Publicerad 07 mars 2016

Hänt i världen våren 2016

– Öppen tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat

Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklings­mönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges till­växt. Underlaget är framtaget av Tillväxt­analys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stock­holm och USA. I rapporteringen ingår också en be­skrivning av utveck­lingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

I alla Tillväxtanalys bevakningsländer är öppen tillgång till offentligfinansierade forsknings­resultat (open access) en högaktuell fråga och den här omvärldsanalysen ger en inblick i den senaste utvecklingen. Flera av länderna står idag inför utmaningen att skapa sammanhållna nationella system. Samtidigt visar utblicken hur open access inte enbart handlar om tillgången till vetenskapliga publika­tioner utan ofta behandlas inom ramen för en mer över­gripande debatt om hur offentligfinansierade forskningsresultat kan komma samhället, och i synnerhet näringslivet, till nytta. Nedan ges en samman­fattning av utvecklingen i länderna och avslutnings­vis disku­teras några implikationer för Sverige.

USA har sedan 2013 generella open access-riktlinjer som innebär att alla departement och myndighet ska ha strategier för att göra offentligfinansierade forskningsresultat fritt till­gängliga, senast ett år efter publicering. Idag har femton av de arton ålagda departementen och myndigheterna fått sina open access-strategier godkända. NIH har varit en förebild för många aktörer och webbportalen Pub Med Central har använts sedan början av 2000-talet. Just NIH skärpte 2012 sin policy så att forskare som inte följer reglerna kan gå miste om forsknings- och bidragsmedel. En övergripande utmaning i USA är att alla aktörer har utvecklat egna strategier och arkivlösningar vilket hindrar en nationell samordning.

Öppen tillgång till offentligfinansierad forskning är en del i Kinas strategi för att skapa ett öppnare och mer transparent forskar­samhälle. Samtidigt kan utvecklingen ses som en del av regeringens ”soft power”-strategi som syftar till att skapa en image av öppen och jämlik tillgång till information. Det har dock gjorts en rad konkreta insatser i landet. Exempelvis etablerade CAS redan år 2009 landets första öppna databas och sedan 2014 finns en policy som ålägger forskare att ladda upp publiceringar senast tolv månader efter publicering. Även antalet kinesiska tidskrifter med öppen tillgång har ökat kraftigt. Majoriteten av dessa tidskrifter finansieras genom data­insamlingstjänster, prenumerationsavgifter och sponsor­intäkter från forskningsinstitut och relativt få tar ut en avgift vid inlämning av manuskript.

Redan 2006 kom det förslag att Indien borde utveckla en nationell policy för öppen till­gång till offentligfinansierad forskning. Detta har dock inte blivit av och idag har landets forskningsfinansiärer, var för sig, utvecklat riktlinjer. Indiens två viktigaste forsknings­finansiärer annonserade 2014 att alla forskare som får finansiering från dem ska göra sina publikationer öppet tillgängliga i ett digitalt arkiv inom två veckor från att de blivit godkända för publicering. Överlag verkar dock implementeringen av öppen tillgång vara bristfällig då relativt få publikationer kommer in i de öppna arkiven och flera av arkiven är av låg kvalitet. I landet finns det grupperingar av forskare som verkar för att få till stånd en nationell open access-strategi.

Storbritannien har sedan mitten av 2000-talet utvecklat sitt nationella open access-system. I en nyligen lanserad rapport uppskattas det att från april 2017 ska all brittisk forskning finnas tillgänglig via open access-kanaler. Att detta kan uppnås beror bland annat på omfattande satsningar på digitala arkiv. De brittiska universiteten har även bildat en särskild arbets­grupp där en rad intressenter träffas och diskuterar utmaningar. Vidare har man skapat portalen Gateway to Research som syftar till att sprida forskningsresultat, i synnerhet till små- och medelstora företag. En central aspekt i den brittiska debatten är hur marknadskoncentrationen för vetenskapliga publikationer kan spädas ut, bland annat genom att lägga större vikt vid open access-publikationer vid kvalitets­bedömningar av forsk­ning. En annan högaktuell fråga är öppen tillgång till forskningsdata.

Japan har tagit ett omfattande grepp om frågan hur forsknings­resultat kan göras tillgäng­liga för samhället. Det övergripande syftet med politiken är att stärka landets konkurrens­kraft och öppen tillgång lyfts ofta upp i debatten kring samverkan mellan akademi och näringsliv. Japan har även engagerat sig i en rad internationella konsortier som bland annat syftar till att skapa internationella arkiv.

Sydkorea har en aktiv politik för open access. På samma sätt som i Japan drivs frågan inom ramen för en mer övergripande ansats att öppna upp datakällor för samhället, och i synnerhet näringslivet.  Inom ramen för projektet Open Access Korea har 28 institutionella arkiv och 30 open access-tidsskrifter skapats. Det har även inrättats ett särskilt sekretariat för att koordinera aktörer, representera Sydkorea internationellt och överlag främja öppen tillgång till offentligfinansierade forsknings­resultat. Under 2013 kom det även nya lag­text­er som tydliggjorde medborgares rättigheter att använda öppna data. Trots att Sydkorea i många avseenden ligger långt fram är det många digitala arkiv som fortfarande anser sig vara i en tidig fas sett till verksamhetsutveckling och mängden arkiverat innehåll.

Brasilien kan betraktas som ett av de utvecklingsländer som kommit längst med att införa open access-strategier. Brasilien har 924 tid­skrifter med öppen tillgång som finns förteck­nade i Directory of Open Access Journals (DOAJ) och är därmed det land i världen som erbjuder näst flest tidskrifter med öppen tillgång. Dessutom har man 86 digitala arkiv som är tillgängliga via OPENDOAR. Det finns emellertid flera utmaningar som exempelvis att förbättra publikation­ernas kvalitet och synlighet samt öka antalet publikationer i öppna arkiv. Dessutom behöver samarbetet mellan olika institutioner för­bättras, det juridiska ramverket behöver utvecklas och det behövs ytterligare incitament för implementering i full skala. 

I Sverige pågår det sedan länge ett omfattande arbete för öppen tillgång till offentlig­finansierade forskningsresultat. Sverige kan troligtvis lära och finna intressanta samarbeten i Storbritannien, inte minst kring arbetet att skapa incitament för forskare att publicera open access och även hur man kan implementera öppen tillgång till forskningsdata. I flera länder som exempelvis Japan och Sydkorea kan Sverige troligtvis lära hur open access kan användas som ett medel för att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv. Slutligen kan det finnas intressanta möjligheter att överföra svenska erfarenheter rörande open access till länder som Kina och Indien och på så sätt öka integrationen av det svenska forskningssystemet med forskningssystemen i dessa länder.

Titel
Hänt i världen våren 2016 – Öppen tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat

Serienummer
Svar direkt 2016:09

Diarienummer
2016/039

Ladda ner rapportenPDF