Publicerad 10 mars 2015

Hänt i världen våren 2015

– energi och hållbar utveckling

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Mycket intresse riktas mot klimatkonventionens partsmöte i Paris december 2015. Denna rapport beskriver några av drivkrafterna och insatserna hos centrala länder, med tyngdpunkt på energiområdet.

I USA fortsätter Barack Obama sin klimatoffensiv. Efter förslagen om minskade koldioxidutsläpp från kraftverk har Obama-administrationen gått vidare med åtgärder för att bland annat minska metanutsläppen vid gas- och oljeutvinning. Kongressen är fortfarande en bromsande kraft, med republikansk majoritet i båda kamrarna sedan mellanårsvalet i slutet av 2014. USA lägger mer energi än tidigare på det internationella arbetet. Avtalet med Kina under hösten är ett exempel.

Kina har lovat begränsa sina koldioxidutsläpp så att de når sin topp år 2030 eller tidigare. Denna ambition har framför allt sin bakgrund i landets inrikespolitiska förhållanden. Nationella och regionala tak för kolanvändningen och mål för bättre luftkvalitet bidrar även till minskade utsläpp av växthusgaser. Trender i motsatt riktning är utbyggnaden av kraftverk i västra Kina och planerna att i stor skala framställa syntetisk gas från kol. Under våren 2015 presenterar Kina huvuddragen i den trettonde femårsplanen (för perioden 2016–2020), där klimat- och energiåtgärderna kommer att konkretiseras ytterligare.

Brasilien hade en pådrivande roll i Köpenhamn år 2009, men intar nu en mer defensiv position. Ett skäl till agerandet är stora förändringar i energisystemet. För första gången sedan år 2005 ökar de totala koldioxidutsläppen. Detta beror bland annat på extrema torrperioder, som torrlagt ett flertal av vattenkraftdammarna. Fossileldade reservkraftverk går konstant på maxkapacitet, och det sker en snabb utbyggnad av gaskraftverk. Brasilien har dessutom skyddat så mycket skog att det framöver blir svårare att balansera en ökning av energirelaterade växthusgaser genom åtgärder mot avskogning.

För Indiens regering står bekämpning av fattigdom högt på dagordningen. Indien anser att de utvecklade länderna i västvärlden ska åta sig stora minskningar av utsläpp av växthusgaser och lämna utrymme för Indien och andra utvecklingsländer att öka sina utsläpp. Den mest anmärkningsvärda politiska förändringen under den nya indiska regeringen är ett kraftigt höjt mål för solenergiutbyggnad, från den tidigare ambitionen om 20 GW år 2022 till 100 GW samma årtal. Detta motsvarar 10 procent av landets energibehov. Det ska dock noteras att 70 procent av Indiens el genereras med fossila bränslen, huvudsakligen kol. Indiens regering har satt upp mål för att fördubbla den inhemska kolbrytningen till 1 miljard ton per år inom fem år.

Japan ställer sig bakom det långsiktiga målet att halvera utsläppen till år 2050, men har ingen position om ett tydligt mål för den närmaste framtiden. Tjänstemän inom departementen hoppas att man kan presentera ett nationellt mål i sommar, när två expertkommittéer presenterat sina slutsatser. Bakom Japans otydliga ambitioner på klimatområdet döljer sig inte bara avstängningen av landets samtliga kärnkraftverk efter katastrofen i Fukushima 2011. Enligt regeringen är det orimligt att landet ska engagera sig när varken USA eller Kina har gjort några internationellt bindande åtaganden. Den otydliga ambitionen kan också tolkas som ett tecken på klimatfrågans låga prioritet i nationell politik.

Konflikterna är hårda i Sydkorea om det nya systemet med utsläppshandel. Totalt ska 16 miljarder ton CO2 fördelas till 525 företag. Det blir därmed världens näst största marknad för utsläppsrätter. Nära hälften av företagen har protesterat mot för låg tilldelning. Det handlar främst om stål- och petrokemiska industrier. En av de starkaste drivkrafterna för Sydkoreas arbete med energi- och klimatfrågor är annars att stärka landets konkurrenskraft och ta tillvara landets stora kunnande inom IKT och elektronik- och fordonsindustrierna. Som del i den övergripande strategin för grön tillväxt spelar också transportsektorn en viktig roll. Korea har till exempel kommit långt i utvecklingen av elbilar och laddinfrastruktur.

I Europa har krisen i Ukraina satt försörjningstrygghet högre på den politiska dagordningen. EU förhandlar om en energiunion med närmare samordning samtidigt som Putin försöker splittra länderna genom avtal med bland annat Ungern. Länder som Polen håller fast vid sina inhemska kolgruvor och kolkraftverk. Parallellt innebär en ökad andel väderberoende elproduktion nya krav på effektbalansen. Nationella kapacitetsmarknader i länder som Storbritannien och Frankrike innebär nya utmaningar för EU:s ambitioner om en inre energimarknad. Kärnkraften är kontroversiell med bland annat en konflikt mellan Österrike och Storbritannien kring stödet till anläggningen i Hinkley Point. Denna typ av faktorer samspelar med förhandlingar om klimatpositioner inför Paris.

Storbritanniens parlamentsval 7 maj kommer att få betydelse för landets agerande i klimatfrågan. Climate Change Act med bindande krav på utsläppsminskningar har stöd av alla de etablerade partierna (UK Independence Party vill däremot riva upp lagen). Regeringen valde efter intensiv debatt att hålla fast vid den fjärde kolbudgeten, som innebär en minskning av växthusgasutsläppen med 50 procent från 1990 års nivå för perioden 2023–2027. Den oberoende klimatkommittén, CCC, ska under år 2015 lägga fram förslag till den femte kolbudgeten, för perioden 2028–2032. Denna fråga kan bli aktuell i brittisk debatt inför Parismötet.

Det finns fortfarande ett starkt stöd i Tyskland för avvecklingen av kärnkraften genom energiomställningen, Energiewende. I december 2014 presenterade regeringen ett aktionsprogram för att klara det nationella målet att minska växthusgasutsläppen med 40 procent till år 2020, räknat från 1990 års nivå. Det behövs ytterligare åtgärder för att nå dit, eftersom 5–8 procentenheter inte klaras med nuvarande politik. Miljöminister Barbara Hendricks har fått kritik för att åtgärdsprogrammet är för svagt. Framtiden för tysk kolkraft är en särskilt kontroversiell fråga.

De statligt kontrollerade energibolagen är en faktor som påverkar den polska regeringens agerande i internationella förhandlingar. Det märktes vid EU-toppmötet i oktober, då Polen förhandlade fram möjligheten att ge gratis utsläppsrätter till sina energibolag fram till år 2030. Kolkraftverken får därmed bättre ekonomiska förutsättningar. Omstruktureringen av de statliga energibolagen är därför en intressant fråga även för den som vill förstå Polens agerande inför Parismötet. Framtiden för kolgruvor, kärnkraft, skiffergas och förnybar energi är andra aktuella ämnen.

Frankrike är värdland för Parismötet i december. Det ställer särskilda krav på en trovärdig nationell politik, enligt premiärminister Manuel Valls. Regeringen presenterade i början av februari ett omfattande miljöprogram. En av åtgärderna på klimatområdet är att upphöra med exportkrediter för kolkraftverk. Frankrikes energiomställning har också betydelse för hur landet kommer att agera i klimatförhandlingarna. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2030, enligt regeringens förslag. Ett annat mål är att begränsa andelen kärnkraft.

Titel
Hänt i världen våren 2015 – energi och hållbar utveckling

Serienummer
Svar direkt 2015:02

Diarienummer
2015/067

Ladda ner rapportenPDF