagens utmaningar och tar upp frågor om en snabbt åldrande befolkning. Slutligen föreslår också rapporten hälsoinriktade områden där ett utökat samarbete mellan Sverige och Brasilien kan vara av nytta och intresse för båda länderna.

Det brasilianska vårdsystemet, Sistema Único de Saúde (SUS), som bildades genom den brasilianska grundlagen 1988, var ett viktigt uttryck för demokratiseringsrörelsen på 1980-talet och drevs som sådan på av yrkesarbetande inom vården och det civila samhällets organisationer.

Som ett resultat av detta präglas SUS av en rad särskilda egenskaper: 1) det definierar omfattande, universellt förebyggande och botande vård som en grundlagsenlig rättig­het för 200 miljoner brasilianare, och gör därmed SUS till ett av världens största system för offentlig sjukvård, 2) det betonar decentraliserad förvaltning och tillhanda­hållande av vårdtjänster tillsammans med deltagande från samhällets sida på alla administrativa nivåer och 3) det drivs av en speciell blandning av statligt och privat delta­gande, som stimuleras och stöds ekonomiskt av staten och där den privata sektorn går in som kompletterande och i viss mån konkurrerande aktör, och därmed fullgör vissa av uppgifterna som den statliga sektorn inte kan åta sig.

Implementeringen av SUS har sedan starten försvårats av: 1) ständig underfinansie­ring, 2) inneboende ineffektiviteter i den statliga-privata tjänsteleveransmodellen, som framför allt kommer till uttryck i oförmågan att koppla samman de två sektorerna, 3) liknande brister i den decentraliserade styrningsmodellen, där kommunikation och samarbete mellan olika administrativa enheter ofta har allvarliga problem och 4) en strukturell koncentration av vårdtjänster till mer välutvecklade regioner.

Trots dessa begränsningar har SUS gjort betydande framsteg och lyckats: 1) genom­föra en betydande utbyggnad av systemet, 2) förbättra tillgången till primärvård och akutvård kraftfullt, 3) uppnå universella vaccinationsprogram och program för mödra­vård och 4) göra betydande investeringar i personal och teknik, inklusive inhemsk pro­duktion av strategiska läkemedelsprodukter.

Utöver ovanstående inkluderar nuvarande utmaningar och möjligheter: 1) tillgång till kompetent personal på systemets alla nivåer, 2) utvecklingen av åtgärder för kvalitets­förbättring tillsammans med system för utvärdering och bedömning och 3) de många frågorna som gäller ökade investeringar inom forskning, utveckling och inno­vation.

Samtidigt förändras de medicinska utmaningarna snabbt och därmed ökar kraven på vårdsektorns policyer. Några av de viktigaste utmaningarna är: 1) den snabbt åldrande demografin, 2) urbanisering i en allt snabbare takt, 3) en ökande förekomst av övervikt och fetma, 4) en allt snabbare ökning av kroniska och icke-smittsamma sjukdomar och 5) våld och olyckor som följer av alkoholmissbruk.

Avslutningsvis ser vi ur svenskt perspektiv minst fyra områden för eventuellt sam­arbete: 1) frågor rörande styrning och decentralisering inom vårdsektorn, 2) utveck­lingen av kvalitetsförbättringsåtgärder tillsammans med system för utvärdering, 3) ökat samarbete inom forskning och utbildning, huvudsakligen genom programmet ”Vetenskap utan gränser” och 4) flera kommersiella möjligheter, huvudsakligen inom den brasilianska hälsobranschen.

Titel
The Brazilian Health Care System – possibilities for collaboration

Serienummer
Svar direkt 2013:15

Diarienummer
2013/253

Ladda ner rapportPDF