Publicerad 10 november 2015

Mål och medel för energipolitiken?

– lärdomar från andra länder

I denna rapport finns en sammanfattande analys av en genomgång av 11 länders energipolitik. Rapporten har tillkommit på önskemål av den parlamentariskt sammansatta Energikommissionen och har som
mål att ge en övergripande beskrivning av andra länders energipolitik bortom 2025 med ett fokus på enskilda EU-länder.

Sverige har till skillnad mot många andra länder som saknar egna fossila bränslen valt en energipolitik som bygger på styrmedel som generellt inte främjar en specifik teknik. Detta innebär att energipolitiken i Sverige mer liknar den som förordas av länder såsom Neder­länderna, Storbritannien och USA som alla tre har starka intressen i en fortsatt användning av olja, kol eller naturgas. Länder som Danmark, Tyskland och Italien tillhör en grupp som vill skapa en ny industri runt förnybar energi och till detta använder riktade teknikspecifika styrmedel.

Energipolitiken i EU har som syfte att skapa ett ekologiskt hållbart energisystem som har konkurrenskraftiga energipriser och har hög leveranssäkerhet. Hur länder har valt att skapa detta skiljer sig märkbart åt. Nationella intressen som representeras av institutioner, aktörer, företag och lagar skapar en inriktning mot specifika tekniska lösningar. I Sverige är basindustrins behov av låga energipriser ett exempel på nationellt intresse som påverkat hela energipolitiken. I Nederländerna styrs energipolitiken av starka intressen i naturgas. Tyska Energiewende handlar om att bygga upp en ny industri kring förnybar energi­användning. Dessa olika intressen gör att energimarknaderna innehåller olika typer av subventioner och andra åtgärder som påverkar energipriserna i olika riktningar.

Genom att jämföra tolv olika länders energipolitik går det att formulera tre centrala frågor för utvecklingen av den svenska energipolitiken. Dessa är:

  • Inom vilka områden är det lämpligt med styrmedel som driver fram en kostnads­effektiv omställning?
  • Inom vilka områden behövs innovation och en policymix som skapar en logisk innovationskedja?
  • Hur ska styrmedel utformas för att de ska främja en hållbar energianvändning?

Utgående från att energipolitiken ska utformas till bevarande av konkurrenskraftiga energi­priser och säkra energileveranser men mer ekologiskt hållbart blir den samlade bedöm­ningen att produktionen av el- och fjärrvärme i Sverige utgör områden som passar väl in för att föra in mer kostnadseffektiva styrmedel såsom skatter och kvotpliktssystem. Både el- och fjärrvärmeproduktionen är redan relativt ekologiskt hållbara.

Energianvändningen inom transportsektorn och den energiintensiva industrin utgör stora utmaningar för att energisystemet ska bli mer ekologiskt hållbart i Sverige. Det finns ett stort behov av åtgärder i hela innovationskedjan. För att framgångsrikt skapa denna utveckling i Sverige kommer teknikspecifika styrmedel behövas såsom demonstrations­anläggningar, riktat investeringsstöd och anpassning av existerande lagstiftning så att den inte onödigt försvårar och försenar en kommersialisering. Strategier behöver tas fram för vilka insatser som kommer att behövas. Inte minst behövs en sådan strategi för att kunna driva en aktiv politik i EU.

Givet att energipriserna inte fullt reflekterar de verkliga samhällsekonomiska kostnaderna behövs styrmedel som justerar dessa priser i rätt riktning på ett transparent sätt. Detta är särskilt viktigt för långsiktiga kapitalintensiva investeringar i infrastruktur, byggnader och värmesystem. En strategi för hållbar energianvändning behövs i Sverige. Utgångpunkten för denna bör vara att kunna hantera riskerna med höga framtida energipriser och de konsekvenser dessa kan få för konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hur ekologisk hållbarhet ska hanteras.


Titel
Mål och medel för energipolitiken? – lärdomar från andra länder

Serienummer
Svar direkt 2015:21

Diarienummer
2015/046

Ladda ner rapportenPDF