Publicerad 17 juni 2015

Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande

– Nederländerna på hemmaplan och i fält

Tillväxtanalys har studerat länder i Europa som bedöms vara innovativa i sitt sätt att hantera sina internationella relationer avseende samspelet mellan handel och innovation. I Nederländerna styrs främjandet av ”toppsektorstrategin”, en samordning av näringsliv, akademi och myndigheter, vilket förefaller vara en styrka.

I Nederländerna är den övergripande toppsektorstrategin styrande för främjandet. Övriga policydokument med fokus på handel och export relaterar uttryckligen till denna. Genom toppsektorstrategin har Nederländerna åstadkommit en samordning av politikområdena som är mycket starkare än vad som är fallet i Sverige. I många delar framstår samordningen som en styrka, där insatser på de olika områdena stärker varandra. Inom handels-främjandet ger fokuseringen till ett antal utvalda områden möjligheten att erbjuda en mycket mer kvalificerad hjälp till nederländska företag än om man skulle bedriva främjandearbete brett över hela ekonomin.

Toppsektorstrategin utgör även grunden för den nederländska forsknings- och innovationspolitiken där vikten av att forskningen på ett tydligare sätt arbetar sida vid sida med näringslivet, samt både drar nytta av näringslivet och tillgängliggör sina resultat för företag, betonas. För att säkerställa kopplingen mellan företag och forskning medverkar representanter från både näringsliv och akademi i utformningen av agendan.

Handelspolitiken i Nederländerna utgår i praktiken från ett resonemang om värdeskapande i globala värdekedjor. Exportfrämjandet handlar inte bara om export av färdiga produkter. Främjarorganisationen arbetar också mycket aktivt med att koppla samman nederländska leverantörer med exempelvis franska och tyska företag, som i sin tur är stora exportörer.

Nederländerna har genom att förändra sitt policyramverk med utvecklingen av toppsektorer fått tydligare områden/sektorer att rikta satsningar inom. Utöver detta har strategin också lett till att samordningen mellan politikområden stärkts, något som också genomsyrar arbetet med främjandet. Exempelvis kopplar den nederländska agendan för bistånd, handel och investeringar ihop målsättningen att öka internationaliseringen av nederländska företag med toppsektorerna och satsningar sker därför huvudsakligen inom ramen för dessa. Strategin bidrar också till en ökad samordning av aktörerna i sektorerna, där representanter för offentlig sektor, akademi och näringsliv gemensamt ska ansvara för prioriteringar och handlingsplaner och bidra till finansiering av insatserna. Genom topp-sektoransatsen har man fått en mycket tydligare specialisering inom handels- och innovationsfrämjandet genom en mycket hårdare prioritering/selektering. I och med att toppsektorerna anger vilka områden som är prioriterade för samarbeten kan Nederländerna genomföra ett fokuserat handels- och innovationsfrämjande.

På det organisatoriska planet har toppsektorstrategin reformerat inte bara det nationella FoI-systemet utan även främjandeverksamheten genom tydligare fokus och satsningar i linje med utpekade sektorer. Ekonomiministeriet är huvudansvarigt för toppsektorstrategin medan utrikesministeriet är ansvarigt för främjandearbetet, dock så har dessa ministerier en gemensam budget för handel och utvecklingssam­arbeten. Inom varje toppsektor samverkar näringsliv, akademin och offentliga aktörer och regeringen utser ett så kallat ”toppteam” som både utformar politiken och tar ansvar för att implementera strategin inom de utvalda sektorerna. Nederländerna riktar sitt innovations- och handelsfrämjande mot 26 länder, urvalet av dessa är baserat på de möjligheter till tillväxt som länderna erbjuder, ambitionerna hos de nederländska toppsektorerna, samt i vilken utsträckning den nederländska staten kan agera för att minska handelshinder. Urvalet har ökat möjligheten att satsa mer intensivt på de utvalda marknaderna.

Nederländerna har genom myndigheten Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO) även öppnat forsknings- och vetenskapskontor (Netherlands Offices of Science and Technology, NOST) i länder som bedöms vara särskilt intressanta. NOST-­kontoren utgör en viktig del av innovationsfrämjandet. NOST hanterar innovations-, forsknings- och utbildningsfrämjandet och är väl integrerade med det ekonomiska främjandet i länderna. När det gäller att stödja företags marknadstillträde och affärsutveckling tar huvudsakligen andra organisationer över arbetet men ofta i samarbete med NOST. För en överskådlig bild av hur Neder­länderna organiserar sitt främjande i Kina se Figur 2.

Integreringen mellan olika områden har lett till att främjandet kan synkroniseras bättre och olika aktörer kan dra nytta av varandras arbeten, som när ett nederländskt forsknings-institut ville tillgängliggöra sin biobank för forskare och företag världen över. NOST fann intressenter i det japanska forskningsinstitutet Riken och företaget Fujifilm, kontakter som nu lett till samarbete och affärer. Även den investeringsfrämjande avdelningen bjöds in och tog tillfället att till en bred grupp japanska forskare och företag visa upp annan världs­ledande forskning i Nederländerna, vilket i sin tur lett till japanska investeringar i landet.

Toppsektorstrategin påverkar även de insatser som genomförs på främjandemarknaderna. Ett syfte med strategin är att få företagen att dra nytta av forskning och utveckling och bättre dra nytta av de möjligheter som finns i tillväxtländer. RVO och dess utlands­baserade forsknings- och vetenskapskontor är särskilt viktiga för implementering­en av de prioriterade insatser som riktar sig direkt till företag, särskilt SMF. Målet är att hitta möjligheter och skapa samarbeten inom FoU och innovation som både Nederländerna och samarbetslandet kan dra nytta av. Fokus ligger på nyckelteknologier inom toppsektorerna. Exempelvis har Indien och Nederländerna genomfört en gemensam utlysning inom IT-området, i linje med toppsektorn kreativa näringar. Utlysningen genomfördes av Neder-ländska organisationen för vetenskaplig forskning (NWO) i samarbete med det indiska departementet för elektronik och informationsteknologi (DeitY) och riktade sig till konsortier bestående av akademiska institutioner från de båda länderna samt företag från Indien och/eller Nederländerna. Den nederländska budgeten var på två miljoner euro.

NOST-kontoren har även möjlighet att agera på signaler lokalt, exempelvis i Sydkorea där marknaden visade intresse för utveckling av så kallad serious gaming i samarbete med Nederländerna. Detta har lett till flera avtal om utbyte inom både utbildning och forskning mellan länderna och en chans för Nederländerna att bli världsledande inom området.

Initiativ kan även komma direkt från toppteamen och spegla sektorns behov. Ett stort energibolag med engagemang i Indien såg ett behov av utveckla kompetensbasen för sektorn. Bolaget investerar 20 miljoner euro samtidigt som bolaget har förmått den nederländska staten att bidra med lika mycket för att utbilda doktorander från Indien i Nederländerna inom sektorn. Förfarandet vittnar om en flexibilitet i det nederländska forskningssystemet där staten kan gå in och stödja ett specifikt företag om projektet i fråga anses vara av nationell vikt för toppsektorn.

En risk med toppsektorstrategin är inlåsning i utvalda sektorer och att andra sektorer därigenom får svårare att utvecklas. En annan risk är att när prioriteringar, policyformulering och genomförande utlokaliseras till samarbetsorgan mellan stat, akademi och näringsliv blir trans­parens­en i besluten svagare. Därtill blir ett politiskt ansvarsut­krävande svårare.

Nederländernas arbete i andra länder

Långsiktiga relationer och språkkunskaper betonas för att få till de nätverk i Japan som behövs för att kunna få till samarbeten. Mellan fyra- och femhundra japanska bolag har sina europeiska huvud­kontor i Nederländerna vilket är en tillgång i främjandearbetet eftersom det underlättar nätverksbyggandet i Japan. Det finns ett starkt mandat för NOST i Tokyo att planera sin verksamhet, men också ett ansvar för att driva frågor som är relevanta för topp­sektorerna. Enligt uppgift är direktiven från hemma­organisationen att ha fokus på tillämpad forskning snarare än grundforskning. Det finns låga incitament till samarbete mellan innovation – handel – investering, då varje enhet följs upp separat.

