Publicerad 24 mars 2014

Hänt i världen våren 2014

– Innovation och näringslivsutveckling

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Ett av målen med en aktiv innovationspolitik är att förstärka nationens attraktivitet på kort och lång sikt. Det vill säga att få ekonomisk aktivitet (företag, kapital och människor) att välja, fastna och växa på platsen/i landet, och i förlängningen uppnå ”anchoring of knowledge”. Ambitionen är att åtnjuta ”the long tail of innovation”, det vill säga att via värdeskapande (value creation, till exempel innovation) också få maximal långsiktig vinstmaximering (value capture, till exempel tillverkning).

New industrial policy”, ”New, soft, industrial policy” eller rent av ”Beyond industrial policy” är några benämningar som försöker gifta samman traditionell industripolitik med innovationsområdet. Dessa nya strömningar kommer ur följande förändrade omvärld: kapital rör sig, människor rör sig, företag rör sig, kompetens rör sig, allt mer obehindrat, över landsgränser. Globala värdekedjor uppstår; ekonomisk aktivitet blir allt mer distribuerad och fragmenterad, vilket ger upphov till specialisering. Den allmänna uppfattningen är att ramvillkoren för att bedriva nationell politik håller på att förändras i grunden; Vad som är bra för Volvo måste nödvändigtvis inte längre vara bra för Sverige. Denna globalisering berör många traditionella politikområden, exempelvis näringspolitik, forsknings- och utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik och handelspolitik.

Policylitteraturen famlar kring detta faktum; hur ska stater hantera dessa nya förutsättningar för att bedriva politik? Rapportens inledande diskussion och analys utforskar vilka policyinitiativ som de studerade länderna faktiskt vidtar (för längre redogörelser, se separata kapitel om respektive land):

  • Indien: Riktade insatser för att stötta enskilda industrinäringar, kluster, entreprenörer, utveckla regionala strategier och minska tjänstedelen av ekonomin genom att satsa på elektronikindustrin.
  • Japan: Strategiska zoner blir testbäddar för enklare företagande.
  • Sydkorea: Treårig innovationsplan med regelförenklingar för att främja investeringar.
  • USA: Policy angående lokaliseringsbeslut fokuserar på att skapa arbetstillfällen, framförallt inom tillverkningsindustrin. Viss återinflyttning av produktion verkar ske, men förorsakas snarast av fallande relativpriser.
  • Kina: Nationella Folkkongressen bekräftar den inslagna vägen med protektionistiska förtecken, ”National Champions” och handel och utbyte på Kinas villkor.
  • Brasilien: Fortsatt fokus på nationella värdekedjor och ”lokalproducerat innehåll”landet är fortsatt teknologifokuserat snarare än innovationsfokuserat, ”technology upgrading” ska ske primärt på egen hand inom landet.
  • Nederländerna: Identifierar attraktivitet för enskilda stadsregioner som en viktig konkurrensfaktor. Centrala aspekter för företagsetablering är livskvalitet, god infrastruktur samt gynnsamma villkor för forskning och innovation.

Vilka resultat går att urskönja ur denna empiri? En observation, inte helt oväntat, är att det finns en skillnad mellan innovationspolicy i teorin (framkanten inom policyforskning) och innovationspolicy i praktiken (det vill säga den politik som stater faktiskt bedriver).

I officiella policydokument är det uppenbart att länderna försöker hantera de nya förutsättningarna för att bedriva politik till följd av globaliseringen på ett innovativt sätt. När det kommer till implementerad innovationsfokuserad politik är evidensen dock svagare. Brasilien har svårt att ställa om från ett teknologifokus till ett innovationsfokus och bejakar inte internationaliseringen, utan försöker snarare hantera frågan internt/inhemskt. Indien försöker välja ut framtidsteknologier och branscher. Kina bedriver en allt aggressivare politik för att ”erövra” utländsk ”know how” samtidigt som USA försöker återerövra tillverkningsjobben. Nederländerna, i kraft av Amsterdam, försöker bedriva en ”huvudkontorsstrategi” på regional nivå med målet att vara attraktiv för internationella etableringar. Japan försöker skapa ett attraktivare innovationsklimat genom strategiska zoner samtidigt som Sydkorea tar ett helhetsgrepp med en treårig innovationsplan.

Slutligen, medvetenheten i officiella ”strategidokument” kring att förutsättningarna för att bedriva en framgångsrik innovationspolitik håller på att förändras i grunden är hög, dock finns det få exempel på innovativ innovationspolicy.


Titel
Hänt i världen våren 2014 – Innovation och näringslivsutveckling

Serienummer
Svar direkt 2014:06

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportPDF