Publicerad 10 oktober 2014

Japan

– möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Japan är ett land som efter decennier av stagnation på senare tid visat stor förändringsvilja, inte minst från politiskt håll. Det finns med andra ord goda argument för att omvärdera Japan som ekonomisk samarbetspartner. Det nödvändiga politiska ledarskapet för förändring har kommit med den nuvarande premiärministern Abe som visat stor beslutsamhet att driva och genomföra nödvändiga strukturreformer.

Det är just genomförandekraften som nu, snart två år efter Abes tillträde, prövas och ifrågasätts. Experterna är oense om Abe, vars ekonomiska politik har fått namnet ”abenomics”, kommer att lyckas eller ej, men faktum kvarstår att åtgärder som innefattar genomgripande förändringar som utmanar såväl kultur och tradition som maktstrukturer är under implementering.

Den 24 juni i år tog Japans parlament beslut om strukturreformer som utgör “den tredje pilen” i premiärminister Abes satsning för att öppna upp och få fart på tillväxten i Japan. Den allmänna uppfattningen är att de två första ”pilarna” – med inflationsmål och stimulanspaket – har varit framgångsrika, men lite för enkla och kortsiktiga medel för att få fart på ekonomin.

Det viktigaste nya inslaget i Japans inslagna väg framåt från politiskt håll handlar om att öppna och avreglera ekonomin, samt att göra Japans invånare beredda att möta utmaningarna och möjligheterna som globaliseringen ger. Än så länge går det, om än sakta, framåt i utstakad riktning. Inriktningen ligger fast att bejaka globaliseringen och öppna ekonomin ännu mer mot utlandet. Man är medveten om svagheten när det gäller innovation och nationellt- och internationellt forskningsutbyte, och förstår vikten av att söka tvärsektoriella lösningar och undvika silostruktur. Sökandet efter internationellt utbyte och avregleringar för att skapa en öppen ekonomi är otvivelaktigt intressantast för Sverige och torde ge goda möjligheter i gränslandet mellan innovation och handel.

Pågående avregleringar gäller såväl arbetsmarknaden och de allmänna villkoren för företagande, som specifika sektorer t.ex. energi-, hälso-och sjukvårds-, jordbrukssektorerna. Japans ledning vill med andra ord vända landets utmaningar till möjligheter att skapa nya tillväxtmotorer för landet.

Den nya öppenheten för ekonomiskt och kompetensmässigt utbyte är något som organisationerna på Sveriges Ambassad i Tokyo märker av. Det finns redan idag många exempel på utbyte mellan japanska och svenska forskargrupper och universitet, ofta beskrivet på ett mycket positivt sätt från de inblandade. Svenska företag som etablerat sig i Japan växer mer än marknaden här, enligt uppgift från Business Sweden, vilket måste tolkas som att svenska företag är uppskattade och har rätt produkter för att möta behoven som Japan har. Livsvetenskaper och medicinteknik, ICT och industriteknik är områden där svenska företag är etablerade och gott samarbete finns. Japans utmaningar kring energi- och naturresurshantering kan säkerligen innebära möjligheter för svenska aktörer inom exempelvis energiområdet, skogsbruk, återvinning, både på policy- och företagsnivå. Som nämnts tidigare har Japan och Abe uppmärksammat landets små och medelstora företags dåliga uppkoppling mot omvärlden, i termer av export och internationella samarbeten. Här kan Sveriges anseende som innovationsnation, som är högt och fortsatt intressant för Japan, vara en tillgång, inte minst för mindre svenska kunskapsföretag som vill etablera sig på den japanska marknaden. För politikområden som hållbar utveckling, välfärd och jämställdhet finns etablerade relationer och stort intresse, och förtroende, för Sverige från japansk regering och myndigheter. Japans ökande medvetenhet kring demografiska utmaningar, och det faktum att frågorna sätts i centrum av den nuvarande regeringen, innebär möjligheter för Sverige att utveckla såväl samarbete som affärer inom områdena.

Det ska dock påpekas att de positiva vittnesmålen från svenska aktörer i Japan gäller företag och forskare som haft tålamod och ansträngt sig för att bygga upp goda relationer med de japanska intressenterna. En satsning på att stärka samarbetet mellan Japan och Sverige behöver därför vara just en satsning, med långsiktig och engagerat perspektiv.


Titel
Japan – möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Serienummer
Svar direkt 2014:20

Diarienummer
2014/248

Ladda ner rapportenPDF