Publicerad 26 september 2014

Hänt i världen hösten 2014

– livsvetenskaper och hälso- och sjukvård

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Diskussion och analys

Den ökande förekomsten av antimikrobiell resistans (AMR), inklusive antibiotikaresistens, är en av de största långsiktiga utmaningarna för människors och djurs hälsa världen över. Motåtgärderna innehåller många komponenter och utmaningar inklusive att:

  • reducera överförskrivningen av antibiotika,
  • motverka onödig preventiv användning av antibiotika i djur,
  • förbättra processer för prevention och kontroll av infektioner,
  • förbättra rapportering om resistensfall samt uppbyggnaden av databaser,
  • förbättra tillgång till data för forskning, kontroll och andra åtgärder,
  • förbättra utbildning av vårdpersonal samt allmänheten,
  • utveckla av nya läkemedel, behandlingar och diagnosmetoder och
  • stärka internationellt samarbete.

I samtliga länder som beskrivs här finns en medvetenhet om problemen. Samtidigt finns i vissa länder, som Brasilien och Indien, andra kostsamma hälsoproblem som överskuggar AMR-problemen i vardagen. De flesta av länderna har implementerat rapporteringssystem för resistenta infektioner men dessa är inte alltid obligatoriska, vilket gör att de är av begränsad nytta. Många har också upplysningskampanjer och gör utbildningssatsningar riktade mot såväl personal i vårdsektorn, som allmänheten.

Ett av de största problemen i sammanhanget är att relativt få nya antibiotika har utvecklats under senare år, samt att det finns ett stort behov av förbättrade diagnostiska metoder. En bidragande orsak till detta är bristen på incitament för kommersiell utveckling av nya antibiotika beroende på faktorer som att:

  • nya antibiotika i första hand ska användas som sistahandsalternativ och för korta behandlingar,
  • antibiotika kan ha kort terapeutisk livslängd till följd av ny resistensutveckling,
  • suboptimala regelverk för läkemedelsutveckling och kliniska prövningar, som inte gynnar snabb utveckling av samhällskritiska läkemedel.

De metoder som används, eller diskuteras, för att stimulera framtagandet av ny antibiotika inkluderar bland annat reformer av regelverken för läkemedelsgodkännanden, och USA har förlängt läkemedelstillverkarnas exklusivitet med fem år för antibiotika som kan behandla allvarliga bakterieinfektioner. Dessutom krävs sannolikt accelererade processer för kliniska prövningar av viktiga antibiotika. Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, kan numera vara något mer flexibelt med de regulatoriska krav som ställs på ny antibiotika.

Ökad offentlig forskningsfinansiering, och olika pris, kan, som föreslås i USA, användas för att stimulera utvecklingen av nya diagnostiska metoder och läkemedel. Dessutom anses, i bland annat USA, Japan och Storbritannien, offentligt-privata partnerskap vara bra för att snabba på utvecklingen. I Japan används exempelvis sådana för att utveckla nya terapier för infektionssjukdomar i utvecklingsländer, och i USA har den federala myndigheten Biomedical Advanced Research and Development Authority (BARDA) ingått en strategisk allians med GlaxoSmithKline (GSK). BARDA stöttar även andra läkemedelsbolag i deras arbete med att ta fram nya antibiotika. Läkemedel som tagits fram genom samarbetet får säljas av bolaget kommersiellt, men ska också tillgängliggöras vid eventuella kriser.

Även kinesiska ansträngningar är av intresse och antibiotikaforskning utgör en del av landets så kallade megaprojekt för läkemedelsutveckling. Landet riktar mer forskningsmedel mot området än tidigare och använder sig dessutom av gemensamma forskningsplattformar för företag, universitet och institut.

Prissättning av nya samhällskritiska läkemedel och diagnostiska metoder är ett komplext problem. En brittisk rapport framhåller exempelvis att sjukvården mycket väl kan ge potentiellt onödiga behandlingar med bredspektrumantibiotika istället för att använda en nytt dyrare diagnostiskt verktyg. Detta kan vara kortsiktigt ekonomiskt fördelaktigt men torde vara långsiktigt negativt. Eftersom nya antibiotika bör användas sparsamt är det dessutom sannolikt viktigt att hitta prissättningsmetoder, internationellt, som gör antibiotika-utveckling intressant men som inte belönar volymförsäljning.

Storbritannien formulerade under 2013 en strategi för att möta AMR, och under 2014 har en utredning tillsatts som ska diskutera de ekonomiska förutsättningarna relaterade till området. I USA undertecknade presidenten nyligen ett dekret med ett flertal direktiv ämnade att begränsa ökningen av antibiotikaresistenta bakterier. Detta skedde samtidigt som två federala rapporter gällande antibiotikaresistens offentliggjordes: en nationell strategi mot antibiotikaresistenta bakterier och en rapport från presidentens vetenskapliga råd PCAST, President’s Council of Advisors on Science and Technology. Dessa rapporter kommer att diskuteras vidare i en separat rapport från Tillväxtanalys.

Problematiken runt antimikrobiell resistens är internationell och globala lösningar måste därför hittas för att lösa de mångfacetterade problemen. Detta är en synnerligen komplex utmaning givet heterogeniteten mellan länder och de hälsoutmaningar de står inför. Sverige är sedan ett flertal år pådrivande i att hitta lösningar, och var exempelvis initiativtagare till TATFAR-avtalet (Transatlantic Task Force on Antimicrobial Resistance) mellan USA och EU 2009.

Titel
Hänt i världen hösten 2014 – livsvetenskaper och hälso- och sjukvård

Serienummer
Svar direkt 2014:16

Diarienummer
2014/107

Ladda ner rapportenPDF