Publicerad 26 september 2014

Hänt i världen hösten 2014

– informations- och kommunikationsteknik

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

It förändrar förutsättningarna för näringslivet världen över. Några centrala frågor i digitaliseringen av ekonomin är;

  • Hur har företagens ”spelplan” förändrats i och med digitaliseringen?
  • På vilket sätt har digitaliseringen påverkat förutsättningarna för företagande?

It-politik är traditionellt förknippad med åtgärder riktade mot infrastrukturinvesteringar samt den offentliga sektorns it-användning. I länder med en stark it-industri kan it-politiken också ta formen av selektiva åtgärder för att stötta it-sektorn. Samtidigt kommer de största vinsterna från digitaliseringen sannolikt från dess effekter på näringslivet i stort, det vill säga hur företag utanför den offentliga sektorn och it-branschen kan utnyttja den digitala tekniken för att bli bättre, produktivare och mer konkurrenskraftiga1. I många länder tycks det som om regeringarna trevar sig fram efter nästa generations it-politik, som kan bidra till en effektivare användning av digitaliseringens möjligheter i ekonomin i stort. Det finns tecken på att it-politiken vävs in i andra politikområden alltmer, såsom i Japans senaste tillväxtstrategi (The Japan Revitalization Strategy) från 2013, som uppdaterades i juni i år.

Det är därför intressant att se i vilken mån breda näringslivsorganisationer ställer krav på nationell it-politik och i vilken mån dessa skiljer sig mellan länder.

Olika länder har olika näringslivsstruktur och samhällsutmaningar med olika it-utmaningar som följd. Näringslivets förväntningar på it-politiken torde därför skilja sig åt länder emellan. En inventering av förväntansbilden hos näringslivet i olika länder kan därför vara av intresse för Sverige ur ett policy-lärande perspektiv.

Tillväxtanalys avsikt med denna Hänt i Världen var att studera hur näringslivet genom näringslivsorganisationer försöker påverka formeringen av respektive lands it-politik. I de flesta av bevakningsländerna visade sig detta emellertid vara svårt att identifiera. Näringslivsorganisationerna är förvånansvärt frånvarande i den offentliga debatten kring ländernas framtida it-politik. Undantag existerade där exempelvis näringslivsrepresentanterna signalerar att ”Vi är nöjda med landets it-politik, vi får en bra dialog och får i stort igenom våra önskemål”. I andra länder var de mer frågande och svarade i termer av ”Hur skulle vi kunna vara med och forma it-politiken? Det är ju statens roll.”

Tillväxtanalys finner avsaknaden av viljeinriktning intressant i sig men vill samtidigt poängtera att studien är en första omvärldsspaning kring vilken riktning it-politiken har tagit i de olika länderna. Nedan redogörs kort för några observationer från respektive land vilket sedan avslutas med en sammanfattande diskussion om kopplingen mellan it-politik och näringsliv i en allt mer digitaliserad värld (se respektive land för utförligare beskrivning);

I Indien upptas digitaliseringsdebatten främst av frågan om hur it-baserade hjälpmedel kan främja handel och förmedlandet av förvaltningstjänster liksom utbildning och hälsovård. Regeringens digitaliseringssatsning Digital India spelar här en central roll. Ekonomiska incitament (bidrag/avdrag) för it-investeringar för SMF och tillverkningsföretag, riktade entreprenörskapssatsningar inom it-sektorn, diverse regelförenklingar inte minst inom e-handel, förslås av näringslivsorganisationen NASSCOM.

I Japan är det inte klart i vilken utsträckning näringslivet och dess intresseorganisationer har påverkat strategin. Men i flera delar, till exempel internetförsäljning av läkemedel, regelförenklingar som ska stimulera till fler tjänster inom stora data, följer strategin den kritik och de uppmaningar som företag har riktat mot bland annat den föråldrade it-lagstiftningen. Den japanska regeringen har pekat ut jordbrukssektorn specifikt som betjänt av digitalisering för produktivitetsförbättring med bland annat tre satellituppskjutningar, vilka också kan användas för obemannade och autonoma fordon i andra sektorer.

I Sydkoreas it-politik inryms sedan millennieskiftet informatization, i majoriteten av stödprogram för SMF och fokuserar främst på grundläggande it-utbildningar kring databas- och informationshantering inklusive hantering av kunder och leverantörer samt e-handelsplattformar, på senare tid även stort fokus på it-säkerhet. Staten, med de stora företagens goda vilja, ser i stort sin roll som att investera publika medel i grundforskning, att underlätta för de sydkoreanska företagen att lansera produkterna på hemmamarknaden och att stödja företagens internationella standardisering. Exportpotentialen är bärande i sydkoreansk it-politik, inte minst kring nätinfrastruktur inför 5G och Internet of Things, IoT.