Sydkorea är ett av de sex länder som valts ut som särskilt intressant för Nederländernas handelsrelationer. Fem sektioner är sam­lokaliserade: jordbrukssektionen, investerings-sektionen, ekonomi- och kommersiella sektionen, sektionen för student­utbytesstöd, och forsknings- och vetenskapskontoret (NOST). NOST i Seoul arbetar med tre fokusområden: högteknologiska system och material (halvledare), havsbaserad vindkraft och serious gaming. Fokus­områden bestäms i nära samråd med intressenter på hemmaplan, de flesta projekt initierats dock av lokalkontoret. Främjande av innovation och vetenskap i Kina sker genom NOST. NOST är integrerat i det ekonomiska främjandet genom sin placering på nederländska ambassader och konsulat. Fokus ligger på nyckelteknologier inom de toppsektorer som är grunden för den nederländska främjande­strategin. Åtta av toppsektorerna representeras i Kina och målet är samarbeten inom FoU och innovation som både Nederländerna och Kina kan dra nytta av. Att dessa har kunnat anpassas så att de sammanfaller med kinesiska intressen på området är direkt avgörande för fram­gångsrika handelsrelationer med Kina, liksom politiskt stöd från Kina. Värt att notera är att samtliga MoU på innovationsområdet daterar till 2011 och 2012, det vill säga samtidigt som exportstrategin togs fram av den då nytillträdda regeringen.

Sex toppsektorer är prioriterade i Indien – jordbruk och livsmedel, högteknologiska material och system, energi, kreativa näringar, livsvetenskaper och vatten. Nederländerna agerar gemensamt i så stor utsträckning som möjligt för att främja såväl innovation, forskning som handel. Ett samförståndsavtal, med ambitionen att lösa Indiens samhällsutmaningar, och delegationsresor fungerar som viktiga dörröppnare. Delegationsresor företas gemensamt av politiska beslutsfattare, företag, universitet och forsknings­institutioner för att visa en enad front gentemot Indien med fokus på toppsektorerna behov och möjligheter. Det läggs även vikt på att samtidigt attrahera investeringar och locka talangfulla studenter och forskare till Nederländerna.

Främjandet i Brasilien har en tydlig profilering av forsknings- och utbildningsfrågor, där en av huvudambitionerna är att presentera Nederländerna som ett innovativt och hållbart land. Toppsektor­strategin innebar en förändrad främjarorganisation i Brasilien genom etableringen av NOST-kontor i São Paulo (2012) och på ambassaden i Brasília (2013). De två kontoren har innovations­attachéer för att stödja forsknings- och innovations­samarbeten inom marinteknik, flygteknik och livsmedelsförädling. Nederländerna har ett aktivt forskning- och innovationsavtal, MoU, med Brasilien. Ministerierna och forsknings­finansiärerna från båda länderna träffas en gång om året för att planera verksamheten. Nederländerna har därutöver ett särskilt kontor för att främja samarbeten mellan brasilianska och nederländska universitet.

Nederländernas handels- och innovationsfrämjande arbete i USA fokuserar på att attrahera företag till Nederländerna, inte minst små och medelstora nystartade teknikföretag. Detta ligger i linje med Nederländernas vilja att bli ett europeiskt centrum för entreprenöriell verksamhet och Amsterdams strategi att locka huvudkontor. Exempel på större företag som etablerat sig i Nederländerna är internetbok­nings­sajten Expedia, filmstreamingtjänsten Netflix och ett datacenter av Google. Nederländska små och medelstora innovationsintensiva företag som vill etablera sig i USA får tillgång till ”soft-landing”-tjänster genom Startup Delta som är en virtuell accelerator. Under de tre första månaderna hjälper de till med att hitta lokaler, medarbetare, förmedla kontakter till potentiella kunder och samarbetspartners, strategiarbete och företagstjänster.

Titel
Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande – Nederländerna på hemmaplan och i fält

Serienummer
Svar direkt 2015:11

Diarienummer
2015/033

Ladda ner rapportenPDF