Publicerad 24 mars 2014

Hänt i världen våren 2014

– Infrastruktur och transporter

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Tillgång till väl fungerande infrastruktur i bred bemärkelse är en helt avgörande förutsättning för ekonomisk tillväxt. Det gäller allt ifrån basala system för vatten och sanitet i fattiga länder till vägar och järnvägar för transport av varor och människor i mer utvecklade ekonomier och slutligen till hamnar, flygplatser och andra transporthubbar samt IKT- och energiinfrastruktur i avancerade industrinationer.

I Sverige diskuteras just nu framtidens transportsystem och nya satsningar planeras för att rusta Sverige och den svenska industrin för en framtid där effektivitet, produktivitet och innovation blir allt viktigare för att möta konkurrensen från nya framväxande ekonomier. Att förstå utvecklingen i omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna utforma en effektiv och verksam politik. Likaså är det nödvändigt att öka förståelsen för hur infrastruktur­politiken kan utformas för att bidra till måluppfyllelse också inom andra politikområden, såsom exempelvis miljö, klimat och näringslivsutveckling.

I denna globala utblick presenteras med detta som utgångspunkt en översiktlig bild av infrastrukturpolitiken i ett antal viktiga länder. Nedan presenteras några centrala observationer från denna översikt.

Kostnaderna förknippade med bristande infrastruktur motiverar nya planer och ökade investeringar

De ekonomiska kostnaderna av en outvecklad infrastruktur och bristande underhåll är i många länder betydande. I Indien uppskattas exempelvis kostnaderna för uteblivna eller försenade transporter förknippade med ett business–as–usual scenario till omkring 45 miljarder USD eller 5 procent av landets BNP. Konkreta uppskattningar av detta slag är ovanliga men även i andra länder uppmärksammas infrastrukturens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. I USA exempelvis orsakar framförallt eftersatt underhåll allt mer tydliga problem; i genomsnitt var nionde bro kategoriseras som strukturellt undermålig av myndigheten the Federal Highway Administration, FHWA. Risken för olyckor ökar för varje dag som går och frågan lyfts allt oftare på den nationella politiska nivån. En omfattande tunnelolycka i Japan för två år sedan, med åtta dödsfall, visar att detta är en reell risk och inte enbart spekulationer.

Att undvika detta är högprioriterat från det offentligas sida men kostnaderna för att genomföra de åtgärder som behövs är samtidigt mycket stora. Det är också ofta inte enbart en fråga om ekonomiska resurser – institutionella faktorer, såsom maktfördelning mellan olika administrativa nivåer, bristande kompetens i såväl planering som byggande av infrastruktur samt rutiner för inspektioner och uppföljning spelar också in. De senare områdena har exempelvis identifierats i just Japan som kritiska faktorer och omfattande resurser ägnas nu åt att både förbättra rutiner för kontroll och inspektion och att stärka kompetensen inom byggsektorn och inom offentlig förvaltning för att undvika olyckor i framtiden.

Vad gäller investeringar i ny infrastruktur är som sagt kostnaderna enorma. I Indien rör det sig om investeringar i storleksordningen 1 biljon USD (6 500 miljarder SEK) fram till 2035. I USA talar man om ett investeringsunderskott på mellan 24 och 46 miljarder USD årligen för att nå de transportpolitiska målen, och i förlängningen möjliggöra en fortsatt positiv utveckling av ekonomin i stort. I Storbritannien är den totala projektkostnaden i den senaste infrastrukturplanen 375 miljarder pund för det kommande årtiondet. I fokus för debatten i samtliga dessa länder ligger finansieringsfrågan.

Planering inte samma sak som implementering – finansiering en kritisk fråga

Hur kan behoven av en väl fungerande infrastruktur, inom olika områden, mötas till en så låg kostnad som möjligt och vilka investeringar på önskelistan ska prioriteras först? En kritisk faktor i sammanhanget är hur investeringarna sa finansieras. Vilken roll ska staten ta och hur kan byggföretag, industriföretag och andra privata aktörer uppmuntras att ta ett större ansvar? Det finns många perspektiv på detta och även konkreta förslag i de länder som ingår i denna internationella utblick.

I Tyskland planeras finansieringen av satsningar på infrastruktur framöver, framför allt ske genom användaravgifter av olika slag. Dagens vägavgifter för tunga fordon ska utvidgas till alla förbundsvägar och till fler fordon. Externa kostnader (som miljöskador) är en av de faktorer som kan vägas in i det nya systemet.

Ett intressant exempel kommer från Danmark där den så kallade Togfonden ska finansiera elektrifiering och uppgradering av järnvägar. Genom att höja beskattningen av oljeutvinning i Nordsjön får regeringen ihop de 28,5 miljarder danska kronor som fonden ska förfoga över. Frågan är dock politiskt laddad, i synnerhet efter regeringsombildningen i Danmark. Det största oppositionspartiet Venstre motsätter sig skattehöjningarna. Transportminister Magnus Heunicke är därför angelägen att komma så långt som möjligt med Togfonden före nästa val, som senast ska ske i september 2015.

I USA presenterade Obama och administrationen den 4 mars sitt slutliga transportbudgetförslag för verksamhetsåret 2015 (det vill säga oktober 2014–september 2015). Budgetförslaget innebär sammantaget en avsevärd ökning, med en särskild tonvikt på järnväg och kollektivtrafik. Förslaget bygger dock på att det genomförs en omfattande reform av skattesystemet och att en förändrad företagsbeskattning ska generera 150 miljarder USD i en engångsförstärkning som kan läggas till bränsleskatterna och finansiera transportbudgeten. Få bedömare tror dock att en skattereform, om den överhuvud är genomförbar, går att få till innan höstens val och det är därför än så länge osannolikt att infrastrukturbudgeten för 2015 hamnar på de nivåer som Obama föreslagit när väl kongressen fattar sina budgetbeslut.

Även i Frankrike är den politiska osäkerheten kring infrastruktur­politiken stor. En central komponent i detta är framtiden för vägbeskattningen. Den planerade vägavgiften på lastbilar, Ecotaxe, skulle bidra till finansieringen av infrastruktur och kollektivtrafik, men har nu skjutits upp efter omfattande protester. Ett hundratal projekt har redan lagts på hyllan av denna anledning (framför allt nya spårvägs- och busslinjer).

En generell observation är således att politisk oenighet i många länder skapar stora osäkerheter om framtida inriktning och praktisk implementering av infrastrukturpolitiken. Sannolikt kommer privata aktörer att ta en mer framträdande roll i infrastruktur-utbyggnaden i många länder, med nya affärs- och avgiftsmodeller som följd.

Titel
Hänt i världen våren 2014 – Infrastruktur och transporter

Serienummer
Svar direkt 2014:05

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportPDF