Publicerad 24 mars 2014

Hänt i världen våren 2014

– Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Samtliga de länder Tillväxtanalys följer brottas med frågor om hur man på bästa sätt ska bibehålla, eller helst stärka, sin internationella konkurrenskraft och sitt ekonomiska välstånd. Detta i en situation där internationaliseringen, med ökad mobilitet av företags verksamhet, individer, kapital och forskning blir allt mer påtaglig, och informationsteknologin och andra framsteg ger nya möjligheter.

Forsknings- och innovationspolitiken måste av uppenbara skäl ta hänsyn till globaliseringen, och internationellt samarbete är därför i fokus i de flesta länder. Det land som kanske inte framhäver internationellt samarbete lika tydligt som andra, men ändå är öppet för internationella samarbeten, är USA. En anledning torde vara att landet fortfarande är en mycket attraktiv internationell partner och den klart största investeraren i forskning och innovation.

Forskning och innovation är i fokus överallt och inte minst Kina arbetar mycket målmedvetet för att nå uppställda målsättningar. Samtidigt är samarbetet mellan näringsliv och universitet i vissa fall fortfarande outvecklat, och även andra brister finns i innovationsklimatet. Generellt är det inte ovanligt att samarbete mellan universitet och företag kan vara komplicerat. Detta som följd av såväl kulturella skillnader som olikheter i meriteringssystemen. Inte minst i Sydkorea är problematiken tydlig.

En tydlig trend är att länderna i allt högre grad fokuserar på innovation som en väg att stärka konkurrenskraften. Detta är tydligt i så skilda länder som USA, där en innovationsstrategi formulerats och Japan, där satsningar på innovation ses som vägen framåt. Japan hämtar mycket inspiration från framför allt USA och satsar på att stärka förutsättningarna för forskning med hög risk och potentiellt stor avkastning, något som inte är helt lätt givet den kulturella kontexten.

Att diskutera förutsättningarna för forskning och innovation i ett ekosystemsperspektiv blir allt vanligare och det är då betydelsefullt att inte bara tänka på de ingående organisationerna utan även på hur de på bästa sätt kan arbeta tillsammans och nå de mål som sätts upp. Olika former av samarbetsinitiativ, ofta med inslag av öppen innovation, och som kan inkludera företag, universitet, offentliga organisationer, brukare m.m. är mycket vanligt förekommande och finns för många olika syften, exempelvis för vårdinnovation. Ett aktivt involverande av användare i innovationsaktiviteter har blivit vanligare. Det är intressant att den nederländska s.k. topsektor-strategin, som innebär att den strategiska agendan sätts gemensamt av staten, näringslivet och akademin, kritiserats hårt och att vissa processer kommer att arbetas om. Något som speciellt framhävts är att det inte får vara så att näringslivet blir en slags beställare utan att staten måste ha, och ta, en aktiv roll.

Nyttiggörande av forskning är ett tydligt tema i många länder som exempelvis Indien, Sydkorea, Japan och Frankrike.  Samtidigt som den ekonomiska avkastningen ofta är i fokus är det ibland otydligt på vilken tidshorisont. Kopplat till trenden finns åtskilliga program för att öka företagens forsknings- och innovationsaktiviteter, inte minst i små och medelstora bolag. Detta sker genom såväl direkta som indirekta stöd samt genom exempelvis krav på CSR-avsättningar vilka kan göras till teknologiska inkubatorer (Indien). Ett land som just nu framhäver grundforskningen samtidigt med nyttiggörande är Sydkorea. Något som delvis kan vara en reaktion på det hitintills varande starka industrifokuset.

Det har blivit tydligare att sociala innovationer, innovationsaktiviteter för samhälleliga behov som inte alltid drivs av traditionella vinstmotiv, är betydelsefulla på många sätt. Området är komplext och otydligt definierat, men exempelvis USA och Storbritannien tar steg för att tillvarata innovationskraften hos bland annat sociala innovatörer. En tydlig trend är också att tillgängliggöra offentliga och öppna data för forskning och innovation. Något som inte minst är viktigt för social innovationsverksamhet och som kan ge stora möjligheter, inte minst för att möta samhälleliga behov. Dessutom kan det fungera som en attraktionsfaktor för olika sorters forskningsaktiviteter. Tillväxtanalys kommer inom kort publicera en separat rapport om sociala innovationer.

Det bör slutligen poängteras att även forskningsfinansieringens metoder förändras vilket bland annat kan illustreras av det stora antalet privata forskningsfinansiärer i exempelvis USA, men också av småskalig så kallad ”Crowd funding”. Uppsidan av detta är bland annat möjligheter att finansiera viktig forskning som inte ryms inom statens eller näringslivets möjligheter eller intressen. En potentiell nackdel med ”Crowd funding” är en minskad professionalitet i forskningsfinansieringen.


Titel
Hänt i världen våren 2014 – Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Serienummer
Svar direkt 2014:08

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportPDF