Publicerad 10 mars 2015

Hänt i världen våren 2015

–  livsvetenskaper och hälso- och sjukvård

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Inom folkhälsopolitiken lyfts hälsoupplysning och hälsoinformation ofta fram som två betydelsefulla aktiviteter i det förebyggande hälsoarbetet relaterat till bland annat åldrande befolkningar, ökad prevalens av kroniska sjukdomar, livsstilssjukdomar samt psykisk ohälsa. I många länder vill man med ökad tillgänglighet till hälsoinformation ge medborgarna ökad kontroll och inflytande över sin hälsa. Samtidigt har denna förgrening i politiken i allt större utsträckning gifts samman med innovations- och tillväxtpolitiken då många företag, i olika branscher, satsar på produkter och tjänster inriktade mot förebyggande hälsovård. En särskilt stark näringslivstrend är utvecklingen inom IKT, e-hälsa och mhälsa. I det här numret av Hänt i världen belyser vi hur man i Tillväxtanalys bevakningsländer främjar förebyggande hälsovård genom hälsoupplysningar och hälsoinformation.

Flera av länderna har, under de senaste åren, lanserat landsomfattande strategier och handlingsplaner för preventivt hälsoarbete. I England beskrivs det här som en av de viktigaste insatserna för att minska de skenande kostnaderna för personer med långvariga ohälsotillstånd. En genomgående trend är att man gör riktade insatser mot ohälsotillstånd som beräknas komma att generera stora samhällskostnader. Som exempel tar Kina krafttag för att förebygga kroniska sjukdomar, i Japan har man ett program för att förebygga demens och i Brasilien har man tagit fram en policy för att främja sunda matvanor. En utmaning som såväl USA, Kina och Indien upplever är att engagera och koordinera relevanta aktörer för att nå ut med hälsoinformation och hälsoupplysningar. En annan utmaning är att skapa förutsättningar för näringslivet att vara med och utveckla produkter och tjänster.

Två intressanta exempel från Japan visar på initiativ för att främja näringslivets satsningar inom dessa områden. Genom att erbjuda företag som utvecklar hälsotjänster juridisk rådgivning hoppas staten kunna förenkla samverkan med hälso- och sjukvården och öka innovationstakten. Vidare har regeringen Abe utsett ett antal geografiska områden där avregleringar och skattelättnader ska förenkla för innovationer inom bland annat informatik samt förebyggande och personlig hälsa. Ett tidigt framgångstecken är att Apple annonserat att de kommer att sätta upp ett forsknings- och utvecklingscentrum i ett av dessa subventionerade områden.

I alla bevakningsländerna ses digitala produkter och mobiltelefoner, samt mer utvecklade sätt att använda dessa produkter, som en stor möjlighet att nå ut med hälsoinformation och skapa önskade beteendeförändringar. Den här utvecklingen skapar helt nya förutsättningar för att individanpassa informationskampanjer och stöd i massiv skala. I Indien, där användandet av mobiltelefoner ökat kraftigt, har man tillexempel utvecklat en hälsotjänst som gör att den som ringer kan navigera med knapptryckningar eller med hjälp av rösten, vilket gör att den även kan användas av personer utan läs- och skrivkunnighet. Ett annat intressant exempel från Brasilien visar hur man skapat en webbaserad ”hälsoportal” för äldre. Överlag innebär den digitala revolutionen att staten använder nya kanaler för att nå ut med hälsoinformation. I exempelvis Sydkorea använder sig hälsoministeriet frekvent av sociala medier, bloggar och elektroniska nyhetsbrev för att sprida hälsoinformation.

Den digitala utvecklingen och att allt fler personer är uppkopplade mot olika sociala nätverk medför att personer med stort medialt genomslag används allt flitigare för att sprida hälsobudskap. I USA har Michelle Obama startat kampanjen Let’s Move för att minska barnfetman och i Indien engagerar man filmstjärnor från Bollywood för att kommunicera hälsobudskap. En annan trend som växer i flera länder är att man etablerar särskilda dagar eller tidsperioder då man uppmärksammar en viss sjukdom eller folkhälsoproblem. I England har man tillexempel genomfört initiativet Stoptober där man under oktober månad utmanar medborgare att sluta röka. Initiativet var så framgångsrikt att det nu spridit sig till Wales, Nya Zeeland och Nederländerna. I Indien har man infört en särskilt dag för att synliggöra cancer och regeringen förväntas nu, på liknande sätt, uppmärksamma en rad andra ohälsotillstånd. I flera länder stöttar staten forskning kring hur informationskampanjer ska designas för att åstadkomma önskade beteendeförändringar.

Samtidigt som den digitala utvecklingen erbjuder nya möjligheter för informationsspridning satsar flera länder även på andra former av hälsoupplysningar. En sådan utveckling är att man erbjuder fria eller kraftigt subventionerade hälsokontroller för olika målgrupper. I bland annat Sydkorea kallar man hela åldersgrupper för att testa sig för åkommor med ökad prevalens i just den åldersgruppen. I Indiens nya sjukvårdspolicy uttrycker man särskilt behovet av att hälso- och sjukvårdsarbetare engageras för att sprida information och ge hälsoupplysningar.

Sammanfattningsvis visar den här utblicken att hälsoupplysning och hälsoinformation är två aktiviteter som explicit adresseras av bevakningsländernas regeringar, dels genom ökade statliga satsningar men även genom att skapa förutsättningar för näringslivet att utveckla produkter och tjänster inom dessa områden.


Titel
Hänt i världen våren 2015 –  livsvetenskaper och hälso- och sjukvård

Serienummer
Svar direkt 2015:05

Diarienummer
2015/067

Ladda ner rapportenPDF