Publicerad 08 september 2015

Trygg elförsörjning och väderberoende elproduktion

– Samhällsintressen skapar olika lösningar

Många industrialiserade länder gör nu stora investeringar för att trygga sin elförsörjning. Gamla kraftverk stängs och ersätts med väderberoende elproduktion – en utmaning för de gamla elsystemen. Den här rapporten ger en översikt av hur olika länder hanterar den utmaningen och varför de gör just så.

För att säkerställa en trygg elförsörjning genomförs investeringar i elnät, lagring och produktion. Detta har blivit en allt viktigare fråga i många industrialiserade länder där många kraftverk behöver stänga på grund av åldersskäl och åtminstone delvis ersätts med väderberoende elproduktion. Väderberoende elproduktion innebär en utmaning för gamla elsystem då det är svårt att förutsäga elproduktionen i ett givet ögonblick. Det finns flera olika lösningar på denna utmaning såsom införande av en kapacitetsmekanism som säker­ställer ett överskott i elproduktion, lagring av el i batterier och utbyggnad av elnät.

Frågorna som ställs i denna rapport är hur olika länder hanterar en ökad andel väder­beroende elproduktion och varför länderna har valt en specifik inriktning.

Nationella intressen är avgörande för att trygga elförsörjningen

Inget av de länder som berörs i denna rapport har en renodlad tilltro till marknaden för att säkerställa trygg elförsörjning. OECD har också belyst denna fråga och konstaterat att en renodlad elmarknad skulle leda till onödigt höga elpriser och försvåra övergången till ett ekologiskt hållbart elsystem. Orsaken till detta är i grunden att eldistribution anses vara en naturlig monopolverksamhet och att starka nationella intressen, framförallt närings­politiska, leder till att det inte går att skapa en integrerad elmarknad. Frågan blir därför snarast vilka nationella intressen som finns och hur åtgärder i angränsande länder påverkar förutsättningen för den nationella elförsörjningen.

Elmarknaderna har olika struktur

I de länder som analyseras i rapporten finns olika struktur på elmarknaderna. Många länder har, precis som Sverige och övriga EU, en juridisk åtskillnad mellan produktion och distri­bution för att bolag som äger elnätet inte ska kunna gagna sin egen elproduktion. Andra länder har en vertikalt integrerad elmarknad där produktion och distribution ägs av ett bolag. Detta förenklar planeringen. I USA är det en blandad bild där delstaterna har ett stort inflytande över utvecklingen.

Många länder har någon form av kapacitetsmekanism

För att trygga elförsörjningen har flera länder valt att skapa någon form av extra produk­tionskapacitet som används när effektbehovet blir ovanligt stort eller om mycket produk­tionskapacitet faller bort. Detta har historiskt skett genom en strategisk effektreserv liknande den svenska. Under senare år har några länder, samt vissa delstater i USA, istället valt att skapa kapacitetsmarknader för att säkerställa en effektreserv. Dessutom kan minskad elanvändning (förbrukningsreduktion) både vara en del av en strategisk effekt­reserv och en kapacitetsmarknad.

Ett huvudsyfte med att införa en kapacitetsmekanism i länderna är att skapa en kraftreserv utan att elpriset riskerar att bli politiskt oacceptabelt. På en renodlad marknad är det troligt att investeringar i reservkapacitet endast kan motiveras av väldigt höga elpriser. Införandet av en kapacitetsmekanism kan delvis också vara motiverat av att behålla annars olönsam kraftproduktion i elsystemet.

Batterier för lagring av el främjas som ett näringslivsintresse

I framförallt Sydkorea och Japan med en stark batteriindustri finns det omfattande sats­ningar på att göra batterier till en central del i tryggandet av elförsörjningen. Med batterier kan variationer i produktion och efterfrågan bättre hanteras. Detta är även fallet i Tyskland där allt fler av de hushåll som investerar i solceller också investerar i batterilagring.

Elnätet har försummats i flera länder

Brasilien, Japan och Kina är exempel på länder som märkbart påverkas av för dåliga trans­missions- och distributionsnät. Historiskt underutvecklade elnät gör att dessa länder har en extra stor utmaning att integrera väderberoende elproduktion. I flera av länderna finns det situationer där väderberoende elproduktion inte kan tas tillvara eftersom elnätet inte klarar av det. Detta trots att andelen väderberoende elproduktion av den totala elproduktionen är liten.

Ytterst är frågan politisk

Det svenska elsystemet är integrerat i det nordeuropeiska elnätet. Andra länders val för att hantera en ökad andel väderberoende elproduktion påverkar därför en svensk strategi. Samtidigt är förutsättningarna i Sverige, med mycket vattenkraft och en stor elintensiv industri, unika. Jämfört med många länder har Sverige en stor potential att bygga ut vind­kraft på land i bra vindlägen. Sammantaget gör detta att Sverige skulle kunna bli en stor elexportör. Samtidigt riskerar en mer integrerad elmarknad leda till högre elpriser och försämrad konkurrenskraft för elintensiv industri. Detta gör att frågan om att hantera en ökad andel väderberoende elproduktion ytterst är politisk, då flera samhällsintressen riskerar att stå i konflikt med varandra. Två huvudfrågor i detta är:

  • Ska en renodlad prissignal på elmarknaden eftersträvas trots att detta, åtminstone de kommande decennierna, skulle leda till högre elpriser för konsumenterna?
  • Ska styrmedel som syftar till att minska risken för höga elpriser införas där investe­ringar i elproduktion inte sker genom marginalprissättning?

Sverige har idag valt den andra strategin med ett elcertifikatsystem och en strategisk effektreserv som utgår från att hålla nere elpriserna. Detta val av strategi gäller även andra länder i vår omgivning vars val av inriktning drivs av andra prioriteringar.


Titel
Trygg elförsörjning och väderberoende elproduktion – Samhällsintressen skapar olika lösningar

Serienummer
Svar direkt 2015:14

Diarienummer
2015/046

Ladda ner rapportenPDF