Publicerad 10 oktober 2014

Ett Brasilien i förändring

– möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Arvet från den tidigare import-substitutionspolitiken är fortfarande påtaglig i Brasiliens agerande som internationell handels- och samarbetspartner. Det medför att ”technology upgrading” i första hand förväntas ske genom att utveckla nationella värdekedjor på en växande intern marknad.

Denna process understöds i de internationella relationerna genom höga importtullar samt olika krav på lokalproducerat innehåll. För internationella motparter är det därför ibland svårt att tillmötesgå Brasiliens krav då omfattande tekniköverföring efterfrågas samtidigt som policydialogen länderna emellan kretsar kring innovation, vilket medför att motparten har svårt att se handelsdimensionen som Brasilien för in i vad andra länder uppfattar som en innovationsdiskussion.

Rapporten identifierar några av de orsaker som medför att Brasilien och Sverige talar förbi varandra. I Brasiliens fall handlar det i huvudsak om att diversifiera en redan haltande ekonomi, för att på så sätt undvika den sårbarhet som följer av ökad råvaruexport. Detta sker i sin tur i ljuset av: bristande infrastruktur; allmänt låg innovationsgrad; brist på humankapital och utbildad arbetskraft; samt omfattande byråkrati och administrativ ineffektivitet.

I just fallet relationen Sverige–Brasilien är en möjlig anledning att denna dialog haltar något då det finns väsentliga skillnader i den svenska och brasilianska synen på innovation. Dessa bottnar till stor del i avgörande skillnader i våra respektive samhälleliga utmaningar.

Den brasilianska innovationspolitiken syftar till att: 1) vinna spetskompetens inom det man betraktar som strategiska framtidsområden; samt 2) snabbt skapa volym för industriell produktion. I praktiken sker den, till skillnad från Sverige, också genom ett stort inslag av statlig styrning.

Resultatet är att man från brasilianskt håll har en annan syn på innovation än Sverige och svenska motparter. Något förenklat kan man hävda att Brasilien talar primärt om handel med innovations-/tekniköverföringsinslag av stor skala samtidigt som Sverige talar om samarbeten kring forskning, innovation och utbildning i mindre skala. Mycket tyder dock på att relationen mellan Sverige och Brasilien just nu befinner sig i ett formativt skede för framtida samarbete. Den enskilt största förklaringen till detta är utan tvekan JAS Gripen-affären som inte bara ökar möjligheten till utvidgat samarbete inom försvarsområdet, utan även skapar förutsättningar för ett utökat innovations- och industrisamarbete också inom andra områden. I praktiken kan därmed JAS Gripen bli den katalysator och plattform som knyter ihop redan pågående aktiviteter inom ramen för: 1) det bilaterala innovations-samarbetet; 2) redan existerande industriprojekt; samt 3) olika ”autonoma”/fristående initiativ.

Givet den breda och historiskt starka kontaktytan mellan Brasilien och Sverige finns det potential till samordningsvinster givet att ett par faktorer beaktas. För det första måste vi internt diskutera vad denna nya relation mellan Sverige och Brasilien kan innehålla. Vad öppnar det för nya samarbetsmöjligheter, såväl institutionellt som sektoriellt? Vidare måste svenska aktörer i betydligt högre grad än tidigare förstå de brasilianska utmaningarna och prioriteringarna. Endast på detta kan Sverige sätta ihop ett nationellt erbjudande som är intressant för båda parter.

Den huvudsakliga poängen är dock att denna nya relation med Brasilien endast kan utformas tillsammans med våra brasilianska partners. Endast genom nära dialoger och större ömsesidig förståelse kommer Sverige att kunna ta tillvara på de möjligheter som ligger i potten. Förutsättningarna är dock goda med ett flertal initiativ på olika nivåer som, om vi lyckas knyta ihop dem, kan leda oss ”från ett innovationsdrivet samarbete till industrisamarbete baserat på innovation”.

Titel
Ett Brasilien i förändring – möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Serienummer
Svar direkt 2014:22

Diarienummer
2014/248

Ladda ner rapportenPDF