Publicerad 10 november 2014

Kina

– möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Kina är en av världens största ekonomier och en viktig handelspartner för både Europeiska Unionen (EU) och Sverige. Sedan Kinas inträde i Världshandels­organisationen (WTO) i december 2001 har integrationen med omvärlden ökat kraftigt vilket bidragit till ökade handels- och investeringsflöden. Parallellt med detta söker Kina en tydligare roll inom internationell politik, någonting som hittills präglats av en viss osäkerhet.

Stora och svårlösta problem återstår. Dessa finner till stor del sin grund i de betydande utmaningar Kina möter inrikes. Att det fanns problem med den kinesiska tillväxtmodellen började visa sig på allvar för 10–15 år sedan. Problemen har bland annat tagit formen av överinvesteringar, överkapacitet, ineffektiv resursallokering, låg produktivitet, snabbt stigande offentlig skuldsättning, omfattande miljöförstöring och korruption. Kinas hantering av finanskrisen byggde på kraftfulla finansiella stimulanser framför nödvändiga strukturreformer och bidrog på så vis till att förstärka snarare än att minska de strukturella problemen. Situationen är idag på många håll akut.

Problematiken har uppmärksammats på central nivå och för att hantera utmaningarna finns en omfattande ekonomisk reformplan. Regeringen tar krafttag för att styra bort från de kvantitativa mål som gällde under perioden 1979 till 2013. Från 2014 är det istället kvalitativa mål som står i centrum. För att nå dit krävs stora förändringar i den ekonomiska politiken. Målet är ett effektivt resursutnyttjande och kvalitet i produktionen av varor och tjänster. Individen ska sättas i centrum för utvecklingen. Med detta följer en uppgradering av industrin och målet är att kunskapsintensiva sektorer ska bidra med minst 60 procent av tillväxten i BNP år 2020. Tjugofem år senare, 2045, ska Kina vara världsledande inom kunskapsintensiv produktion.

Inte minst vill Kina ta större plats i globala värdekedjor där arbetsintensiv tillverkningsindustri ska ersättas av processer med större värdepåslag. Det här ska göra Kina till en så kallad ledare/koordinator av globala värdekedjor, en position som många svenska företag i dagsläget innehar. Kärnan i ekonomin ska bestå av ett antal framförallt statligt kontrollerade företag, så kallade ”National Champions”, understödda av centralregeringen genom olika former av direkt och indirekt stöd. Denna målsättning har förtydligats efter det senaste ledarskapsskiftet och fick stort utrymme under såväl tredje plenum i november 2013 som Nationella Folkkongressen i mars 2014.

Strategin är långt ifrån oproblematisk. En stark statlig inblandning på marknaden och en industripolitik med nationalistiska förtecken riskerar skapa en ojämn spelplan där det blir svårt att agera enskilt för svenska aktörer i Kina. Detta spiller över på svenska myndigheters arbete i Kina. För svenskt vidkommande är det därför extra viktigt att beakta ett antal ramvillkor, där politiken kan spela en roll i Sverige – Kina relationen:

Gränsen mellan privat och offentlig ekonomi är otydlig. Omfattande reformer till trots har det offentliga stort inflytande över näringslivet. Detta sker både genom statliga företag såväl som genom en stark integrering mellan myndigheter och privata företag. En problematisk effekt av detta är avsaknad av subsidiaritetsprincipen. Det är långt ifrån alltid som marknaden tillåts avgöra vilka företag som ska bli framgångsrika. Detta rimmar illa med den högteknologiska, innovativa ekonomi Kina eftersträvar.

Kvalitet vs kortsiktiga finansiella prioriteringar. Utländska företag möts i Kina av en påtaglig kortsiktighet i investeringsbeslut. Högre kostnader för avancerad teknologi och smarta tjänster med lång livslängd och hög produktivitet nedprioriteras framför investeringar med lägre initial kostnad. Det här gäller såväl statliga som privata företag och offentlig förvaltning.

Kina är en decentraliserad ekonomi. En stor del av Kinas utmaningar hanteras på lokal nivå och där fattas också många av investeringsbesluten. Detta öppnar för stora skillnader i politik och genomförande mellan olika städer och regioner. Detta gäller även Forskning och Utveckling (FoU) där drygt 80 procent av statens utgifter för FoU går till institutioner på regional eller lokal nivå. Med ett politiskt tryck centralt och från provinsregeringar att öka andelen kunskapsintensiva företag och öka utgifterna för FoU skapas incitament på lokal nivå att hitta egna lösningar.

Oron ökar bland utländska företag. Politiker och intresseorganisationer i länder utanför Kina noterar framväxten av en ny sorts industripolitik som ställer allt högre krav på utländska företag. Utländska företag tvingas till svåra beslut om att acceptera hårda krav på tekniköverföring och anpassning till nationella standarder och så vidare vilket ofta är en förutsättning för marknadstillträde. Ett stort utbud av fördelaktiga regler och förordningar erbjuds också, flera av dessa fördelar är dock direkt kopplade till vetenskaps- och industriparker samt till i förväg definierade och avgränsade kluster. Den ekonomiska politiken ger sig även uttryck i begränsat marknadstillträde inom flera sektorer för utländska (och därmed också svenska) företag i Kina. Samtidigt är samma sektorer i Europa öppna för kinesiska investeringar. Detta är en politik på kollisionskurs med kraven om ökad öppenhet, lika villkor och färre exporthinder länder emellan.

Nyligen publicerade undersökningar av Europeiska Handelskammaren i Kina och U.S. Chamber of Commerce ger vid handen att den förda politiken alltjämt är diskriminerande mot utländskt ägda företag. Flera faktorer påverkar, men svårigheter som nämns är att på lika villkor delta i offentlig upphandling vilket bland annat försvåras genom krav på domesticering av verksamheter, komplicerade processer och brister i transparens och uppföljning. Till detta kommer krav på anpassning till kinesiska produktstandarder, svårgenomtränglig konkurrenslagstiftning, brister i patentlagstiftning, lagen om konkurrens och nationell ekonomisk säkerhet och så vidare.

Från svenskt håll finns stor anledning att följa det kinesiska reformarbetet. Lyckas Kina på lång sikt etablera sig som ett övre medelinkomstland blir landet världens största marknad för varor och tjänster. Redan idag finns dock stor potential för utökat handelsutbyte med Kina. Inom en rad prioriterade reformområden har svenska aktörer kunskap som är högintressant för Kina. Det är innovativa och högkvalitativa produkter som är grunden för Kinas intresse för Sverige. Den ojämna spelplan som möter svenska aktörer i Kina ökar behovet av aktiva åtgärder från svenska myndigheter och departement. Detta för att skapa förutsättningar för att bygga vidare på ett redan betydande utbyte och skapa nya och mer omfattande industrisamarbeten baserade på forskning, utveckling och innovation.

Svenska aktörer konkurrerar samtidigt inte bara med kinesiska aktörer på en oerhört komplex kinesisk marknad utan i lika stor utsträckning med ett antal länder utanför Kina – om Kina. Ett lyckat svenskt innovations-, investerings- och exportfrämjande är beroende av en tydlig strategi som hanterar de utmaningar som diskuterats ovan och i rapporten.

Titel
Kina – möjligheter för Sverige i gränslandet mellan handel och innovation

Serienummer
Svar direkt 2014:18

Diarienummer
2014/248

Ladda ner rapportenPDF