Publicerad 26 september 2014

Hänt i världen hösten 2014

– innovation och näringslivsutveckling

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Forskning har funnit stöd för att de flesta företagen inte växer alls och att ett fåtal snabbväxande företag står för merparten av sysselsättningstillväxten. Små och medelstora företag kan delas in i två kategorier; levebrödsföretag respektive tillväxtföretag, som normalt baseras på någon form av förnyelse, till exempel genom innovationer och/eller nya affärsmodeller. Levebrödsföretagen är viktiga för ekonomin men påverkar inte nettosysselsättningen nämnvärt, vissa försvinner och ersätts med nya. Samtidigt har små och medelstora företag med innovationsbaserad verksamhet visat stor tillväxtpotential och betydelse för ett lands sysselsättning och välfärd.

OECD konstaterar i en ny rapport att politiken kan bidra till att frigöra tillväxtpotentialen hos unga, innovativa företag genom att ge dem möjlighet att experimentera med nya affärsmodeller och genom att främja en omfördelning av resurser till de mest produktiva företagen. Det finns idag ansatser runtom i världen där beslutsfattare och akademiker försöker skapa policies för att komma åt dessa innovativa, snabbväxande företag med stor internationell potential, något som inte förefaller helt enkelt. Tillväxtanalys har i denna Hänt i Världen studerat några insatser inom detta område som görs i Indien, Japan, Sydkorea, USA, Kina, Brasilien, Nederländerna och Spanien.

Sammantaget konstateras att regeringar gör en hel del nya försök inom området även om det är för tidigt att utvärdera effekterna. Sydkorea är mest ambitiöst av de studerade länderna, i sådan omfattning att det finns en debatt kring att små och medelstora sydkoreanska företag helt enkelt inte vill ”växa ur” kriterierna för de mest fördelaktiga stödprogrammen – vad som fått benämningen ”Peter Pan-syndromet”. Intressant är också att landet har en uttalad strategi att stötta halvmogna företag som bedöms ha potential att bli landets nästa nya internationella storföretag med exempelvis omfattande FoU-stöd och riskkapital. Argumentet tycks vara att företag med stor internationell tillväxtpotential behöver offentligt stöd trots att företaget inte längre är ungt eller särdeles litet, politikområdets traditionella fokus. Kina utmärker sig också med större insatser till större snabbväxande företag. Japan brottas med att den stora politikomställningen, ofta kallad ”Abenomics” bara fått fäste i storstadsregionerna varför regionala innovationssatsningar har initierats, vilket i viss mån även gäller för Indien. I USA är det stiltje på federal nivå, mycket på grund av det politiska dödläget.

I Kina är det mest intressanta att stöd till innovativa, snabbväxande företag är delegerat till regioner och till och med städer, centralregeringen dikterar endast den övergripande viljeinriktningen, även här finns många program för att försöka hitta de framtida globala vinnarna, liknande initiativ finns i Brasilien och Japan. De flesta länderna, däribland Nederländerna, har riktade program mot småföretag som framför allt försöker underlätta ramvillkor genom exempelvis lägre skatter, regelförenklingar och insatser för att underlätta kapitalförsörjning, inte minst i tillväxtfaser för banbrytande framtidsteknologier. Många länder har uttalade nyckelsektorer där innovativa, snabbväxande företag får särskilda, betydande stöd, Indien, Sydkorea, Kina och Nederländerna är några exempel. Exempelvis Spanien och Indien satsar också på FoU-stöd och skattelättnader riktade mot innovativa, snabbväxande företag.

Indiens policy-mix för stöd till små och medelstora företag inbegriper såväl traditionella branschspecifika program för exempelvis högriskforskning inom biotekniksektorn för framtida teknologier som satsningar riktade till små och medelstora företag (SMF) för att ta fram inhemska teknologier, som möter nationella behov avseende hälsovård, jordbruk och livsmedelsfrågor. Företrädare för IT-industrin har lyft fram vikten av statlig uppbackning av FoU även i tjänstebaserade företag. Riskkapitalförsörjning för SMF har utpekats som ett viktigt område med bl a en ny särskild handelsplats/börs för SMF och regelförenklingar för affärsänglar. Särskilda undantag kring arbetsmarknadslagstiftning för kunskapsindustrier har införts i delstaten Karnataka, fler delstater kan eventuellt följa.

