Publicerad 10 mars 2015

Hänt i världen våren 2015

–  forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

I den senaste propositionen för forsknings- och innovationspolitikens inriktning lyftes det fram att det svenska systemet för forskningsfinansiering inte har gynnat långsiktigt risktagande i forskningsprojekt. Finansieringsperioderna har, i många fall, varit korta och misslyckanden har riskerat att missgynna forskares fortsatta karriärer. Den här problematiken är inte unik för Sverige och i det här numret av Hänt i världen belyser vi hur man i andra länder har utformat forsknings- och innovationspolitiken för att främja den här typen av forskning. Vår globala utblick visar att främjandet av forskning med hög risk och stor potential är på den politiska agendan i alla våra bevakningsländer. Det verkar råda en samsyn i länderna att den här typen av projekt, och satsningar för att främja talanger och toppforskare, blir allt viktigare för att skapa en hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt ser vi att förutsättningarna för den här typen av forsknings- och innovationsprojekt skiljer sig mellan länderna och att insatserna tar olika form.

USA har under en lång tid varit världsledande inom alla satsningar på forskning och utveckling och redan 2007 kom ett förslag att staten skulle öronmärka tre procent av sin forskningsbudget för forskning med hög risk och stor potential. Framför allt har man debatterat ökade satsningar på grundforskning. Argumenten har varit att grundforskning i världsklass lockar toppforskare från hela världen och att satsningar på den här typen av forskning, trots vissa misslyckanden (eller tack vare dessa misslyckanden), kommer att betala sig i form av banbrytande innovationer. Det finns idag en rad initiativ i USA, på både federal och mer lokal nivå, som främjar forskning med hög risk och stor potential.

Kina beskrivs ofta som den viktigaste nya aktören i forskningsvärlden. Hittills har Kina dock främst fokuserat på tillämpad forskning och 2013 gick endast 4,6 procent av landets forskningsanslag till grundforskning. Det här har börjat beskrivas som ett problem då Kinas ledning upplever att forsknings- och innovationssystemet inte ger önskad utväxling och i den senaste folkkongressen ökades anslagen för grundforskning. Samtidigt finns det i Kina en rad kulturella och institutionella barriärer som begränsar möjligheterna att stimulera forskningsprojekt med hög risk och stor potential.

I den indiska debatten lyfts det ofta fram att landet satsar för lite på forskning och utveckling och hittills har satsningarna på forskning med hög risk och stor potential varit relativt få. Regeringen Modi förefaller dock lägga vikt vid den här frågan och det finns en ambition om att etablera strukturer, mekanismer och internationella samarbeten som bättre främjar den här typen av forskning. Samtidigt bedrivs det redan, inom specifika områden, nyskapande forskning i Indien, bland annat inom rymd- och kärnenergiforskning.

Nederländerna och Danmark har i många avseenden liknande förutsättningar som Sverige för att finansiera och genomföra forskning. Samtidigt har dessa länder sedan början av 2000-talet presterat bättre än Sverige, sett till bland annat antalet citerade artiklar. Några insatser man gjort i dessa länder, utöver omfattande forskningssatsningar, är bland annat konsolideringar av forskningsfinansiärer för att förenkla systemen, fokuserade satsningar på områden med hög relevans för näringslivet samt en kontinuerlig utveckling av metoderna för att utvärdera forskningen. Vidare har systemen i dessa länder utformats så att många forskare tagit del av medel från det europeiska forskningsrådet, riktade mot forskning med hög risk och stor potential. Ett annat sätt att främja forskning med hög risk och stor potential i dessa länder har varit särskilda satsningar mot unga talanger och toppforskare.

Japan har satt som mål att år 2018 vara världens mest innovativa land och man har genomfört en rad omorganiseringar inom regeringskansliet för att nå detta mål. I kapitlet om Japan ger vi en inblick i ett av Japans med prestigefyllda innovationsprogram, ImPACT. Programmet består av tolv stycken delprogram som leds av noggrant utvalda programledare. Kapitlet ger en detaljerad beskrivning av hur programmet organiseras och styrs samt hur man hanterar ansökningar, urval och uppföljning. Några av framgångsfaktorerna för programmet anses vara valet av programledare, konstellationen av deltagare i delprogrammen samt en kontinuerlig och öppen dialog inom programmet.

Även Sydkorea är ett land med höga ambitioner vad gäller forsknings- och innovationssatsningar och för 2015 ökar man statens budget för forskning och utveckling med 5,9 procent. Samtidigt finns det ett växande kritik mot den förhållandevis låga utväxlingen på de ökande forskningsanslagen. Den kanske främsta utmaningen för Sydkorea, på samma sätt som för Kina, är en samhällskultur som karaktäriseras av lågt risktagande. För att främja forskning med hög risk och stor potential vill regeringen bland annat öronmärka medel för den här typen av forskning och lägga större vikt vid utvärderingskriterier som främjar utmanande och kreativ forskning.

I Brasilien, på samma sätt som i Indien, pågår ett arbete med att stärka landets struktur för finansiering av forskning med hög risk och stor potential. Samtidigt som landet har en ökande forskningsproduktion har man svårt att omsätta forskningsresultat till banbrytande innovationer. En viktig del i den brasilianska forsknings- och innovationspolitiken är att främja investeringar från det privata näringslivet. Det här gör man bland annat genom att företag får göra avdrag för forskningsinvesteringar på skatten. Det pågår även ett omfattande arbete med att ta fram etiska riktlinjer för samverkan mellan staten, akademin och näringslivet.


Titel
Hänt i världen våren 2015 –  forsknings-, innovations- och utbildningspolitik

Serienummer
Svar direkt 2015:06

Diarienummer
2015/067

Ladda ner rapportenPDF