I USA är fokus främst på att få de fundamentala fysiska och ekonomiska byggstenarna på plats, som den fysiska infrastrukturen och den övergripande regleringen för att säkra konkurrens och integritet. Nätneutralitet och en fungerande inre marknad kring bland annat bredband är prioriterad. Brookings har släppt en intressant rapport om avkastningsberäkningar för it-investeringar (se separat landkapitel).

I Kina har staten stått för utbyggnaden av it-infrastrukturen och i viss mån begränsat individens rättigheter på internet. Däremot har den kinesiska staten låtit företag dra nytta av digitaliseringens möjligheter, för att gradvis försöka anpassa lagstiftningen därefter. Denna reaktiva lagstiftningsfilosofi kan förefalla oväntad, men ökad digitalisering av näringslivet bedöms öka tillväxten vilket är viktigt för ett Kina som förbereder sig inför långsammare BNP-tillväxt. Att inrätta och upprätthålla ett adekvat regelsystem kring it för företag blir Kinas stora utmaning.

I Brasilien presenterade nyligen tre viktiga näringslivsorganisationer/förbund (ABES Software, ASSESSPRO och Brasscom) en agenda för ett ”digitalt och konkurrenskraftigt Brasilien”, inför det kommande federala presidentvalet i oktober. Kraven omfattar bland annat stöd för molnbaserade datortjänster och tillhörande infrastruktur, skattebefrielser för datacentras investeringar och verksamhet, stöd för utveckling av analyssystem för stora data och av program för ”Internet of Things”, it-säkerhet. Inom it-kompetensområdet önskas: i) en översyn av invandringslagstiftningen, ii) att arbetstagare ges möjligheter till vidare- och yrkesutbildning utomlands, och iii) en ökad tillgång till teknisk utbildning. Brasilianska näringslivet och politiken har därutöver ännu inte övergett den något merkantilistiska ansatsen att bygga upp en egen it-industri från grunden.

I Nederländerna är näringslivsorganisationen VNO-NCW i princip nöjd med den nationella it-politiken. Prioriterade frågor är ett samlat, helst europeiskt, system för e-ID samt smartare utnyttjande av it i offentlig förvaltning som kan minska kostnader och regelkrångel för företag.

I Danmark oroas näringslivsrepresentanter över att landet faller i internationella rankningar, och vill se en ambitiös och offensiv it-politik högst upp i regeringens verktygslåda för tillväxtfrämjande. Bland prioriterade områden finns infrastrukturutbyggnad och en ökad digitalisering av offentlig sektor, liksom frågor om kompetensförsörjning och en strategi för smarta städer.

Sammantaget vittnar Tillväxtanalys studie om att länderna främst fortsätter att ha tonvikten på utbyggnad av it-infrastruktur snarare än digitalisering av företagen för att främja konkurrensförmåga och tillväxt. I vissa länder, exempelvis Indien, är internetuppkoppling en viktig del för att överbrygga ojämlikheter i landet.

It:s påverkan på befintlig lagstiftning och behovet av ny, fungerande lagstiftning är också tydlig – it skapar många nya möjligheter som sätter press på gammal lagstiftning och kräver ny.

It ses i flera länder som en viktig exportindustri, inte minst i Brasilien där det finns ambitioner om att skapa en egen it-industri med internationell konkurrenskraft. Sydkoreas näringsliv ligger långt framme och förefaller vara välpositionerade inför framtida stora teknikimplementeringar eftersom de har en effektiv infrastruktur samt näringslivs-främjande regelsystem.

E-handel anses otvivelaktigt vara en viktig del, om inte den viktigaste, av företagens förändrade ”spelplan” i och med digitaliseringen, dels för att öka produktiviteten (exempelvis effektivisera inköp), dels för att nå ut på nya internationella marknader utan kostsam fysisk närvaro.

I Sydkorea har it-användning möjligen hunnit längst där utbildning kring digitala verksamhetsstöd förefaller vara tämligen utbredd och integrerad i många SMF-program. I Sydkorea liksom i Japan och i någon mån Danmark tycks som om näringslivsorganisationerna i växande grad efterlysa bredare åtgärder i vad som skulle kunna kallas nästa generations it-politik. En upprepning av motsvarande undersökning om fem år kommer förmodligen at visa på större aktivitet i de studerade länderna.

Titel
Hänt i världen hösten 2014 – informations- och kommunikationsteknik

Serienummer
Svar direkt 2014:12

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportenPDF