Publicerad 10 mars 2015

Hänt i världen våren 2015

–  innovation och näringslivsutveckling

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

I Sverige och större delen av västvärlden finns en debatt kring nyindustrialisering och återindustrialisering. Den omfattande utflyttningen av industrin från högkostnadsländer till länder med lägre kostnader för tillverkning av produkter har medfört förändringar i företagens värdekedjor. Medan de utvecklade länderna klättrat uppåt i värdekedjorna och ökat sitt välstånd har lågkostnadsländer kunnat utveckla sin industri för att bli konkurrenskraftiga och kunna ta nästa steg. Transformeringen av industrin har till exempel gett upphov till att vissa kompetenser har blivit mindre attraktiva på arbetsmarknaden, något som är en politisk utmaning att försöka lösa. Den har också medfört att fler och andra branscher bidrar till tillväxten än tidigare.

I denna Hänt i världen studeras hur länderna Indien, Kina, Japan, Sydkorea, Brasilien och USA satsar för att utveckla sin tillverknings­industri. Länderna har skilda utgångslägen för detta. Indien är exempelvis mitt i en industrialiseringsfas och försöker förändra sina förutsättningar för tillverkningsindustrin. Vägledande för den indiska industripolitiken är att prioritera arbetsintensiv tillverkning för att på så vis skapa sysselsättning åt en så stor del av befolkningen som möjligt. Kina börjar få konkurrens som lågkostnadsland från andra asiatiska länder och rör sig mot att komma upp i värdekedjan genom en uppgradering av befintlig tillverkningsindustri och servicesektor, parallellt med att nya näringar med högre värdeinnehåll utvecklas. Brasilien brottas med en för tidig deindustrialisering som ett decennium av statligt stöd och näringslivspolitiska åtgärder inte kunnat hejda. Den nuvarande planen, ”Bigger Brazil Plan”, sattes i verket 2011 och avser främja kompetensutvecklingen inom teknik- och produktionsområdet samt stärka värdekedjorna inom landet. Sydkorea, med en stor exporterande tillverkningsindustri, satsar på att modernisera de mindre företagens tillverkning, något som kan ses som en satsning på befintliga styrkor inför framtiden, snarare än som ett behov av återindustrialisering. Japans politiska ledning avser att åter expandera jobben inom tillverkningsindustrin. Insatserna riktas mot FoU, internationell affärsutveckling och kompetenshöjande insatser. I USA riktas debatten mot ”50 advanced industries” bestående av främst tillverkningsföretag. Utmaningarna för att framtidssäkra dessa ligger i att höja ett alltför lågt offentligt FoU-stöd och säkra kompetensförsörjningen inom de så kallade STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, and Math).

Det är inte bara i Sverige som fokus på nyindustrialisering och en vitalisering av tillverkningsindustrin är aktuell. Ländernas strategier och satsningar ser olika ut, men målen är ofta desamma; att behålla, utveckla och förankra konkurrenskraftig tillverkningsindustri. Anledningarna till detta kan vara flera, exempelvis för att ha ett diversifierat näringsliv för att jämna ut konjunktursvängningar, för fler arbetstillfällen och som grund för andra branscher att utvecklas, korskopplas och samspela med.

I Indien har regeringen som ambition att väsentligt öka tillverknings­industrins bidrag till BNP och dess roll som jobbskapare. Kampanjen ”Make in India” prioriterar 25 näringar. Parallellt satsas det på att bygga ut den fysiska och digitala infrastrukturen för att främja etableringen av arbetsintensiv tillverkningsindustri. Ett återkommande tema är att forskning, utveckling och produktion bör ske i Indien i så stor omfattning som möjligt. Satsningar på stora industrikorridorer är tänkta att skapa miljontals arbetstillfällen. Den planerade industrikorridoren mellan städerna Mumbai och Bangalore är tänkt att medföra investeringar på totalt SEK 400 miljarder och leda till 2,5 miljoner arbetstillfällen. Det finns även satsningar på Särskilda Ekonomiska Zoner (SEZ) för vilka staten gett olika ekonomiska incitament för att främja tillverkning, investeringar och sysselsättning.

Under 2000-talet har Brasilien uppfattats som en löftesrik tillväxt­ekonomi. Landet har dock gått igenom en tidig avindustrialisering som ett decennium av statligt stöd och näringslivspolitiska åtgärder inte kunnat hejda. Ett antal satsningar avslutades 2014 och byggde på traditionella strategier för att ”plocka vinnare”, starkt krav på lokalt innehåll och att utveckla fullständiga produktionskedjor i landet. Flaggskeppet var Petrobras som nu befinner sig i centrum av en enorm korruptionsskandal. Den nuvarande planen, ”Bigger Brazil Plan” omfattar horisontella åtgärder för att förbättra kreditmöjligheterna, kompetensutveckling, hållbar produktion och handelsskyddsåtgärder. I planen finns också sektoriella satsningar för att klassificera värdekedjor utifrån deras förmåga att generera positiva externa effekter. Ministern för utveckling, industri och utrikeshandel avser fokusera på fem områden: i) Öka exporten genom exportgarantier. ii) Minska byråkratin. iii) Offentlig utlåning för att stimulera små och medelstora företag att uppgradera maskinparken. iv) Främja institutioner som verkar för innovation. v) Förbättra den offentliga styrningen.

Sydkoreas tillverkningsindustri står för en stor andel av Sydkoreas exportdrivna ekonomi. Staten och industrirepresentanter gör ett ”urval” av nationella framtida tillväxtmotorer. Dessa gynnas genom fördelning av forskningsmedel, avregleringar, och arbetsmarknads- och utbildningspolitiken men även genom skattelättnader och subventionerade elpriser. I tillväxtstrategin Creative Economy, fokuserar Sydkorea bland annat på kommersialisering av forskning inom materialteknik och inbyggd programvara. Strategin riktad till tillverkningsindustrin ”Strategy for Manufacturing Industry’s Innovation 3.0” består av fyra delar: industriell konvergens; kompetenslyft; industrins förutsättningar och utbyggnaden av infrastruktur för innovation; och främjande av expansion utomlands. Konvergens ska ske med landets IT-industri för att utveckla automatisering och digitalisering i mindre företag, men också satsningar för så kallade smarta fabriker. Inom kompetensområdet är en satsning på ungdomspraktikplatser för SMF inom tillverkningsindustrin sjösatt. Strategins åtgärdsprogram bevakas och finslipas av en kommitté bestående av 26 medlemmar från departement och näringslivet.

Japan satsar på tillverkningsindustrin genom uppgradering av små och medelstora företag, och det finns idag en tydlig politisk vilja att åter expandera jobben inom tillverkningsindustrin i Japan. Finansiella stödprogram riktas mot industrin som helhet och slussas in som medel för FoU och internationell affärsutveckling samt främjarinsatser men även genom ett statligt majoritetsägt riskkapitalbolag som investerar och ger statliga garantier. Staten avser även förbättra landets attraktionskraft generellt genom skattesänkningar av bolagsskatten och (åter)etableringssubventioner. Ett exempel på åtgärd är ett program för att skicka affärsspecialister med internationell erfarenhet från stora företag till mindre företag som planerar att göra affärer utomlands. För att säkra tillgången på kompetent arbetskraft för tillverkningsindustrin har den japanska regeringen genom utbildnings­departementet genomfört en expansion av tekniska gymnasier. Två andra exempel är expansion av det befintliga lärlingssystemet inom tillverkningsindustrin, och det så kallade National Trade Skill Test System för att utvärdera och verifiera kompetens inom främst tillverkningsindustrin.

I USA har lägre energipriser och medianinkomster inte lett till något större återflöde av tillverkningsjobb. I USA riktas därför intresset mot ”50 advanced industries”. Dessa, huvudsakligen tillverknings­branscher, har dock stora problem med bland annat svag uppbackning av offentligt FoU-stöd och stora utmaningar kring framtidens kompetensförsörjning inom STEM (Science, Technology, Engineering and Math). För att stödja industrin från federal nivå genomförs ett initiativ kallat National Network for Manufacturing Innovation (NNMI). Initiativet erbjuder såddfinansiering till konsortier som består av universitet, forskningsinstitut och tillverkare för att etablera gemen­samma marknadsfokuserade forskningsinstitut, bland annat inriktade mot lättviktsmaterial.

I Kina fokuserar regeringen på en uppgradering av befintlig industri, utveckling av nya sektorer, och utveckling av stadsnära industri- och kunskapskluster. Till stöd för detta sker ett aktivt arbete med ett stort utbud av fördelaktiga regler och investeringsstöd, av vilka många är kopplade till industriparker samt avgränsade kluster. Investeringar från utländska bolag styrs mot avancerad tillverkningsindustri, högtekno­logi, IT- och finansiella tjänster, grön energiproduktion och smarta städer där man främjar tekniköverföringen till kinesiska bolag. Under senare år främjas även tekniköverföring med satsningar på match­makingaktiviteter mellan kinesiska och utländska företag. Det huvudsakliga erbjudandet handlar dock om tekniköverföring i utbyte mot marknadstillträde.

Titel
Hänt i världen våren 2015 –  innovation och näringslivsutveckling

Serienummer
Svar direkt 2015:04

Diarienummer
2015/067

Ladda ner rapportenPDF