Publicerad 26 september 2014

Hänt i världen hösten 2014

– Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Traditionellt har universitetens oberoende setts som något mycket viktigt, inte minst för att värna den akademiska friheten i forskning och utbildning. Under senare år har dock utbildningen av kvalificerad arbetskraft som matchar arbetsmarknadens behov kommit mer i fokus, vilket illustreras av utvecklingen i de flesta av de länder som Tillväxtanalys studerar.

Några av de viktigaste frågorna i sammanhanget är hur arbetsmarknadsrelevansen i utbildningar säkerställs, hur arbetsmarknadens behov bedöms, hur studenter får erfarenheter som underlättar inträde på arbetsmarknaden samt universitetens relationer med näringslivet mer generellt. Vi belyser några av dessa frågeställningar i rapporten.

Behovet av kompetens är en central fråga i många länder, och exempelvis Sydkorea utför regelbundet avancerade undersökningar för att bedöma denna. Många andra länder, som exempelvis Danmark och Storbritannien, studerar också utbildningars arbetsmarknadsrelevans och arbetsmarknadens behov. Exempelvis publicerade en dansk expertkommitté nyligen en rapport som förslog åtgärder för att dansk utbildning ska bli mer flexibel och få höjd kvalitet.

I flera länder, som Kina, Brasilien och Sydkorea, anses matchningen mellan utbildningar och arbetsmarknadens krav vara suboptimal, och företag anser att det är svårt att hitta rätt kompetens. Detta har bidragit till ökade satsningar på samarbetsprojekt mellan universitet och företag, ett ökat inflytande för näringslivet över läroplaner, nya pedagogiska verktyg, utbildningar som drivs av företagen själva och, i fallet Kina, reformer av hela utbildningssystemet. Kina är för närvarande i början av en reform som kommer skapa en ny högskolestruktur. Samtidigt som kvalitén vid en grupp universitet ska vara på högsta internationella nivå så kommer många andra omvandlas till vad som närmast kan som kan beskrivas som yrkeshögskolor. Eftergymnasial yrkesutbildning finns redan i Kina, men ses i allmänhet som ett sämre alternativ i ett land där utbildning är en tydlig statusmarkör. Viljan att öka utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans har lett till nya utbildningsformer samt initiativ för utbildningssamarbeten mellan företag och universitet. I flera länder är fokus i första hand på behovet av kompetens inom naturvetenskap, teknik och matematik, vilket bland annat lett till gemensamma initiativ mellan tekniska universitet, företag och näringslivsorganisationer. Det kan exempelvis handla om fler praktikplatser, utbildningar direkt inriktade för anställning i ett eller flera företag, lärlingsutbildningar eller att låta näringslivet påverka läroplanerna. Satsningar på praktikplatser finns ibland annat Kina och Storbritannien.

Samarbeten finns i alla de studerade länderna, exempelvis i Kanada, USA, Indien och Sydkorea, men det land som förefaller ha svagast relation mellan universitet och företag är Brasilien. Landets företag förlitar sig därför delvis på egna företagsuniversitet. I andra länder, som Indien, verkar den pedagogiskt-tekniska utvecklingen vara betydelsefull då Massively Open Online Courses (MOOC:s) börjat användas av företag för utbildning. MOOC:s är i vissa fall ett sätt att möta en brist på kompetenta lärare.

En viktig fråga är om, och i sådana fall hur, näringslivet kan påverka utformningen av universitetsutbildningar. I exempelvis Japan finns, under utbildningsdepartementet, rådgivande kommittéer med representation från näringslivet som lämnar synpunkter på utbildningspolitiken. Näringslivsorganisationer i Japan är nöjda med det inflytande man fått på detta sätt. Även i andra länder finns forum för diskussion om universitetsutbildningens utformning med representation från universitet, företag och den offentliga sektorn.

Sammantaget är arbetsmarknadsrelevans i högre utbildning en allt viktigare fråga för ländernas internationella konkurrenskraft och möjligheterna att möta samhälleliga utmaningar. Frågorna har under senare år fått högre prioritet och näringslivets inflytande över utbildningarna har ökat på flera håll även om policyåtgärderna varierar mellan länderna. I vissa fall finns samtidigt en oro över att näringslivets inflytande kan bli alltför stort.

Titel
Hänt i världen hösten 2014 – Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Serienummer
Svar direkt 2014:17

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportPDF