Publicerad 10 mars 2015

Hänt i världen våren 2015

– infrastruktur och transporter

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

Hållbar mobilitet i städer är en aktuell fråga på många håll. Städernas roll för klimatet och för andra miljöfrågor betonas i internationella sammanhang och i nationell politik. Transportsystemet har stor betydelse för en hållbar stadsutveckling.

I USA har det federala Department of Transport (DOT) nyligen påbörjat en nationell dialog genom dokumentet ”Beyond Traffic: Trends and Choices 2045” från januari 2015. Allt fler städer prioriterar utvecklad infrastruktur för gående, cykling och kollektivtrafik. Spårvagnar och lätt spårtrafik (light rail) byggs ut. Trafiksäkerhet uppmärksammas. New Yorks satsning på en nollvision i trafiken är ett exempel. Generellt ökar intresset för ett tätare stadsbyggande med ett blandat innehåll i kollektivtrafiknära lägen. USA förblir trots dessa exempel bilberoende i stor utsträckning.

Luftföroreningarna i Kinas storstäder skapar starkt missnöje. Den kinesiska ledningen har tagit fram omfattande program för att förbättra luftkvaliteten, särskilt i regionerna kring Peking, Shanghai och Pärlflodsdeltat. Utbyggnad av tunnelbanenäten är ett inslag i åtgärdsprogrammen, liksom satsningar på elbussar, eltaxi, bilpooler och hyrcyklar. Äldre fordon med höga utsläpp missgynnas, medan mångmiljardbelopp satsas på teknik för fordon med låga utsläpp, ”new energy vehicles”. Offentlig upphandling och utbyggnad av laddinfrastruktur i stor skala ska göra det möjligt att nå de ambitiösa målen för antalet elbilar år 2015 och 2020, även om mycket återstår på vägen dit. Antalet elmopeder ökar kraftigt och har nästan helt ersatt cyklarna i Kinas storstäder.

Brasilien har snabbt växande städer och omfattande trafikproblem. Finansieringen av trafiklösningar i städerna har varit bristfällig. President Dilma beslutade i samband med protesterna vid fotbolls-VM 2013 att satsa ytterligare 150 miljarder kronor på projekt för urban mobilitet. Brasiliens allmänna avsaknad av administrativ och teknisk kapacitet försvårar effektiva lösningar. Det finns dock lovande lokala initiativ. Curitiba var till exempel tidigt ute med att introducera särskilda busskorridorer (Bus Rapid Transfer). Detta koncept är en central del av den federala regeringens urbana transportstrategi och introduceras nu i flera större städer som Porto Alegre, Recife och Belo Horizonte.

Infrastrukturen i Indiens städer är otillräcklig för den växande befolkningen. Det finns stora brister vad gäller bostäder, vägar, kollektivtrafik, el, vatten, avlopp och sophantering. Hälften av världens 30 mest förorenade städer ligger i Indien. Sustainable Urban Transport Project (SUTP) är ett sätt att utveckla hållbara transportsystem i städerna. En annan viktig mekanism för utbyggnad av kollektivtrafik i städerna har varit Jawaharlal Nehru National Urban Renewal Mission, som bland annat finansierar Bus Rapid Transfer i städer som Ahmedabad och Indore. De största projekten för kollektivtrafik är ändå tunnelbanenät i städer som Delhi, Bengaluru, Kolkata, Jaipur, Chennai, Kochi, Mumbai och Hyderabad.

I stora japanska städer som Tokyo och Osaka finns utmärkt kollektivtrafik. Japan satsar på kompakta städer med låga koldioxidutsläpp. Ett sätt är förstärkning av kollektivtrafikens stamnät och introduktion av Bus Rapid Transit, samt spårburen Light Rail Transit. Tokyo siktar högt inför de olympiska spelen år 2020 då man vill visa upp en stad med modern infrastruktur. Staden bygger ut tankningsmöjligheter för vätgas för att möjliggöra en snabb expansion av bränslecellsfordon. Förutom att subventionera tankstationer ger man också direkta subventioner till Tokyobor vid inköp av bränslecellsbilar.

Sydkorea beslutade år 2011 en nationell tioårsplan för en ”grön” omställning av transportsystemen på nationell och lokal nivå. Planen innehåller bland annat system för styrning och övervakning av trafikbehov (Traffic Demand Management, TDM), som exempelvis handlar om att bättre utnyttja vägarna genom Intelligent Traffic System (ITS). Bättre infrastruktur för gående och cyklister är en annan del, liksom ökad användning av kollektivtrafik. Bus Rapid Transit (BRT) är ett prioriterat område även i Sydkorea. Sydkorea gör stora innovationssatsningar på koldioxidsnåla transporter, till exempel elbilar och laddinfrastruktur.

Staden Wien i Österrike har satt upp målet att inga privata biltransporter inom stadsgränsen ske med fordon som har förbränningsmotorer år 2050. Kollektivtrafiken ska bli bättre, cykling och gång enklare. På det sättet ska individuell motordriven transport minska kraftigt. Wien vill utveckla ett transportsystem byggt på efterfrågestyrd mobilitet med it-stöd (e-mobilitet). Introduktionen av elbilar ska underlättas genom bland annat bilpooler, laddningsstationer, e-taxi, och samordning med kollektivtrafiken. Ett mobilitetskort ska inte bara ge tillgång till kollektivtrafiken utan till en rad olika tjänster. Individuell bilpendling ska på sikt ersättas med kollektivtrafik av hög kvalitet, skriver det styrande partiet SPÖ i sin vision för framtidens hållbara mobilitet. Ett annat mål är att Wien ska bli den första miljonstaden där ytterst få människor dör i trafiken. Bland annat ska alkolås finnas i alla fordon.

Sloveniens huvudstad Ljubljana har också höga ambitioner. Planen för hållbar mobilitet innehåller bland annat målet att bilresornas andel av transporterna ska minska kraftigt. En tredjedel av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2020, och en tredjedel med privata fordon. Den återstående tredjedelen ska ske utan motordrivna fordon, exempelvis på cykel. När planen antogs skedde två tredjedelarna av resorna med privata bilar.

Många städer diskuterar hur satsningar på hållbar mobilitet i städer ska finansieras. Tillväxtanalys analyserade offentligprivat samverkan och andra finansieringsformer i Hänt i Världen – Infrastruktur och transporter hösten 2014.

Titel
Hänt i världen våren 2015 – infrastruktur och transporter

Serienummer
Svar direkt 2015:03

Diarienummer
2015/067

Ladda ner rapportenPDF