Publicerad 02 maj 2016

Högre utbildnings arbetslivsanknytning

– en studie av andra länders satsningar

Tillväxtanalys har på uppdrag av Utbildnings­departe­mentet genomfört en kartläggning av hur andra länder arbetar med högre utbildnings arbetslivs­anknytning.

Studien avser Danmark, England, Kanada, Nederländerna och Singapore.

Utmaningar i gränslandet mellan högre utbildning och arbetsmarknad

Överlag skapar svensk högre utbildning goda förutsättningar för studenter att få ett jobb även om det finns vissa yrkeskategorier där arbetsmarknadens framtida behov spås överstiga tillgången. Det finns även vissa utbildningsområden som exempelvis humaniora, statsvetenskap och konst där det tar längre tid att få ett jobb och där arbetsuppgifterna i mindre utsträckning överensstämmer med det studenterna utbildats för. Vidare finns det utmaningar relaterade till låg ekonomisk avkastning på högre utbildning, bristfällig matchning samt svag anpassning till förändrade behov på arbetsmarknaden (som följer av exempelvis digitalisering). Lägg därtill utmaningar relaterade till att det blir allt fler och yngre studenter samt en ökad andel studenter som inte är födda i Sverige, och som därmed har mindre erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden.

Forskningen pekar på positiva effekter

En forskningsgenomgång visar på en rad positiva effekter av arbetslivsanknytning i högre utbildning i form av bland annat ökad studiemotivation, sannolikhet att genomföra studierna i tid, etableringsgrad på arbetsmarknaden, sannolikhet att få ett kvalificerat arbete samt högre lön. Det finns viss evidens för att effekterna av arbetslivsanknytning är störst inom ämnesområden där det saknas en tradition av samarbete med arbetslivet. Substantiella projektarbeten/praktiker har positiva effekter medan ”ytliga” interaktioner mellan studenter och arbetslivet tenderar att vara av mindre betydelse, sett till några av de vanligaste effektmåtten. Arbetslivsanknytning i högre utbildning kan alltså bidra till att möta flera av de ovan nämnda utmaningarna.

Staten kan skapa förutsättningar och incitament

Något som påverkar arbetslivsanknytningen i flera av de studerade länderna är fördelningen mellan antalet studenter vid universitet och yrkeshögskolor samt antalet studenter vid yrkesskolor. I flera av länderna har man en betydligt jämnare fördelning mellan antalet studenter i respektive utbildningsform än i Sverige. Detta anses minska matchningsproblematiken då yrkesskolorna är mer fokuserade på att tillgodose arbetsmarknadens rekryteringsbehov.

En annan aspekt som påverkar incitamenten för arbetslivs­anknytning är statens subventioner av högre utbildning. I både England och Kanada, där studieavgifterna höjts under de senaste åren, har intresset för anställningsbarhet ökat bland både studenter och föräldrar, vilket i sin tur satt press på lärosätena att utveckla utbildningarnas arbetslivs­anknytning. I Danmark har man infört nya regler som innebär att studiemedel tilldelas utifrån den normerade studietiden vilket medfört att studenterna blivit mer arbetslivsinriktade tidigt i studierna.

Ytterligare en aspekt som påverkar lärosätenas incitament att integrera arbetslivs­anknytning är i vilken utsträckning kvalitets­utvärderingar och den statliga ersättningen är kopplad till studenternas etablering på arbetsmarknaden. I exempelvis England är anställningsbarhet och samarbete med arbetsgivare två parametrar som vägs in i utvärderingarna. I Singapore utvärderas universiteten på hur snabbt nyutexaminerade studenter kommer in på arbetsmarknaden. Danmark kommer troligtvis införa ett liknande system inom några år vilket fått universiteten att redan nu satsa mer på arbetslivsanknytning i utbildningarna.

I flera länder skapar staten även ekonomiska incitament för näringslivet att engagera sig i högre utbildnings arbetslivs­anknytning. Ett exempel är den kanadensiska provinsen Ontario där arbetsgivare ges en skattelättnad på upp till 20 000 kronor om de erbjuder en 12-16 veckor lång praktikplats. Ett annat exempel är de så kallade Centres for Innovative Craftmanship i Nederländerna där staten finansierar 50 procent av offentlig-privata partnerskap mellan yrkesskolor och det regionala näringslivet med syfte att skapa en bättre matchning. Framförallt kan ekonomiska incitament öka intresset bland små och medelstora företag.

Ökad professionalisering och växande verktygslåda för lärosäten

Vid flera av de studerade lärosätena pågår en professionalisering av utbildningarnas arbetslivsanknytning. Ett sätt att stärka arbetslivs­anknytningen vid lärosätena är att engagera representanter från arbetslivet i de grupperingar som utformar och planerar utbildningarna. Ett exempel är National University of Singapore där näringslivet finns representerat i både universitets­styrelsen och i de grupperingar där kursplanerna utvecklas. I Danmark och Nederländerna, på samma sätt som vid vissa svenska lärosäten, är det vanligt att universiteten har externa advisory boards med representanter från näringslivet. Syftet är att förmedla hur förhållandena på arbetsmarknaden förändras samt vilka kompetenser och egenskaper studenterna bör ha med sig.

Granskningen av länderna visar på en rad innovativa arbetssätt för att integrera arbetslivs­anknytning i utbildningarna. Ett relativt välkänt exempel är de så kallade co-op utbildning­arna som, i nära samverkan med näringslivet, bedrivs vid bland annat University of Waterloo i Kanada. Flera av de studerade lärosätena försöker även stärka sin arbetslivs­anknytning genom att engagera sina alumner, bland annat genom gästföreläsningar och mentorsprogram. Det finns även flera exempel på innovativa lärlingsprogram.

I såväl Singapore, Kanada som England görs det satsningar, på olika nivåer, för att stärka studenternas personliga och inter-personella utveckling. Vid vissa universitet är den här typen av aktiviteter obligatorisk. Det görs även försök att göra studenternas ”mjuka kunskaper” mer explicita vilket visat sig vara betydelsefullt, inte minst för studenter som läser generella utbildningar, då det ger dem en bättre bild av vad de verkligen kan. Vidare finns det på flera håll önskemål från näringslivet att främja studenternas kreativa- och entreprenöriella tänkande samt deras samarbets- och kommunikationsförmåga.

Insatser för att stärka det livslånga lärandet

Genomgången visar även att högre utbildnings arbetslivs­anknytning i allt större utsträckning även omfattar ett livslångt lärande. I Singa­pore har man exempelvis introducerat ett Skills Future-program som bland annat innefattar ett nationellt kompetens­konto. Detta perspektiv innebär även att arbetslivsanknytningen startar innan ungdomar påbörjar högre utbildning. I Nederländerna har exempelvis regeringen satt som mål att fyra av tio elever i grundskolan ska ha en examen med teknikinriktning år 2020.

Titel
Högre utbildnings arbetslivsanknytning – en studie av andra länders satsningar

Serienummer
Svar direkt 2016:11

Diarienummer
2016/005

Ladda ner rapportenPDF