I Japan har de positiva effekterna av ”Abenomics”, Japans pågående tillväxtsatsning, börjar visa sig i storstadsområden som Tokyo och Osaka, men har hittills uteblivit i övriga regioner. Sedan ett år finns ett speciellt ”Headquarters for the Growth of Small and Micro Enterprises” (HQ) som är ansvariga för implementering av policy och handlingsplan som finns för att stimulera tillväxt och utveckling av småföretag. HQ har genom en roadshow (50-tal möten) runtom i Japan inventerat vad SMF behöver och vad som hindrar dem från att växa och utvecklas. Baserat på mötena har en handlingsplan tagits fram som består av skattelättnader, kapitalförsörjning, regelförenklingar och tillgång till kompetens/information. För svara upp emot företagens behov har HQ upphandlat regionala stödkontor från privata aktörer med bl a rätt nätverk, juridik-, affärs- och IP-kunskaper samt lanserat informationsplattformen Mirasapo.

I Sydkorea finns flera stödprogram skräddarsydda för högpresterande mellanstora företag som förväntas ha störst tillväxtpotential framöver, ett strategiskt vägval för att diversifiera näringslivsbasen som utgörs av ett fåtal industrikonglomerat såsom Samsung, LG och Hyundai. Redan 2010, under den föregående regeringen, antogs en strategi för att ”vårda globala högpresterande medelstora företag”, program som startades då har fortsatt och även förstärkts. Under den nuvarande regeringen har SMF-politiken fått ännu mer utrymme i linje med de nya strategiska mål som presenterats i regeringens nationella huvudstrategi “Creative Economy”. Ur den rika flora av SMF-stöd i Sydkorea så finns en relativt ny trend i SMF-politiken i dels att förbättra förutsättningarna för medelstora företag allmänt och särskilt de som närmar sig gränsen att klassificeras som stort företag. Beteckningen ”högpresterande” SMF antyder att de tydligt står ut med avseende på främst lönsamhet och exportframgångar. Ett av de större aktiva programmen inriktade på högpresterande SMF är ”World Class 300”, som syftar till att stödja små och medelstora företag, inom både traditionell och ny industri, som har visat teknikinnovationsförmåga och potential för global tillväxt. ”The Hidden Champion Initiative” är ett annat exempel på program, detta med syfte att stimulera fram 100 sydkoreanska ”Hidden Champions” inom en 10-årsperiod. Vissa påstår att de statliga stöden till SMFs har varit så omfattande att företag helt enkelt inte vill växa till den grad att de inte längre klassificeras som SMF, vilket gett det namnet Peter Pan-syndromet.

I USA finns det i dagsläget på grund av det låsta politiska läget relativt få nyligen sjösatta, större offentliga initiativ för att hjälpa tillväxten av företag i USA, åtminstone på federal nivå. De flesta sådana åtgärder formulerades före 2010. Det viktigaste amerikanska policypaketet för företagstillväxt ’the Startup America Act’ där insatser bl a finns för investeringar i underprivilegierade geografiska områden, motfinansiering för högriskinvesteringar i riskbenägen FoU-verksamhet i företag, förenkla för crowd funding, entreprenörskapsutbildningar i gymnasier och universitet, mentorskapsprogram för nya företagare inom miljötekniksektorn. Policypaketet innefattar också åtgärder för att minska visumhinder för inkommande entreprenörer, reducera studielånsbördan för entreprenörer, processa patentansökningar snabbare, få federala forskningsmyndigheter att snabbare kommersialisera forskningsresultat skapa regionala innovationsklusters, open access data inom medicinsk- och hälsoforskning likväl som miljöteknik sektorn.

I Kina som försöker ställa om till en ny tillväxtmodell, betraktas numera stödet till mikro, små och medelstora (MSMF) snabbväxande, innovativa företag som en nyckel till ledande positioner inom högteknologiska och strategiskt viktiga sektorer. Stöden delas in i två huvudgrupper varav ett avser generella stöd för samtliga MSMF och där det andra riktar sig speciellt mot forskningsintensiva, innovativa och snabbväxande MSMF. Eftersom politiken i Kina dikteras på central nivå så är emellertid genomförandet i stor utsträckning delegerat till lägre administrativa nivåer, från provins till distriktsnivå. Regionerna där politiken implementeras skiljer sig betydligt avseende ekonomisk utveckling vilket påverkar utfallet och effekten av politiken. Ett mer decentraliserat system där lokala myndigheter ges större inflytande tycks ha bidragit till ett bättre resultat för satsningarna på MSMF, speciellt gällande identifieringen av företag med hög innovationspotential. Den starkt decentraliserade beslutsprocessen innebär omfattande lokala variationer i stödens utformning och de krav som följer dessa. Uppfinningsrikedomen är stor.

Brasiliens innovationsstrategi faller under större statliga program som för samman gammaldags industripolitik, med lång tradition av stort statligt ingripande i ekonomin, och ett mindre men mer innovativt tillvägagångssätt. En särskild plan för att främja innovation vid företag presenterades 2013 – Plano Inova Empresa med fyra typer av program: a) ekonomiska subventioner till företag, b) finansiering till projekt som tagits fram gemensamt av företag och forskningsinstitutioner, c) direkta investeringar i teknikföretag, och d) krediter till innovativa företag. Programmet prioriterar sju sektorer: jordbruksindustri, energi, olja och gas, hälsa, rymd/luftfart och försvar, IKT samt miljöteknik. TECNOVA – ett program som ska tillhandahålla finansiering för snabb tillväxt av mikroorganisationer och småföretag, med fokus på innovation med specifika mål för varje brasiliansk delstat. Decentraliserade INOVACRED ger subventionerade krediter för att stödja innovation eller förbättringar inom företag. Riskkapitalförsörjning via INOVAR, med tre viktiga initiativ: a) Internetportal för riskkapital, b) Venture-forum, som ger innovativa företag möjlighet att presentera sina produkter/tjänster för potentiella investerare, och c) Inovar-inkubatorn för riskkapital. Trots alla dessa initiativ är vägen mot en kunskapsbaserad ekonomi fortfarande lång för Brasilien.

Nederländerna satsar på att underlätta företagande med hjälp av bland annat förenklade regelverk och skattesänkningar, tillgång till kunskapsinfrastrukturer men även underlätta finansiering för nystartade företag. Också kraftiga satsningar på forskning och utveckling är ett viktigt medel för att stärka företagens tillväxt. Långsiktigt har regeringen satt upp som mål att senast år 2020 bli en av de fem främsta kunskapsbaserade ekonomierna i världen och att öka de nationella investeringarna i forskning och utveckling till 2,5 procent av BNP. På kortare sikt satsar regeringen på att sätta samman ett konsortium av privata och offentliga aktörer som redan till 2015 ska investera sammanlagt 500 miljoner euro (cirka 4,5 miljarder kronor) i forskning och innovation.

Spanien införde vid årsskiftet skattelättnader för företag som ökar sin investering i FoI, men också andra skatteincitament för att göra det mer attraktivt att investera i små och medelstora företag. I september förra året trädde en rad spanska skattereformer i kraft som i första hand syftar till att öka investering i SMF samt att göra det mer attraktivt för företag att investera i FoI. Lag 14/2013 är ett tillägg till den spanska ”Patent Box” regimen, från 2008 som tillåter skatteavdrag för inkomster som kommer från särskilda aktiviteter kopplade till IP-rättigheter. Hela 60 procent av företags intäkter från patentrelaterade aktiviteter är nu skattefria (som andel av nettoinkomsten).

Avslutningsvis konstateras att innovationspolitiken i de studerande länderna är relativt kreativ för att stödja snabbväxande, innovativa företag. Det finns ingen etablerad best practice för länder att följa varför man experimenterar sig fram genom att kombinera nytt och gammalt i en ny policymix. Ett nygammalt instrument som blir allt vanligare igen, framförallt i Sydkorea och Kina, efter att ha varit utdömt under några decennier är att försöka välja framtida vinnare. I dessa länder försöker man hitta nästa generations storföretag och framtidsbranscher, och rikta stöd och stimulansåtgärder mot dem. Andra insatser är av generellare natur, bland annat genom att skapa gynnsamma ramvillkor, andra gånger genom att ge fördelar för inhemska företag, exempelvis offentlig upphandling i Kina och Brasilien. Viktigt att poängtera är att omvärldsanalysen främst har haft som fokus att se på vad regeringen gör för att stödja innovativa, snabba företag i tillväxtfasen, vad som inte har studerats är vad länderna gör för att attrahera utländska företag och talanger, en annan stark trend som Tillväxtanalys ser är under uppsegling.

Titel
Hänt i världen hösten 2014 – innovation och näringslivsutveckling

Serienummer
Svar direkt 2014:15

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportenPDF